Kungsbacka kommun

	Kungsbacka kommun; Kommun
	Kyrkan och rådhuset 1948
Slogan	I Kungsbacka växer framtiden
	; Kungsbacka kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Halland
Län	Hallands län
Centralort	Kungsbacka
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	85 609 (2024-09-30)
Areal	1 472,93 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	606,58 kvadratkilometer
- därav vatten	866,35 kvadratkilometer
Bef.täthet	141,13 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	57°29′00″N 12°04′00″Ö / 57.483333333333°N 12.066666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Storstad	Storgöteborg
Domkretstillhörighet
Domkrets	Varbergs domkrets (1972-01-01–); Hallands norra domsaga (–1971-12-31)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1256
Anställda	7 975 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1384
GeoNames	2698726
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

För andra betydelser, se Kungsbacka (olika betydelser).

Kungsbacka kommun är den nordligaste kommunen i Hallands län. Den ingår i Storgöteborg och är medlem av Göteborgsregionens kommunalförbund. Centralort är Kungsbacka.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Fjärås, Frillesås, Förlanda, Gällinge, Hanhals, Idala, Landa, Onsala, Släp, Tölö, Vallda, Älvsåker och Ölmevalla. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kungsbacka stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Fjärås (av de tidigare kommunerna Fjärås, Förlanda och Hanhals), Löftadalen (av Frillesås, Gällinge, Idala, Landa och Ölmevalla), Onsala (oförändrad), Särö (av Vallda och Släp) samt Tölö (av Tölö och Älvsåker). Kungsbacka stad förblev då opåverkad. 1969 införlivades dock Tölö landskommun i staden.

Kungsbacka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungsbacka stad och Särö landskommun. 1974 införlivades kommunerna Fjärås, Löftadalen och Onsala.^[6]

Kommunen ingick under 1971 i Hallands norra domsaga och den ingår sedan 1972 i Varbergs domsaga.^[7]

Geografi

Kommunen ligger i norra delen av landskapet Halland. Den gränsar i söder till Varbergs kommun i Hallands län, i väster till Kattegatt, i norr till Göteborgs och Mölndals kommuner i Västra Götalands län, samt i öster till Marks kommun i Västra Götalands län. I riktning från nordöst till sydväst rinner Kungsbackaån som har sitt utlopp i Kungsbackafjorden, något lite söderut rinner Rolfsån ut.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Kungsbacka kommun

Kommunen är belägen längst kusten mot Kattegatt och dess natur är mycket omväxlande. Klippiga skärgårdsöar, vilket inkluderar Onsalahalvön, med en mager kusthedsvegetation dominerar i väster. Det övergår i ett sprickdalslandskap längre in i landet. Där märks Kungsbackafjorden, med uppodlade områden i de inre dalgångarna. Vid Tjolöholm finns ett välbevarat odlingslandskap och betade strandängar. Barrskog varvat med myrar och sjöar dominerar på de inre höglänta delarna.^[8]

Naturskydd

År 2023 fanns 18 naturreservat i Kungsbacka kommun.^[9] Bland dessa Sandsjöbacka naturreservat som är Hallands nordligaste reservat. Det består av ett hedlandskap präglat av bete och ljungbränning. I reservatet finns varierande vandringsleder, den längsta är 22 kilometer. Den traditionella gårdsbebyggelsen i byn Grönabur är av stor betydelse för miljön.^[10] Ett annat exempel är Fjärås bräcka som inkluderar en moränås som skapades av inlandsisen för 12 000 år sedan. Därifrån ser man ut över Fjäråsbygden. Även Nidingen är ett naturreservat som inkluderar en fyr. På fyrplatsen finns flera byggnadsminnen samt en fågelstation.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 13 församlingar:

De 13 församlingarna i Kungsbacka kommun
Fjärås-Förlanda församling Frillesås församling Gällinge församling Idala församling Kullaviks församling Kungsbacka-Hanhals församling Landa församling Onsala församling Släps församling Tölö församling församling Älvsåkers församling Ölmevalla församling

Från 2016 indelas kommunen istället i 14 distrikt^[11]:

De 14 distrikten i Kungsbacka kommun
Fjärås Frillesås Förlanda Gällinge Hanhals Idala Kungsbacka Landa Onsala Släp Tölö Vallda Älvsåker Ölmevalla

Kommundelar

Kungsbacka kommun delas in i åtta planeringsområden (kommundelar). 31 december 2016 var antalet invånare per del: Kungsbacka stad (21 617), Onsala (14 237), Släp (11 978), Åsa/Frillesås (9 994), Vallda (8 581), Fjärås (6 070), Älvsåker (5 687) och Gällinge (2 202).^[12]

Tätorter

Det finns 17 tätorter i Kungsbacka kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Göteborg, delen i denna kommun, inkl. centralorten Kungsbacka	23 934
2	Onsala	12 275
3	Billdal, delen i denna kommun	10 434
4	Åsa	6 084
5	Vallda	3 929
6	Fjärås kyrkby	2 385
7	Frillesås	2 382
8	Halla Heberg	1 647
9	Västra Hagen	1 319
10	Hagryd-Dala	875
11	Buerås	754
12	Röda holme	654
13	Gundal och Högås	631
14	Kläppa	625
15	Sätinge	338
16	Hjälm	272
17	Fjärås station	200

Styre och politik

Styre

Kungsbacka är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund. Kommunen har styrts av de borgerliga partierna sedan kommunen bildades 1971, åren 1974–1980 med kommunstyrelsens ordförande från Centerpartiet och åren 1989–1991 från Folkpartiet och övriga år från Moderaterna.

Kommunfullmäktige

Mandatfördelning i Kungsbacka kommun, valen 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

13

10

8

13

10

8

41

89,4

35

6

1973

1

14

17

7

10

14

17

7

10

49

92,3

42

7

1976

1

13

16

8

11

13

16

8

11

49

92,8

36

13

1979

2

13

15

7

14

13

15

7

14

51

91,5

41

10

1982

1

15

13

5

17

15

13

5

17

51

92,1

37

14

1985

14

1

10

16

14

10

16

51

90,9

33

18

1988

1

16

5

11

17

16

5

11

17

61

87,2

36

25

1991

13

2

4

9

3

21

13

4

9

3

21

61

89,2

42

19

1994

2

16

4

11

6

2

20

16

4

11

6

20

61

88,3

36

25

1998

3

14

2

7

5

7

21

3

14

7

5

7

21

61

83,62

35

26

2002

3

14

2

7

10

6

17

3

14

7

10

6

17

61

83,25

31

30

2006

2

12

2

1

4

7

5

21

12

4

7

5

21

61

85,02

34

27

2010

1

10

4

3

4

5

7

3

24

10

4

3

4

5

7

3

24

61

87,20

36

25

2014

2

10

4

6

3

7

6

2

21

10

4

6

3

7

6

21

61

88,63

34

27

2018

2

9

2

9

2

8

6

4

19

9

8

6

4

19

61

90,02

35

26

2022

2

12

2

10

2

6

4

19

12

10

6

4

19

61

88,19

37

24

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Gösta Svensson (M) 1971–1972
Carl-Axel Gilljam (M) 1972–1973
Ivar Franzén (C) 1974–1979
Christer Samuelsson (C) 1980–1982
Ingvar Eliasson (M) 1983–1988
Thore Jeppsson (M) 1988
Tommy Rydfeldt (L) 1989–1991
Roger Larsson (M) 1992–2002
Per Ödman (M) 2003–2014
Hans Forsberg (M) 2015–2020
Lisa Andersson (M) 2020–

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av den offentliga sektorn. Omkring sju procent av kommunens arbetstillfällen fanns inom tillverkningsindustrin och knappt två procent inom jordbrukssektorn. Förutom kommunen var de största arbetsgivarna regionen, Veteranpoolen AB, A-hus AB och Mediq Sverige AB.^[8]

Infrastruktur

Transporter

I nord-sydlig riktning löper E6/E20 och Västkustbanan med station i Kungsbacka som även är slutstation för Göteborgs pendeltåg. Pendeltågen stannar även vid Annebergs station och Hede station. Från Kungsbacka utgår länsväg 158 västerut.

Utbildning och forskning

Förutom grundskolor finns här Löftadalens folkhögskola och följande gymnasieskolor:

Chalmers bedriver forskning vid Onsala rymdobservatorium.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 85 609 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 28:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Kungsbacka kommun 1970–2020^[13]

År			Folkmängd
1970			29 007
1975			38 353
1980			43 536
1985			48 760
1990			54 220
1995			60 915
2000			65 113
2005			69 817
2010			75 025
2015			79 144
2020			84 930

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 6 752, eller 8,63 % av befolkningen (hela befolkningen: 78 219 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 654, eller 6,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 66 573 den 31 december 2002).^[14]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Kungsbacka kommun 78 219 personer. Av dessa var 5 448 personer (7,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[15]

Födelseland^[15]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&072771.&&&&&072 771
2	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01058.&&&&&01 058
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0571.&&&&&0571
4	Finland	&&&&&&&&&&&&0445.&&&&&0445
5	Polen	&&&&&&&&&&&&0435.&&&&&0435
6	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0373.&&&&&0373
7	Norge	&&&&&&&&&&&&0367.&&&&&0367
8	Danmark	&&&&&&&&&&&&0342.&&&&&0342
9	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0263.&&&&&0263
10	Thailand	&&&&&&&&&&&&0219.&&&&&0219
11	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&0210.&&&&&0210
12	Iran	&&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208
13	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0166.&&&&&0166
14	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0129.&&&&&0129
15	Kina	&&&&&&&&&&&&0124.&&&&&0124
16	Syrien	&&&&&&&&&&&&0101.&&&&&0101
17	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&089.&&&&&089
18	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&088.&&&&&088
19	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052
20	Irak	&&&&&&&&&&&&&049.&&&&&049
20	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&049.&&&&&049
22	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&040.&&&&&040
23	Island	&&&&&&&&&&&&&033.&&&&&033
24	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030
25	Somalia	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Kungsbacka kommun

Bland byggnadsminnen i Kungsbacka kommun hittas Äskhults by, en genuin 1800-talsby med rötter i 1600- och 1700-talen. Inga boende finns kvar, men området är skyddat som kulturreservat. Ett annat exempel är Vallda metodistkapell som invigdes 1872 och är en av landets äldsta frikyrkobyggnader.

Bland slott i kommunen hittas Gåsevadholms slott och Tjolöholms slott.

Kommunvapen

Blasonering: I blått fält en Sankta Gertrudfigur av silver, hållande i höger hand en stav och i vänster en kalk, båda av guld.

Bilden kommer från ett sigill från 1580-talet. Då kyrkan i staden var helgad åt S:ta Gertrud har det antagits att bilden föreställer detta helgon, även om attributen inte riktigt stämmer. Dessa behölls dock vid fastställelsen år 1948. 2018 förtydligades att vapnet avbildar S:ta Gertrud genom att "kvinnlig helgonfigur" i blasoneringen ersattes av "Sankta Gertrudfigur"^[16]. Efter kommunbildningen 1971-74 registrerades vapnet för den nya kommunen. Inga andra vapen fanns i området.

Sport

Kommunens största idrottslag är HK Aranäs med en stor ungdomsverksamhet samt en elitsatsning där herrarna spelade i Handbollsligan säsongerna 2010-13 samt 2015-18. Klubben spelar återigen i Handbollsligan säsongen 2020/21 efter att ha vunnit Allsvenskan 2019/20.

Frillesås BK är verksam i kommunen. Den 24 februari 2018 kvalificerade sig klubben för spel i Elitserien säsongen 2018–2019, och blev därmed Hallands första lag någonsin i Sveriges högstadivision i bandy för herrar.^[17]

Se även

Personer med anknytning till Kungsbacka kommun

Referenser

Noter

^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b] ”Kungsbacka - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kungsbacka. Läst 6 maj 2023.
^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 6 maj 2023.
^ ”Grönabur”. web.archive.org. 17 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050317055207/http://www.kungsbacka.se/bygdattbevara/gronabur.htm.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Folkmängden per planeringsområden var den 31 december 2016 läst 10 februari 2018
^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
^ https://riksarkivet.se/Media/pdf-filer/HNProtokoll180320.pdf
^ Victor Abrahamsson (24 februari 2018). ”Sensationslaget klart för elitserien” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/gt/sport/sensationen-frillesas-klart-for-elitserien/. Läst 24 februari 2018.

Källor

Statistiska Centralbyrån

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kungsbacka kommun.

Kungsbacka kommun

[5078c22ea655b33765c2014142e5210134f655db-1] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-5] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[7] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[:0-8] [a b] ”Kungsbacka - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kungsbacka. Läst 6 maj 2023.

[9] ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 6 maj 2023.

[10] ”Grönabur”. web.archive.org. 17 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050317055207/http://www.kungsbacka.se/bygdattbevara/gronabur.htm.

[11] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[12] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[12] Folkmängden per planeringsområden var den 31 december 2016 läst 10 februari 2018

[13] ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

[14] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)

[Scbfödelseland-15] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016

[16] ttps://riksarkivet.se/Media/pdf-filer/HNProtokoll180320.pdf

[17] Victor Abrahamsson (24 februari 2018). ”Sensationslaget klart för elitserien” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/gt/sport/sensationen-frillesas-klart-for-elitserien/. Läst 24 februari 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]