Mejeri: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Addbot (Diskussion | Bidrag) |
||
Rad 196: | Rad 196: | ||
[[Kategori:Mejeriindustri]] |
[[Kategori:Mejeriindustri]] |
||
[[bg:Мандра]] |
|||
[[cy:Llaethdy]] |
|||
[[da:Mejeri]] |
|||
[[de:Molkerei]] |
|||
[[en:Dairy]] |
|||
[[eo:Laktouzino]] |
|||
[[fi:Meijeri]] |
|||
[[fr:Laiterie (bâtiment)]] |
[[fr:Laiterie (bâtiment)]] |
||
[[fy:Molkfabryk]] |
|||
[[he:מחלבה]] |
|||
[[ja:酪農]] |
|||
[[lt:Pieninė]] |
[[lt:Pieninė]] |
||
[[nl:Zuivelfabriek]] |
|||
[[no:Meieri]] |
|||
[[nrm:Dairie]] |
|||
[[pl:Mleczarstwo]] |
|||
[[tr:Mandıracılık]] |
Versionen från 8 mars 2013 kl. 23.03
Ett mejeri är en fabrik där mjölk förädlas till i första hand livsmedelsprodukter. I proceduren ingår separering, pastörisering, standardisering och homogenisering. Mjölk kan i ett mejeri förädlas till filmjölk, yoghurt, smör, grädde, ost, messmör och kvarg. Mjölken kommer oftast ifrån nötkreatur men mjölkens näringssammansättning har lett till att en rad djur används i samma syfte i andra länder för produktion av exempelvis getmjölk och buffelmjölk.
Mejeribranschen är ett av de områden som under det senaste århundradet rationaliserats. Förr tillverkade gårdarna själva olika produkter av sin egen mjölk men övergick sedan till att sälja mjölken till mejerier, som ofta fanns på bynivå. Dessa har sedermera slagits samman till allt större enheter. De långa transporter som storskaligheten innebär gör nedkylning nödvändig eftersom mjölken annars skulle förstöras av bakterier.
De största mejeriföretagen i Sverige är Arla, Skånemejerier och Norrmejerier. Tidigare var landet strikt uppdelat mellan de olika mejeriföretagen som hade hand om var sin landsdel. Denna uppdelning håller dock mer och mer på att försvinna.
Svenska Mejeriernas Riksförening (SMR) grundades 1932 och gick i början av 2000-talet upp i branschföreningen Svensk Mjölk.
Historik
Mejerihantering har funnits så länge människor har mjölkat kor, getter, får, renar, lamor, kameler, hästar m.m. och förädlat mjölken till produkter som filmjölk, yoghurt, långfil, grädde, smör, mese, ost, kumys (airag) med mera. År 1871 grundade jordbrukaren och kaptenen Ridderbjelke Uppsala Mejeriaktiebolag.[1] Det första mejeriet i Sverige sägs dock vara vara Västra Karups Mejeri som idag är nerlagt.[2]
De kvinnor som förr i tiden arbetade i byarna, så kallade mejerskor, innan de industriella mejerierna som framställde mejeriprodukter fanns, ansågs vara utmärkta äktenskapspartner då de ofta var välmående även om det rådde svält på grund av missväxt och krig. Utbildning av mejerskor tog sin början vid mejeriskolor under 1800-talets första hälft, men innan dess utbildades flickor av äldre mejerskor och arbetet gick ofta i arv.
De personer som på sommaren "gick på vall" eller till en fäbod med mjölkdjur som kor, får och getter, utförde en komplett mejeriproduktion som till exempel tillverkning av smör, mese och ost vilket hämtades hem från vallen av gårdsfolket med jämna mellanrum. Av förklarliga skäl var man tvungen att förädla mjölken fullt ut eftersom den annars skulle ha surnat och blivit otjänlig. Någon annan kylkälla än en iskall fjällbäck eller jordkällare fanns inte att tillgå.[3][4][5][6][7][8][9][10][11][12][13]
Vid 1900-talets början hade en mejerska en årslön på cirka 1000 kronor, vilket kan jämföras med sjuksköterskor som fick 600 kronor och lärarinnor vid (som det hette) idiothem endast fick 400 kronor.[14] Det visar den särställning och uppskattning som mejerskorna hade och rönte vid den här tiden.
Mejeriföretag i Sverige
- Arla
- Emåmejeriet
- Falköpings mejeri
- Gefleortens Mejeriförening
- Gäsene Mejeriförening
- Hjordnära Mejeri
- Norrmejerier
- Sju Gårdar
- Skånemejerier
- Wapnö Mejeri
- Östgöta Mjölk
Svenska mjölk- och mjölkproduktanläggningar
Alla svensktillverkade mjölkprodukter är i Sverige märkta med ett nummer som talar om vid vilket mejeri den är tillverkad i. Detta är ett godkännadenummer som delats ut av Livsmedelsverket.
Även på av livsmedelskedjornas egna produkter kan man därför se vid vilket mejeri den är tillverkad, om den är tillverkad i Sverige.
Anläggningsnamn | Godkännandenummer | Ort |
---|---|---|
Norrmejerier | 1001 | Luleå |
Norrmejerier | 1002 | Burträsk |
Norrmejerier ek. för. | 1005 | Umeå |
Arla Foods | 1009 | Sundsvall |
Arla Foods | 1010 | Östersund |
Fjällbrynt AB | 1011 | Östersund |
Grådö mejeri | 1017 | Grådö |
Gefleortens mejeriförening | 1020 | Gävle |
Arla Foods | 1022 | Vimmerby |
Emåmejeriet AB | 1024 | Hultsfred |
Arla Foods | 1025 | Alingsås |
Arla Foods | 1026 | Göteborg |
Arla Foods | 1028 | Jönköping |
Arla Foods | 1029 | Stockholm |
Arla Foods | 1031 | Linköping |
Arla Foods | 1033 | Skövde |
Arla Foods | 1035 | Visby |
Arla Foods | 1040 | Falkenberg |
Arla Foods, smör | 1042 | Götene |
Arla Foods, Kvibille | 1044 | Kvibille |
Arla Foods/Götene Ost | 1053 | Götene |
Arla Foods, ost | 1054 | Götene |
Götene Ingredients | 1055 | Götene |
Barry Callebaut Sweden AB | 1057 | Kågeröd |
Gäsene mejeriförening | 1070 | Ljung |
Falköpings mejeri | 1071 | Falköping |
Svenska Ostkompaniet HB | 1074 | Kristianstad |
Skånemejerier | 1077 | Kristiandstad |
Skånemejerier | 1078 | Malmö |
Skånemejerier | 1079 | Österlen |
Unilver Bestfoods | 1081 | Helsingborg |
Boxholms Mejeri AB | 1082 | Boxholm |
Glace-Bolaget AB | 1085 | Flen |
SIA Glass | 1091 | Falkenberg |
Ingman Glass AB | 1093 | Åhus |
Frödinge Mejeri AB | 1096 | Frödinge |
Arla Foods | 1099 | Kalmar |
Wernersson Ost AB | 3001 | Ulricehamn |
Ostspecialisten AB i Östergötland | 3003 | Linköping |
Falbygdens Ostnederlag AB | 3005 | Falköping |
Färskvarugruppen AB | 3006 | Jönköping |
Delimo AB | 3007 | Ljungby |
Ostpacken AB | 3009 | Ockelbo |
Wapnö AB | 3116 | Halmstad |
AB Exact Säljkonsult | 3150 | Ödåkra |
Falbygdens Ostnederlag AB | 3195 | Stenstorp |
Referenser
- Fotnoter
- ^ 126 år av mejerihistoria i Uppsala
- ^ Båstad kommuns webbplats
- ^ Landsbygdens historia genom mjölken
- ^ Mejerskor och byamejerier
- ^ Mejerskor vid Bygdeå mejeri
- ^ Ett kvinnligt arbete som blev manligt
- ^ Att skapa genus : teknik och kvinnlighet i svenska mejerier / av Lena Sommestad
- ^ [1] Mejerska
- ^ Svensk osthistoria
- ^ Från mejerska till mejerist (20p uppsats)
- ^ Råd och upplysningar till mejerskor: (Föredrag, hållet vid Östergötlands hushållnings-sällskaps ordinarie sammankomst i Linköping d.28 jan.1890).
- ^ Det går långsamt fram - Jordbruksdepartementet DS 2004:39
- ^ En bit osthistoria
- ^ [2] i Svensk Läraretidning (1900)
- Tryckta källor
- Hallinder, Annika (1994). ”Mejerska - yrket som försvann”. Västerbotten (Umeå. 1920) [19]94:3,: sid. 14-21 : ill.. 0346-4938. ISSN 0346-4938. Libris 10139811
- Gradin, Eva (1992). Länsmejerskan fröken Anna Gustavsson. Libris 11258877
- Agda Hedbom och Linnéa Andersson - Mejerskor 1900-talet, Uppsala, 2007, Lena Sommestad
- Webbkällor
Litteratur
- Översikter
- Mejeriväsendet av Nils Engström i Sveriges land och folk (1901)
- Mejeri i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- Allmänna Svenska Mejeristföreningen i Barnekows mejerikalender (1925)
- Sverige: Mjölkhushållning, i Herman Juhlin-Dannfelt, Lantbrukets historia (1925)
- Mat och ost
- Mejerihistoria
- Claus Bjørn (redaktör), Dansk Mejeribrug 1882-2000 (1982)
- Norske melkeprodusenter gjennom 100 år, 1881-1981
- Olav Benterud (redaktör), Norske Meieriers Salgssentral 1928-1978 (1978)
- Svensk Mejeriindustri (1957), till SMR:s 25-årsjubileum
- Gillis Rudeberg, Mjölkcentralen : Lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a. : 1915-1945 : minnesskrift (1945)
- Mjölkcentralen femtio år (1964)
- Teknikföretagens historia
- Ett världsföretag växer fram : Alfa-Laval 100 år (1983)
- Sven Rydenfelt, Sagan om Tetra Pak (1995)
- Lars Leander, Tetra pak : visionen som blev verklighet (1995)
- Peter Andersson (journalist) och Tommy Larsson, Tetra : historien om dynastin Rausing (1998)
- Tidskrifter
- Nordisk Mejeritidning (1886-1918)
- Svenska Mejeritidningen (1909-1978), ISSN 0039-6877
- Nordisk Mejeriindustri (1974-1990), ISSN 0345-830X
- Nordisk Mejeriinformation (1991-1994), ISSN 1101-8399
- Svenska Mejerikalendern (sedan 1937), ISSN 0282-8650, länk
|