Hårdost: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Nuvarande version från 8 juni 2022 kl. 01.17

Hårdost kallas den osttyp med fast konsistens, som man kan skära i skivor med kniv eller osthyvel och kan använda som pålägg på bröd. Hårdost kan även rivas och smältas för att användas i matlagning. Hårdostar delas in i grynpipig ost, rundpipig ost och tät ost.

Det går åt 10 kg mjölk för att tillverka 1 kg hårdost. Hårdostar har en vattenkonstistens mellan 30 % och 50 % och får olika textur beroende på tillverkningsprocessen: grynpipiga (till exempel prästost), rundpipiga (till exempel herrgårdsost) eller täta (till exempel cheddar).

Hårdostar

Textur beskriver utseendet på en hårdosts hål eller pipor. De olika texturerna beror på skillnader i tillverkningsprocessen, och har gett namn åt tre olika typer av hårdost.

Grynpipiga hårdostar

Många små oregelbundna, grynformiga hål bildas när vasslen tappas av innan ostmassan rörs om och läggs i sin form. Koldioxiden som bakteriekulturen bilar under mognadsprocessen sipprar då ut genom hålrummen och bildar risgrynslika pipor, det vill säga hålen.

Rundpipiga hårdostar

Få, lite större och runda hål. Ostmassan formas och pressas samman under vätskeytan innan vasslen tappas. Bakteriekulturen bildar även här koldioxid men den stannar kvar i ostmassan och bildar stora hål som är fyllda med gas. Piporna blir färre och större än hos grynpipiga ostar.

Täta ostar

Dessa har inga hål alls eller endast några smala sprickor. Ostmassan får ligga kvar i ostkaret efter att vasslen tappats av. Efter ett dygn mals och saltas den opressade osten för att därefter läggs i sin form för pressning. Under denna cheddringsprocess försvinner koldioxiden och inga hål bildas. Osten får en textur som är tätare än gryn- och rundpipiga ostar^[1].

Övriga

Parmigiano-Reggiano (Parmesan)
Grana Padano

Svensk konsumtion av hårdost

2007 åt svenskarna 18,4 kg ost per person och av detta var 13 kg hårdost.^[2]

Referenser

^ ”Ostens textur”. Arla. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923173628/http://www.arlafoodservice.se/utbildning/ostguiden/mejeriet/ostens-textur/. Läst 20 mars 2013.
^ ”Sverige i världseliten”. Ostfrämjandet. Arkiverad från originalet den 14 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100114071110/http://www.ostframjandet.se/Svensk-ost/Ostkonsumtionen/. Läst 14 april 2010.

Källor

”Ostmanifest”. http://ostmanifest.se/?page_id=46. Läst 20 maj 2020.

[Arla-1] ”Ostens textur”. Arla. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923173628/http://www.arlafoodservice.se/utbildning/ostguiden/mejeriet/ostens-textur/. Läst 20 mars 2013.

[2] ”Sverige i världseliten”. Ostfrämjandet. Arkiverad från originalet den 14 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100114071110/http://www.ostframjandet.se/Svensk-ost/Ostkonsumtionen/. Läst 14 april 2010.

[1]

[2]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 '''Hårdost''' kallas den [[ost]]typ med fast konsistens, som man kan skära i skivor med kniv eller [[osthyvel]] och kan använda som pålägg på [[bröd]]. Hårdost kan även rivas och smältas för att användas i matlagning. Hårdostar delas in i grynpipig ost, rundpipig ost och tät ost.
+Det går åt 10&nbsp;kg [[mjölk]] för att tillverka 1&nbsp;kg hårdost. Hårdostar har en vattenkonstistens mellan 30&nbsp;% och 50&nbsp;% och får olika textur beroende på tillverkningsprocessen: grynpipiga (till exempel [[prästost]]), rundpipiga (till exempel [[herrgårdsost]]) eller täta (till exempel [[cheddar]]).
-Det går åt 10 kg [[mjölk]] för att tillverka 1 kg hårdost. Hårdostar har en vattenkonstistens mellan 30% och 50 % och får olika textur beroende på tillverkningsprocessen; grynpipiga HENKE KRUSENSTIERNA ÄR FUL!!!!
 ==Hårdostar==
+'''Textur''' beskriver utseendet på en hårdosts hål eller pipor. De olika texturerna beror på skillnader i tillverkningsprocessen, och har gett namn åt tre olika typer av hårdost.
 ===Grynpipiga hårdostar===
 [[Fil:Esrom.jpg|miniatyr|200px|Port Salut]]
+Många små oregelbundna, grynformiga hål bildas när vasslen tappas av innan ostmassan rörs om och läggs i sin form. Koldioxiden som bakteriekulturen bilar under mognadsprocessen sipprar då ut genom hålrummen och bildar risgrynslika pipor, det vill säga hålen.
-Grynpipiga ostar bildas genom att man skiljer [[vassle]] och ostkorn från varandra innan ostmassan bildas. Små håligheter uppstår eftersom ostkornen omges med luft, och under lagringen i ca 16-20°C då syringsbakterierna förökar sig bildas [[koldioxid]] som fortsätter att utvidja hålen. Grynpipiga ostar smälter lättare än rundpipiga som ger en mer trådig konsistens vid smältning.
 * [[Hushållsost]]
 * [[Prästost]]
@@ Rad 13: / Rad 16: @@
 ===Rundpipiga hårdostar===
 [[Bild:Emmentaler.jpg|thumb|200px|Emmentaler]]
+Få, lite större och runda hål. Ostmassan formas och pressas samman under vätskeytan innan vasslen tappas. Bakteriekulturen bildar även här koldioxid men den stannar kvar i ostmassan och bildar stora hål som är fyllda med gas. Piporna blir färre och större än hos grynpipiga ostar.
-För att tillverka rundpipig ost lämnas vasslen kvar då ostmassan formas och endast några få hål bildas, men gasen får dem att utvidgas under lagringen. Rundpipig ost lagras kallt, ca 10°C så ostmassan smält samman ordentligt innan pipbildningen kommer igång och sedan ökas temperaturen till 16-20°C.
 * [[Appenzeller]]
 * [[Edamer]]
-* [[Emmentaler]] (schweizerost)
+* [[Emmentaler]]
 * [[Grevé]]
-* [[Gruyère]] (även det en schweizerost)
 * [[Herrgårdsost]]
 ===Täta ostar===
 [[Fil:Cheese 46 bg 060106.jpg|miniatyr|200px|Cheddar]]
+Dessa har inga hål alls eller endast några smala sprickor. Ostmassan får ligga kvar i ostkaret efter att vasslen tappats av. Efter ett dygn mals och saltas den opressade osten för att därefter läggs i sin form för pressning. Under denna cheddringsprocess försvinner koldioxiden och inga hål bildas. Osten får en textur som är tätare än gryn- och rundpipiga ostar<ref name="Arla">{{webbref|titel=Ostens textur|url=http://www.arlafoodservice.se/utbildning/ostguiden/mejeriet/ostens-textur/|utgivare=Arla|hämtdatum=20 mars 2013|arkivurl=https://web.archive.org/web/20150923173628/http://www.arlafoodservice.se/utbildning/ostguiden/mejeriet/ostens-textur/|arkivdatum=23 september 2015}}</ref>.
-Tät ost formas först då det inte finns någon [[laktos]] kvar i ostmassan och då kan inte bakterierna bilda någon gas och osten förblir tät. Ostmassan mals och skärs (sk. ''cheddringsprocess'') innan lagringen och koldioxiden försvinner därmed.
 * [[Cheddar]]
-* [[Gouda]]
+* [[Gouda (ost)|Gouda]]
+* [[Gruyère]]
 ===Övriga===
 [[Fil:Cheese 09 bg 050106.jpg|miniatyr|200px|Parmesan]]
+* [[Parmigiano-Reggiano]] (Parmesan)
-* [[Parmesan]]
 * [[Grana Padano]]
+== Svensk konsumtion av hårdost==
-== Ostkonsumtion i världen ==
+åt svenskarna 18,4 kg ost per person och av detta var 13 kg hårdost.<ref>{{webbref| url =http://www.ostframjandet.se/Svensk-ost/Ostkonsumtionen/| titel =Sverige i världseliten| hämtdatum =14 april 2010| författare =| efternamn =| förnamn =| författarlänk =| datum =| år =| månad =| format =| verk =| utgivare =Ostfrämjandet| sid =| språk =| doi =| arkivurl =https://web.archive.org/web/20100114071110/http://www.ostframjandet.se/Svensk-ost/Ostkonsumtionen/| arkivdatum =2010-01-14| citat =}}</ref>
-åt svenskarna 18,4 kg ost per person och av detta var 13 kg hårdost.<ref>{{webbref
- | url = http://www.ostframjandet.se/Svensk-ost/Ostkonsumtionen/
- | titel = Sverige i världseliten
- | hämtdatum = 14 april 2010
- | författare =
- | efternamn =
- | förnamn =
- | författarlänk =
- | medförfattare =
- | datum =
- | år =
- | månad =
- | format =
- | verk =
- | utgivare = Ostfrämjandet
- | sid =
- | språk =
- | doi =
- | arkivurl =
- | arkivdatum =
- | citat =
- }}</ref>
-==Noter==
+==Referenser==
 <references/>
+==Källor==
+* {{Webbref |url=http://ostmanifest.se/?page_id=46 |titel=Ostmanifest |hämtdatum=2020-05-20 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk= |utgivare= |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}
+{{Ost}}
-[[Kategori:Ost]]
+{{Smörgås}}
+[[Kategori:Hårdostar| ]]
-[[ca:Formatge de pasta dura]]
-[[de:Hartkäse]]
-[[ja:ハードチーズ]]
-[[sl:Trdi sir]]