Hoppa till innehållet

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
ClaireFanch (Diskussion | Bidrag)
27 redigeringar
mIngen redigeringssammanfattning
om freds- och konfliktkunskap
Rad 62: Rad 62:


== Historia ==
== Historia ==
I augusti år 1964 lade dåvarande [[statsminister]] [[Tage Erlander]] fram förslaget om att etablera ett fredsforskningsinstitut i samband med att man uppmärksammade 150 år av obruten fred i Sverige.<ref name=":0">{{Webbref|titel=Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1966 Proposition 1966:76 - Riksdagen|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-76-ar-1966_ER3076/html|verk=www.riksdagen.se|hämtdatum=2019-10-08}}</ref> Detta skedde i ett tal på den norsk-svenska gränsen i Eda, Värmland.
I augusti år 1964 lade dåvarande [[statsminister]] [[Tage Erlander]] fram förslaget om att etablera ett [[freds- och konfliktkunskap|fredsforskningsinstitut]] i samband med att man uppmärksammade 150 år av obruten fred i Sverige.<ref name=":0">{{Webbref|titel=Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1966 Proposition 1966:76 - Riksdagen|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-76-ar-1966_ER3076/html|verk=www.riksdagen.se|hämtdatum=2019-10-08}}</ref> Detta skedde i ett tal på den norsk-svenska gränsen i Eda, Värmland.


En kunglig komission tillsattes, ledd av ambassadör [[Alva Myrdal]], för att år 1966 lägga fram förslaget att man skulle inrätta ett institut som sedan namngavs Stockholms internationella fredsforskningsinstitut. Institutets forskning skulle söka att bidra till "förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred" och komissionen rekommenderade att forskningen skulle vara inriktat på praktiskt-politiska frågor men "bör enligt utredningen givetvis äga rum i ständig växelverkan med en mer teoretiskt inriktad konfliktforskning".<ref name=":0" /> [[Sveriges riksdag]] beslutade att institutet skulle skulle inrättas den 1 Juli 1966 med en juridisk status av stiftelse.
En kunglig komission tillsattes, ledd av ambassadör [[Alva Myrdal]], för att år 1966 lägga fram förslaget att man skulle inrätta ett institut som sedan namngavs Stockholms internationella fredsforskningsinstitut. Institutets forskning skulle söka att bidra till "förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred" och komissionen rekommenderade att forskningen skulle vara inriktat på praktiskt-politiska frågor men "bör enligt utredningen givetvis äga rum i ständig växelverkan med en mer teoretiskt inriktad konfliktforskning".<ref name=":0" /> [[Sveriges riksdag]] beslutade att institutet skulle skulle inrättas den 1 Juli 1966 med en juridisk status av stiftelse.

Versionen från 24 oktober 2019 kl. 15.10

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI)
SIPRI:s lokaler i Solna, Stockholm
FörkortningSIPRI
Bildad6 maj 1966
GrundareTage Erlander, Alva Myrdal
Syfte/fokusBedriva vetenskaplig forskning i frågor om konflikt och samarbete av vikt för internationell fred och säkerhet, med mål att bidra till en förståelse för villkoren för en fredlig lösning av internationella konflikter och för stabil fred
SäteSolna, Stockholm
OrdförandeJan Eliasson
InstitutsdirektörDan Smith
Webbplatshttps://www.sipri.org

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) eller Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) är ett internationellt forskningsinstitut baserat i Stockholm som tillhandahåller data, analys och rekommendationer om väpnade konflikter, militärutgifter och vapenhandel samt nedrustning och rustningskontroll. Forskningen baseras på öppna källor och riktar sig till beslutsfattare, forskare, media och den intresserade allmänheten. SIPRI rankas ofta bland de högst respekterade tankesmedjorna i världen.

Historia

I augusti år 1964 lade dåvarande statsminister Tage Erlander fram förslaget om att etablera ett fredsforskningsinstitut i samband med att man uppmärksammade 150 år av obruten fred i Sverige.[1] Detta skedde i ett tal på den norsk-svenska gränsen i Eda, Värmland.

En kunglig komission tillsattes, ledd av ambassadör Alva Myrdal, för att år 1966 lägga fram förslaget att man skulle inrätta ett institut som sedan namngavs Stockholms internationella fredsforskningsinstitut. Institutets forskning skulle söka att bidra till "förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred" och komissionen rekommenderade att forskningen skulle vara inriktat på praktiskt-politiska frågor men "bör enligt utredningen givetvis äga rum i ständig växelverkan med en mer teoretiskt inriktad konfliktforskning".[1] Sveriges riksdag beslutade att institutet skulle skulle inrättas den 1 Juli 1966 med en juridisk status av stiftelse.

Den brittiske professorn Robert Nield blev SIPRIs första direktör. Som ekonom valde han att inrikta forskningen mot kvantifierbara data. Institutets andre ordförande Gunnar Myrdahl myntade det klassiska uttrycket att “facts kick” – fakta sparkar. Det var på detta sätt som datainsamling om länders innehav av kärnvapen, dess militärutgifter och vapenhandel blev några av SIPRI:s profilprodukter. Redan 1968-69 kom den första av SIPRI:s numera klassiska röda årsböcker – the SIPRI Yearbook. Den anses alljämt som ett av de viktigaste och mest oberoende internationella referensverken för att förstå internationell politik, fred och säkerhet.

SIPRI har byggt sitt anseende på kompetens, professionella färdigheter och ansamlingen av data och precisa fakta, vilket har skapat lättillgänglig och opartisk information om vapenutveckling, vapenproduktion, icke-spridning, försvarsbudget, samt om militär nedrustning. Tankesmedjans syfte är att utföra "vetenskaplig forskning angående frågor om konflikt och samarbete av vikt för internationell fred och säkerhet med mål att bidra till en förståelse för villkoren för en fredlig lösning av internationella konflikter och för stabil fred".[2]

Organisation

SIPRI:s organisation utgörs av styrelse, direktör, biträdande direktör, forskarkollegium och administrativ personal. En rådgivande kommitté ger dessutom vägledning till institutet. Styrelsen fattar besluten angående institutets forskningsagenda, aktiviteter, organisation och finansiell förvaltning. I övriga frågor beslutar direktören. Forskarkollegiet fungerar som direktörens rådgivare i forskningsfrågor.

Institutet har omkring 70 anställda, varav många är av olika nationaliteter. Forskarna rekryteras för en tidsbestämd period och representerar olika akademiska discipliner. Institutet är en unik plattform för samarbete mellan forskare från olika länder och tar även emot gästforskare och praktikanter.

Institutet har ett världsomspännande nät av kontakter, såväl med andra institut som med individuella forskare. SIPRI har ett nära samarbete med flera mellanstatliga organisationer, till exempel Förenta nationerna och Europeiska unionen och besöks regelbundet av parlamentsledamöter och regeringsdelegationer, samt forskare och representanter för den akademiska sfären. Institutet har nära kontakt med den diplomatiska kåren i Stockholm och med svenska forskningsinstitutioner.

SIPRI:s styrelse
Roll Namn
Ordförande Jan Eliasson Pensionerad svensk diplomat och tidigare ställeföreträdande Generalsekreterare för Förenta Nationerna[3]
Direktör Dan Smith Hedersprofessor vid University of Manchester, tidigare direktör för Peace Research Institute Oslo samt f.d. ordförande i en rådgivningsgrupp till FN.
Styrelsemedlem Dr Dewi Fortuna Anwar Forskningsprofessor vid Indonesian Institute of Sciences.
Styrelsemedlem Dr Vladimir Baranovsky Direktör för Center for Situation Analysis (CSA), samt aktiviteter hos IMEMO, Institute of World Economy and International Relations, Assocation for Euro-Atlantic Cooperation and the Russian Political Science Association
Styrelsemedlem Espen Barth Eide Norsk parlamentariker, fd utrikesminister för Norge samt specialrådgivare till FN om Cypern[4]
Styrelsemedlem Jean-Marie Guéhenno Senior rådgivare vid Center for Humanitarian Dialogue samt medlem i rådgivare om medling till FN[5]
Styrelsemedlem Dr Radha Kumar Ordförande vid United Nations University Council
Styrelsemedlem Dr Patricia Lewis Forskningsledare, International Security vid Chatham House[6]
Styrelsemedlem Dr Jessica Tuchman Mathews Tidigare president vid Carniege Endowment for International Peace och nuvarande senior forskade vid samma institut[7]

Tidigare ordförande för styrelsen:

Direktör

Ordföranden som utses av den svenska regeringen har huvudsakligt ansvar för SIPRIs arbetsprogram. Dr Bates Gill tjänstgjorde som SIPRI:s direktör mellan 2007-2012. I september 2012 utsåg Sveriges regering den Tyska ekonomen Tilman Brück att bli han efterföljare.[8] Brück höll positionen som direktör för SIPRI från januari 2013 till juni 2014.[9] I juni 2014 utsåg SIPRI:s styrelse Dr Ian Anthony som tillfällig direktör.[10] Den nuvarande direktören Dan Smith tillsattes i september 2015.[11]

Tidigare SIPRI-direktörer:

  • Robert Neild (United Kingdom, 1967-71)
  • Frank Barnaby (United Kingdom, 1971-81)
  • Frank Blackaby (United Kingdom, 1981-86)
  • Walther Stützle (Germany, 1986-91)
  • Adam Daniel Rotfeld (Poland, 1991-2002)
  • Alyson Bailes (United Kingdom, 2002-07)
  • Bates Gill (United States, 2007-12)
  • Tilman Brück (Germany, 2013-14)
  • Ian Anthony (United Kingdom, interim 2014-15)

Biträdande Direktör

Den biträdande direktören utses av styrelsen och utgår från svenska kandidater. SIPRIs nuvarande biträdande direktör är Sigrún Rawet.

Tidigare biträdande direktörer:

  • Örjan Berner (1966-67)
  • Dr Rolf Björnerstedt (1967-68)
  • Jan Mårtensson (1968-69)
  • Sven Hirdman (1969-72)
  • Bo Heinebäck (1972-75)
  • Carl-Magnus Hyltenius (1975-78)
  • Arne Kjellstrand (1978-80)
  • Sven-Göran Henricsson (1982-84)
  • Gustaf Stjernberg (1984-87)
  • Madeleine Ströje-Wilkens (1988-90)
  • Ove Svensson (1992-93)
  • Jan Svedman (1995-98)
  • Birgitta Alani (1998-2002)
  • Dr Christer Ahlström (2002-05)
  • Daniel Nord (2005-12)
  • Jakob Hallgren (2012-18)[12]
  • Sigrún Rawet (2018-present)

Forskning

Forskningen på SIPRI bedrivs av mer än 50 forskare och forskarassistenter från olika länder. All forskning på SIPRI baseras uteslutande på öppna källor. Institutets nuvarande forskningsprogram fokuserar på följande teman:[13]

  • Vapen och nedrustning
  • Konflikt, fred och säkerhet
  • Fred och utveckling

För närvarande är institutets forskning inriktad på följande områden:

  • Vapenhandel och militärbudget
  • Nukleär nedrustning, exportkontroll och icke-spridning[14]
  • Dubbla användningsområden och rustningsbegränsning
  • Emerging Technology inom militär och säkerhet
  • Säkerhetsfrågor i Afrika
  • Säkerhetsfrågor i Asien
  • Säkerhetsfrågor i Europa
  • Fredsbevarande insatser och konflikthantering
  • Säkerhetsfrågor relaterade till klimatförändring
  • Governance och samhälle
  • Hållbar fred

För att möjliggöra ett utbyte av idéer och forskningsresultat inom dessa ämnesområden organiserar SIPRI workshops, konferenser, seminarier och föreläsningar. Bland dessa evenemang är de största Stockholm Forum on Peace and Development, Stockholm Security Conference samt SIPRI Lecture.[15][16][17] SIPRI:s forskningsprojekt upprätthåller stora databaser över militärutgifter, vapenproduktion, vapenhandel, kemisk och biologisk krigföring, nationell och internationell exportkontroll, nedrustningsavtal, årliga kronologier över utvecklingen inom nedrustning och säkerhetspolitik, militärövningar samt provsprängningar av kärnvapen.

Publikationer och informationsmaterial

SIPRI:s publikationer och informationsmaterial distribueras till ett stort antal beslutsfattare, forskare, journalister, organisationer och till personer allmänt intresserade av ämnesområdet. Forskningsresultaten delas genom böcker och rapporter, skrivna både av SIPRI:s egna forskare och av externa författare samt genom symposier och seminarier. Institutet har skapat sin profil genom att inrikta forskningen på dagsaktuella händelser och genom att tillhandahålla objektiva fakta till stater och enskilda personer.

Institutets största publikation är SIPRI Yearbook, en årsbok som gavs ut för första gången i november 1969. Årsboken fungerar som en oberoende, auktoritativ och självständig källa som politiker, diplomater och journalister kan vända sig till för en redogörelse av vad som skett det senaste året vad gäller vapen och rustningsbegränsning, konflikt och konfliktlösning, säkerhetsarrangemang och nedrustning. Den översätts till ett antal språk, bland annat Ryska, Ukrainska, Kinesiska och Arabiska, och sammanfattas på ännu fler språk.

SIPRI:s aktuella publikationsserier:

  • Yearbook: Armaments, Disarmaments and International Security[18]
  • Research Reports
  • Policy Papers
  • Working Paper
  • Policy Briefs
  • Background Papers
  • Fact Sheets
  • Insights on Peace and Security
  • EU Non-Proliferation and Disarmament Papers

SIPRI:s databaser:

  • SIPRI Arms Transfers Database[19]
  • SIPRI Mapping ATT-relevant Cooperation and Assistance Activities Database[20]
  • SIPRI Arms Industry Database[21]
  • SIPRI Multilateral Peace Operations Database[22]
  • SIPRI Military Expenditure Database[23]

SIPRI:s övriga resurser:

  • Vapenembargon[24]
  • Nationella rapporter om vapenexport[25]
  • Finansiellt värde av global vapenhandel[26]

SIPRI publicerar också kortare publikationer och informationsmaterial i andra former. Filmer och videoserier så som Peace Points och SIPRI Searchlight tillgängliggör institutets forskning.[27]

Bibliotek och dokumentation

Institutets bibliotek etablerades år 1968 för att tillgodose forskarnas behov av material. Huvudämnet är fred och säkerhet. Samlingarna består av cirka 35 000 volymer och hundratals journaler både i tryck och online. Bibliotekets elektroniska databaser innehåller bibliografiska referenser till böcker, rapportserier, offentligt tryck och tidskriftsartiklar inom SIPRI:s ämnesområden. I syfte att sprida SIPRI:s publikationer har bytesavtal upprättats med institut och organisationer världen över och biblioteket har även ett system med depåbibliotek. Biblioteket är öppet för besök efter överenskommelse och dess innehåll går att utforska via SIPRI:s Bibliotekskatalog.

Finansiering

Institutes finansiella stöd kommer huvudsakligen från regeringar, självständiga filantropiska organisationer och stiftelser världen runt. SIPRI får också ett årligt grundbidrag från Svenska regeringen, beviljat av riksdagen.

Källhänvisningar

  1. ^ [a b] ”Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1966 Proposition 1966:76 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-76-ar-1966_ER3076/html. Läst 8 oktober 2019. 
  2. ^ ”History | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/about/history. Läst 8 oktober 2019. 
  3. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (27 april 2017). ”Jan Eliasson new Chairman of SIPRI Governing Board” (på engelska). Regeringskansliet. https://www.government.se/press-releases/2017/04/jan-eliasson-new-chairman-of-sipri-governing-board/. Läst 10 oktober 2019. 
  4. ^ ”SIPRI welcomes Espen Barth Eide as a new member to its Governing Board | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/media/2017/sipri-welcomes-espen-barth-eide-new-member-its-governing-board. Läst 9 oktober 2019. 
  5. ^ ”Secretary-General’s High-Level Advisory Board on Mediation” (på engelska). United Nations Secretary-General. 15 september 2017. https://www.un.org/sg/en/content/sg/personnel-appointments/2017-09-13/secretary-general%E2%80%99s-high-level-advisory-board-mediation. Läst 9 oktober 2019. 
  6. ^ ”SIPRI welcomes new Governing Board members | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/media/2018/sipri-welcomes-new-governing-board-members. Läst 9 oktober 2019. 
  7. ^ ”SIPRI welcomes Jessica Tuchman Mathews as a new member to its Governing Board | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/media/2017/sipri-welcomes-jessica-tuchman-mathews-new-member-its-governing-board. Läst 9 oktober 2019. 
  8. ^ ”20 Sept 2012: SIPRI welcomes new Director — www.sipri.org”. web.archive.org. 25 november 2012. https://web.archive.org/web/20121125003301/http://www.sipri.org/media/pressreleases/sept-2012-new-director. Läst 9 oktober 2019. 
  9. ^ ”Press statement by the SIPRI Governing Board: Changes in leadership at SIPRI | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/media/sipri-statement/2014/press-statement-sipri-governing-board-changes-leadership-sipri. Läst 9 oktober 2019. 
  10. ^ ”SIPRI announces Director for interim period | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/news/2014/sipri-announces-director-interim-period. Läst 9 oktober 2019. 
  11. ^ Williams, Jessica Nilsson (30 mars 2015). ”Dan Smith appointed Director of SIPRI” (på amerikansk engelska). Mundus International. https://mundus-international.com/dan-smith-appointed-director-of-sipri/. Läst 9 oktober 2019. 
  12. ^ ”Jakob Hallgren | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/about/bios/jakob-hallgren. Läst 9 oktober 2019. 
  13. ^ ”Research | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/research. Läst 10 oktober 2019. 
  14. ^ ”Stockholm International Peace Research Institute – The EU Non-Proliferation Consortium” (på amerikansk engelska). https://www.nonproliferation.eu/thinktanks/sipri/. Läst 10 oktober 2019. 
  15. ^ ”Stockholm Forum on Peace and Development | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/events/stockholm-forum-peace-and-development. Läst 9 oktober 2019. 
  16. ^ ”Stockholm Security Conference | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/events/stockholm-security-conference. Läst 9 oktober 2019. 
  17. ^ ”SIPRI Lecture | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/events/sipri-lecture. Läst 10 oktober 2019. 
  18. ^ ”SIPRI Yearbook: Armaments, Disarmament and International Security | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/yearbook. Läst 10 oktober 2019. 
  19. ^ ”SIPRI Arms Transfers Database | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/databases/armstransfers. Läst 10 oktober 2019. 
  20. ^ ”Home Page | Sipri”. www.att-assistance.org. http://www.att-assistance.org/?page_id=45. Läst 11 oktober 2019. 
  21. ^ ”SIPRI Arms Industry Database | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/databases/armsindustry. Läst 10 oktober 2019. 
  22. ^ ”SIPRI Multilateral Peace Operations Database | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/databases/pko. Läst 10 oktober 2019. 
  23. ^ ”SIPRI Military Expenditure Database | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/databases/milex. Läst 10 oktober 2019. 
  24. ^ ”Arms embargoes | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/databases/embargoes. Läst 10 oktober 2019. 
  25. ^ ”National reports on arms exports | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/databases/national-reports. Läst 10 oktober 2019. 
  26. ^ ”Financial value of the global arms trade | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/databases/financial-value-global-arms-trade. Läst 10 oktober 2019. 
  27. ^ ”SIPRI Films | SIPRI”. www.sipri.org. https://www.sipri.org/media/sipri_films. Läst 10 oktober 2019. 

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stockholms_internationella_fredsforskningsinstitut&oldid=46479716”