Mona Sahlin
 | |
|---|---|
| Mona Sahlin | |
 | |
| Mandatperiod(er) | |
| 1982–1985 1985–1988 1988–1991 1991–1994 1994–1996 2002–2006 2006– | |
| Parti | Socialdemokratiska arbetarepartiet |
| Valkrets | Stockholms län, plats 5 |
| Uppdrag i riksdagen | |
| Ordinarie ledamot Ledamot i Krigsdelegationen Ledamot i Utrikesnämnden Suppleant i Nordiska rådets svenska delegation | |
| Utskottsordförande i | |
| Arbetsmarknadsutskottet (1991) | |
| Född | 9 mars 1957 Sollefteå, Västernorrlands län |
| Yrke/Titel | Partiledare |
| Webbplats | sap.se |
Mona Ingeborg Sahlin, född Andersson 9 mars 1957 i Sollefteå, Västernorrlands län, är partiordförande för Socialdemokraterna sedan 17 mars 2007. Under sin karriär som socialdemokratisk politiker har Sahlin bland annat varit riksdagsledamot 1982–1996 samt sedan 2002. Hon har vidare haft statsrådsuppdrag under perioderna 1990–1991, 1994–1995 samt 1998–2006.
Familj och uppväxt
Mona Sahlin är dotter till Hans Andersson, tidigare politiskt sakkunnig hos Ingvar Carlsson och ordförande för Nacka arbetarekommun. Hennes mor Siv Andersson var föreståndare för Folkets hus i Stockholm.[1] Under Mona Sahlins tidiga barndom arbetade hennes far vid olika ungdomsvårdsskolor och familjen flyttade därför vid flera tillfällen. I mitten av 1960-talet hamnade familjen i Järla i Nacka och blev kvar där. Under sin uppväxttid hade Sahlin flera intressen, däribland fotboll och körsång. På gymnasiet gick hon dåvarande samhällsvetenskaplig linje i Saltsjöbadens samskola och vid Södra Latin i Stockholm.[2]
Sahlin är sedan år 1982 gift med Bo Sahlin och de har tillsammans barnen Jenny, född 1983, och Gustav, född 1989. De fick vidare sonen Johan, som hastigt dog i en hjärtsjukdom innan han fyllt ett år. Sahlin har även dottern Ann-Sofie, född 1978, från ett tidigare förhållande med David Peña.[3] Sahlins syster Lena Ridemar, var tidigare stabschef vid Hyresgästföreningen, och ytterligare en yngre syster var Eva Maria, född Andersson 1963.[4] Brodern Janne "Japop" Andersson är en svensk sångare och musiker.
Karriär
Sahlin blev redan som trettonåring medlem i FNL-gruppen i Nacka och i början av 70-talet inträdde hon i SSU. Hon var ordförande i SSU-klubben Nacka 1974-76.[2] Efter gymnasiet (Södra Latin) 1976 var Sahlin 1976-77 vice ordförande i Elevförbundet. Hon var även ordförande i SSU-kretsen Nacka-Värmdö 1976-77.[2] Sahlin arbetade som diskare i Svenska Dagbladets personalmatsal 1976, var kontorist på Synskadades Riksförbund 1977 samt redaktör på Brevskolan 1978[5] och sekreterare där 1980-82. Sahlin var ordförande i SSU-distriktet Stockholms län 1980-83. Hon invaldes i Riksidrottsstyrelsen 1983, blev ledamot av folkstyrelsekommittéen 1984, ledamot i Arbetslivscentrum 1985 samt ordförande i statens ungdomsråd 1985. Efter sin första föräldraledighet 1978, arbetade hon från 1980 på Statsanställdas förbund.[1] Hon var även föräldraledig under 1983 och 1986.[6]
År 1982 blev en 25-årig Mona Sahlin invald i riksdagen som dess då yngsta ledamot. År 1990 blev hon arbetsmarknadsminister i regeringen Carlsson och ledamot i socialdemokraternas verkställande utskott. I valrörelsen 1991 var hon tillsammans med Ingvar Carlsson socialdemokraternas affischnamn och deltog i den avslutande TV-debatten i SVT.
Efter att Socialdemokraterna blivit av med regeringsmakten efter valet 1991 blev Sahlin socialdemokraternas första kvinnliga partisekreterare 1992 och deltog då i partiets krisuppgörelse med den borgerliga regeringen hösten 1992. Under hennes tid som partisekreterare ändrades också designen på partisymbolen, rosen.[2]
Då socialdemokraterna återtog regeringsmakten 1994 blev Mona Sahlin vice statsminister. Efter att Ingvar Carlsson hösten 1995 meddelat sin avsikt att avgå, var Sahlin den enda som kandiderade till posten som ny partiledare. Hon tvingades dock dra tillbaka sin kandidatur på grund av den så kallade Tobleroneaffären. I april 1996 lämnade hon också sin riksdagsplats, men kvarstod som ledamot i partiets verkställande utskott.[2] Sahlin var egenföretagare och tv-reporter 1996–1997, men hennes företag kom att gå i konkurs. År 1997 utnämndes Sahlin till ordförande för Europarådet mot rasism. År 1998 utnämndes hon till rektor för SSU:s förbundsskola Bommersvik.
När s-regeringen ombildades av statsminister Göran Persson efter valet 1998 blev Sahlin arbetsmarknadsminister i Näringsdepartementet med ansvar för arbetsrättsfrågor, småföretagande och regional näringspolitik. Hon blev även ansvarig minister för Estoniafrågor. År 2000 blev hon integrationsminister och 2002 fick hon ansvar för demokratifrågor och ett år senare även jämställdhet. I november 2004 blev hon miljöminister och därigenom chef för Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet.[7] I samband med regeringsskiftet efter den socialdemokratiska valförlusten i september 2006 fick hon lämna sitt ämbete. Sahlin utsågs då till vice ordförande i riksdagens socialutskott.
Partiledare
Den 18 januari 2007 stod det klart att Mona Sahlin var valberedningens förslag till ny partiledare efter Göran Persson. Så snart det var bestämt att Göran Persson skulle avgå menade flera ledande socialdemokrater att det var dags för en kvinnlig partiledare. Under nomineringsprocessen hade Margot Wallström, Carin Jämtin och Ulrica Messing offentligt uttalat att de inte var villiga att åtaga sig partiledarrollen, varefter det egentligen inte återstod någon utmanare om posten.
Under nomineringsprocessen ökade stödet för Mona Sahlin successivt och hon hade stöd av bland annat SSU, S-kvinnor, S-studenter och Broderskapsrörelsen.[8] Bland de distrikt som ställde sig bakom hennes kandidatur fanns Blekinge, Kalmar, Stockholms län, Stockholms arbetarekommun, Sörmland, Västerbotten, Västmanland, Örebro, Östergötland och Norrbottens län.[9] Skånedistriktet sade nej då de ansåg att hon hade otillräckligt fackligt stöd,[10] men efter den 5 februari 2007 valde de ändå att stödja henne som ny socialdemokratisk ordförande.[11] Detsamma gällde Göteborgs partidistrikt som till en början nominerade flera kandidater, dock inte Mona Sahlin. [12]
Flera tunga fackliga ordförande uttalade sitt stöd, bland andra LO-basen Wanja Lundby-Wedin och Stefan Löfven, ordförande för IF Metall.[13]
När en enig valberedning presenterade Mona Sahlin som kandidat till partiledare för Socialdemokraterna, uttryckte hon stolthet över att partiet för första gången tydligt tagit ställning för en kvinnlig partiledare.[14]
Mona Sahlin blev vald till Socialdemokraternas första kvinnliga ordförande den 17 mars 2007 vid en extra partikongress. Det första året åtnjöt hon stor popularitet och den samlade oppositionen hade under perioden från slutet av 2006 till första kvartalet 2009 ett stadigt övertag över regeringen i opinionen. Under hösten-vintern 2008/2009 minskade dock stödet för Sahlin och den röd-gröna oppositionen stadigt. Hon har försvagats av turerna kring bildandet av den röd-gröna alliansen, där hon först förklarade att Vänsterpartiet inte var en möjlig samarbetspartner för att senare, efter intern kritik från partiledningen, tvingas acceptera att även vänstern skulle ingå i en röd-grön koalition.
I valet till Europaparlamentet den 7 juni 2009 erhöll Socialdemokraterna, under Sahlins ledning, 24,41 procent av rösterna (en knapp minskning från valet 2004 där partiet fick 24,56 procent). Valresultat var det lägsta för Socialdemokraterna i ett val sedan den allmänna rösträttens införande i Sverige 1921. I ett tal inför LO-anhängare den 12 maj 2009 sade Sahlin: "Står det inte ett plus framför våra siffror så är det ett djupt misslyckande".[15]
Tobleroneaffären
I oktober 1995 avslöjade tidningen Expressen att Sahlin 1990–1991, då hon var arbetsmarknadsminister, vid flera tillfällen använt statens kontokort för utlägg av privat natur till ett värde av 53 174 kronor.[16] Affären resulterade dels i en förundersökning som lades ned då inget brott kunde påvisas, dels i att Sahlin, som 1995 var vice statsminister och främsta kandidat till att ta över som partiledare för Socialdemokraterna efter Ingvar Carlsson, avgick från sin post och inte kandiderade till posten som partiledare. I samband med detta avslöjades det också bl.a. att familjen Sahlin haft "svart" dagflicka, inte betalt TV-licens och haft p-böter som gått till kronofogden.
Övrigt
- Sahlin deltog i kören som uppträdde i Melodifestivalen 1969 tillsammans med Jan Malmsjö.[2]
- Sahlin utnämndes 2002 och 2008 till Årets hetero av tidningen QX:s läsare.[17][18]
- Mona Sahlin har varit sommarpratare två gånger: 14 augusti 1992 och 3 augusti 2007.[19]
- Hon bor i Saltsjö-Duvnäs.
Bibliografi
- Sahlin, Mona (1996), Med mina ord. Stockholm: Rabén Prisma. ISBN 91-518-3006-X
Referenser
Noter
- ^ [a b] Vägen till toppen, Sydsvenskan, 18 mars 2007.
- ^ [a b c d e f] Sahlin, Mona (1996). Med mina ord. Stockholm: Rabén Prisma. ISBN 91-518-3006-X
- ^ Här är ditt liv, Sahlin, Aftonbladet, 2007-01-18.
- ^ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
- ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 s. 954
- ^ Vem är hon : kvinnor i Sverige, [Biografisk uppslagsbok], huvudredaktör; Kerstin Öhrström, Norstedts, Stockholm 1988 ISBN 91-1-863422-2 s. 399
- ^ "Mona Sahlin – Snack eller verkstad?", Fokus
- ^ Stödet växer för Sahlin som s-bas, SvD, 12 januari 2007.
- ^ Ännu ett distrikt för Mona Sahlin, SVT, 12 januari 2007.
- ^ Skåne stretar emot Sahlin DN 2007-01-11
- ^ Skånes socialdemokrater stöder Sahlin, SR Ekot, 070205.
- ^ Göteborg vill ha Jämtin eller Wallström
- ^ Mer stöd för Sahlin, SvD, 12 januari 2007
- ^ Sahlins kommentarer till valberedningens besked, Socialdemokratiska partiets webbplats, 2007-01-18.
- ^ ”S medger inte dåligt resultat”. Tidningarnas Telegrambyrå. 8 juni 2009. http://svt.se/2.109698/1.1586978/s_medger_inte_daligt_resultat. Läst 16 juni 2009.
- ^ Expressen (Christian Holmen) 1995-10-13 "En lång rad av lån och skulder"
- ^ QX 2002-02-04 http://www.qx.se/noje/gaygalan/1687/bilder-fran-gaygalan-2002--arets-roligaste-kvall
- ^ qx.se - Mona årets hetero
- ^ SR.se http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=1422856
Tryckta källor
- Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985-1988, utgiven av Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm 1986 ISSN 0283-4251 s. 242-243
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Mona Sahlin.
Wikiquote har citat av eller om Mona Sahlin.
Wikisource har originalverk som rör Mona Sahlin.
- Mona Sahlin, information på socialdemokraternas webbplats.
- Mona Sahlin, informationssida från Riksdagen.
| |||||