Wikipedia:Källhänvisningar

Riktlinjer
Grundprinciperna Samarbete Etikett Strunta i reglerna Förutsätt att andra har goda avsikter Konsensus Agera inte demonstrativt Användarkonto Diskussionssidor Intressekonflikter Marionetter Redigeringskrig Sammanfattningsfältet Signera diskussionsinlägg Var snäll mot nybörjare Var djärv Innehåll Neutral synvinkel Verifierbarhet Upphovsrätt Artiklar om nu levande personer Vad Wikipedia inte är Relevans Ingen originalforskning Källhänvisningar Wikidataanvändning Stil Stilguide Artikelnamn Ämnesguider Personnamn Illustrationer Struktur Strukturering Särskiljning Externa länkar Administration Policy och riktlinjer Blockeringar Klottersanering Manual för administratörer Robotar Skrivskydd Raderingar

Manual
För läsare Övergripande Om Wikipedia Sökning Versionshistorik Ordlista Typer av sidor Namnrymder Artiklar Kategorier Portaler Användarsidor Diskussionssidor Specialsidor Undersidor Förgreningssidor Årskrönikor Namnrymden Wikipedia Typer av användare Användare Faddrar Tillbakarullare Administratörer IP-kontrollanter Byråkrater Robotar Gruppbehörigheter Ämnesorienterade användarguider För lärare För vandrare För släktforskare Övrigt Önskelista Wikipedia som källa Att återanvända material från Wikipedia Mobil vy
För skribenter Användarkonto Användarkonto Varför skapa ett konto? Logga in / skapa konto Användarnamn Bevakningslistan Användarbidrag Inställningar Skicka e-post Redigering Redigering Avsnitt, stycken, listor och rader Att skapa en ny artikel Bilder (tekniskt) Ljud Ladda upp filer Flytta sida Infoga sida Mindre ändring Sammanfattningsfältet Signera diskussionsinlägg Diffar Redigeringskonflikt Verktyg Wikilänkar Källhänvisningar Externa länkar Interwikilänkar Mallar Faktarutor Wikidata Listor Tabeller Taggar Gallerier Citat Färger Omdirigeringar Specialtecken Matematiska uttryck Avancerade hjälpmedel Magiska ord Personliga stilmallar och skript Externa hjälpmedel AutoWikiBrowser Twinkle Databasnerladdning
För administratörer Manual för administratörer Blockeringar Skrivskydd Raderingar Tillbakarullning
Se även Hjälp Frågesidor Introduktion Deltagarportalen Stilguide Policy och riktlinjer Manualen (PDF) Så fungerar Wikipedia (PDF)

Genom att hänvisa till verifierbara källor skall uppgifterna man inför när man skriver eller redigerar en artikel kunna kontrolleras av läsaren. Där ska framgå uppgifternas korrekthet och neutralitet, särskilt om dessa har ifrågasatts eller kan komma att ifrågasättas eller om uppgifterna kan komma att föråldras. Wikipedia får inte innehålla tidigare opublicerade uppgifter. För närmare anvisningar om vilka uppgifter som behöver källor och vilka källor som är acceptabla, se även Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar, policyn Wikipedia:Verifierbarhet och essän Wikipedia:Trovärdiga källor.

Artikelns källor bör därför anges med källhänvisningar, det vill säga beskrivande text som identifierar källan unikt och tillräckligt detaljerat så att den kan beställas via bibliotek eller hämtas på nätet och så att den intresserade kan hitta uppgiften i källan. Utöver den allmänna källhänvisningen i slutet av texten (där den kompletta källhänvisningen anges) är det, för att underlätta verifierbarheten, önskvärt att källnoter (fotnoter med källinformation) placeras efter den information eller påstående som tagits från respektive källa.

För att inte glömma någon uppgift, och för att erhålla konsekvent formatering av källförteckningen, rekommenderas användning av de källmallar som skapats enkom för detta.

När källor bör anges

Källhänvisningar är särskilt viktiga vid sifferuppgifter, kontroversiella påståenden, värdeladdade ord, vaga syftningar ("vissa anser") och andra uppgifter som kan komma att ifrågasättas. Källor bör läggas in när någon har ifrågasatt en uppgift, exempelvis om någon har lagt in wikikoden {{källa behövs}} efter en mening, som resulterar i kvalitetsmallen ^{[källa behövs]}. Om artikeln återger kritik och icke-neutrala åsikter är det viktigt att ange vem som har åsikten eller uppfattningen, att uppge källa för detta, och att även återge andra kända uppfattningar. Källhänvisningar krävs dessutom för att påvisa att artikeln handlar om ett känt ämne som uppmärksammats i oberoende källor, och att den därför inte bör raderas från Wikipedia.

För att inte göra sig skyldig till plagiat och upphovsrättsintrång citerar man normalt inte långa stycken ur en upphovsrättsligt skyddad källa, utan man refererar källan, det vill säga sammanfattar och skriver om med egna ord. Plagiat kan upptäckas med verktyg för plagiatkontroll, och raderas då omedelbart.

När är det extra viktigt att ange en källa?

Se även: Att redigera kontroversiella artiklar

• När man skapar en ny artikel, för att påvisa att artikelämnet är välkänt och uppfyller Wikipedias kriterier för vad som är relevant för en egen artikel.
• När en uppgift ifrågasatts exempelvis med mallen {{källa behövs}}.
• När siffror/statistik anges. Siffror brukar vara olika i olika verk, särskilt i kontroversiella ämnen. På så sätt vet nästa Wikipediaanvändare som redigerar artikeln var din uppgift kommer ifrån och kan komplettera med alternativa uppgifter.
• När något värderas. När du skriver att Christian Hofmann von Hofmannswaldau och Daniel Caspar von Lohenstein är den tyska barockens viktigaste författare vill läsaren veta vem som gjort den värderingen.
• När något tolkas. Wikipedia är inte platsen för din tolkning av konstverk och statistik; däremot bör viktiga tolkningar presenteras och den som gjort tolkningen anges.
• När man skriver om en levande person. Det är viktigt att tänka på den personliga integriteten och inte publicera icke tidigare spridd information om någons privatliv. Se vidare Wikipedia:Artiklar om nu levande personer.
• Obskyr information. Allt som är oväntat och inte allmänt känt bör styrkas med en källhänvisning. Annars är risken stor att informationen plockas bort.
• Vid referat för att ge upphovsmannen erkännande, för att undvika att formuleringarna ändras så att de inte motsvarar ursprunget, och för att tillåta kontroll av tolkningen. Ett citat i fotnoten är ibland lämpligt.
• Vid citat för att ge upphovsmannen erkännande och således undvika upphovsrättsintrång, och för att möjliggöra kontroll. Det är mycket problematiskt att felcitera någon, och det är lätt att citat förvanskas i samband med översättning eller då de inte kopierats direkt.
• Då artikeln innehåller motstridig information. Inom till exempel vetenskap och politik är det inte ovanligt med motstridiga uppgifter och påståenden.
• I bildtext kan fotnot med fördel anges för att styrka faktauppgifter tillhörande diagram och kartor. Dock är inte fotnoter i bildtext avsedda för att tillskriva illustratören eller fotografen, attribuering framgår istället av bildens sida på Wikimedia Commons, där alla bilder på svenskspråkiga Wikipedia laddas upp. Se vidare riktlinjer för illustrationer i Wikipedia:Illustrationer.
• Den viktigaste regeln: När din egen magkänsla säger dig att det du skriver kan komma att ifrågasättas eller plockas bort.

När behöver man inte ange en källa?

Artikeln ska uppge källa för det mesta materialet i artikeln, och helst använda fotnoter för att tydligt knyta specifika uppgifter i artikeln till dess källor. Vissa undantag kan tänkas, i synnerhet från kravet på fotnoter:

• I inledning är det inte nödvändigt med fotnoter om texten är en sammanfattning som styrks av källbelagd text på annan plats i artikeln. Ingressen bör vara lättillgänglig för en bred publik. Fotnoter kan störa läsbarheten för personer med läs- och skrivsvårigheter.
• När texten i sig innebär en hänvisning. Exempel: "I sin avhandling Fatilarkalkyl skriver X att". Det är dock i sådana fall viktigt att undvika att göra egna tolkningar, se Wikipedia:Ingen originalforskning. Dessutom bör man ange var en viss översättning är hämtad från och i källförteckningen ge en fullständig hänvisning för att göra verket lättare att finna.
• Grundläggande uppgifter om saker som inte är artikelns fokus. I dessa fall kan det räcka om det finns källhänvisningar i artikeln om saken. Exempel: "I Beowulfkvädet, nedtecknat någon gång kring år 1000, står att Y". Eftersom diskussionen om Beowulfkvädets tillkomst är komplicerad och det exakta årtalet kanske inte speciellt viktigt för poängen kring Y, så kan dateringen bli ett onödigt sidospår. Ett annat exempel kan vara att det i artikeln Västra Götalands län står de största städernas namn och invånarantal. Det räcker att källbelägga invånarantalet för en stad i stadens egen artikel. Det får inte finnas cirkelreferenser när man använder en annan Wikipediaartikel som källa, utan den måste innehålla källhänvisning.
• Oftast är det själva faktauppgifterna som behöver källhänvisningar. I den allmänna beskrivningen av artikelämnet behöver man inte exakt följa någon viss källa och ofta sammanfattar man det allmänna resonemanget i flera källor. Man bör då göra en avvägning mellan att formulera artikeln så smidigt som möjligt eller att vara trogen källorna. Ifråga om kontroversiella ämnen eller tolkningar måste man i allmänhet följa källorna mer exakt och också ange de använda källorna med fotnoter, likaså ifråga om ämnen man inte själv känner tillräckligt för att veta vad som kan vara kontroversiellt eller bara en sida av sanningen.
• I listartiklar behöver inte källor som finns i det inlänkade ordets artikel upprepas.

Typer av källor

Se även Wikipedia:Resurser och essän Trovärdiga källor

Av källhänvisningen bör framgå vilken typ av källa det är frågan om, exempelvis vetenskaplig journal, lärobok utgiven på akademiskt förlag, studentuppsats eller nyhetsartikel, för att läsaren ska kunna värdera källans trovärdighet och neutralitet. Likaså är det bra att ange vilken institution som står bakom publikationen.

Ibland framgår källans karaktär av namnet, men det förekommer att man väljer namn så att de skall ge större auktoritet åt partisk text. Det är stor skillnad på om "Miljönytt" är utgiven av Miljöskyddsförbundet eller Industrins intresseförening.

Det finns många olika källor, till exempel:

• Böcker, särskilt läroböcker och monografier utgivna på akademiskt förlag. Mycket smala studier och studier som har ett krav på sig att presentera ny forskning bör man förhålla sig kritisk till. Uppslagsverk är användbara, men måste nästan alltid kompletteras med andra källor – vi skall av upphovsrättsskäl inte kopiera deras artiklar. Uppgifterna kan även vara föråldrade.
• Referentgranskade vetenskapliga publikationer, där journalartiklar anses mer trovärdiga än konferensartiklar. Nya så kallade metastudier, som sammanfattar ett flertal andra studier, är mer trovärdiga än enstaka studier. Studier som refererats i många andra studier anses betydelsefulla, medan studier som refererats av få kan vara marginalvetenskap. Äldre studier kan innehålla föråldrade uppgifter som senare kan ha fått status som pseudovetenskap.
• Tidningsartiklar är användbara för att visa vad som har uppmärksammats och vad som är relevant för Wikipedia. Wikipedia bör vara försiktig med att hänga på tillfälliga mediedrev, och undvika uppgifter om nu levande personer som kan betraktas som osakligt skvaller. Journalister arbetar under tidspress och har sällan tid för noggrannare efterforskningar, och skriver ofta om sådant de inte har specialkunskap om och kan missförstå till exempel vad som verkligen visats i en vetenskaplig studie. Då forskning refereras i tidningar lönar det sig att söka rätt på ursprungskällan. Granska också utgivarens (och den sannolika källans) syfte, objektivitet och tillförlitlighet. Uttryck som "sista", "största" och "unik" bör tas med en stor nypa salt.
• Radio- och tv-program, till exempel nyhetsrapportering, kan hanteras på ungefär samma sätt som tidningsartiklar. De är ofta inte tillgängliga för allmänheten mer än en viss tid efter att de sänts, och det är inte säkert att allt material som sänts finns arkiverat eller går att beställa. Källor som inte går att kontrollera i efterhand är inte särskilt användbara.
• Internet, granska utgivarens syfte, objektivitet och tillförlitlighet. Privata bloggar och privata webbplatser accepteras sällan som tillförlitliga källor till annat än sådant som gäller upphovsmannen själv. För tidningars webbplatser gäller detsamma som för tidningar.
• Material på Wikipedia, artiklar eller annat material på andra språkversioner av Wikipedia eller andra Wikipedia-artiklar brukar inte accepteras i källhänvisningar, men kan duga som underlag vid t.ex. sammanfattningar eller översättningar. Det är bra att alltid direkt kontrollera källorna som den andra sidan bygger på, se vidare Wikipedia:Wikipedia som källa på Wikipedia.
• Egna erfarenheter räknas som egen forskning och kan inte användas direkt på Wikipedia. De kan dock vara av värde för bedömningen av olika källors trovärdighet. Ifråga om sådant du hört på en kurs eller läst i trovärdiga källor bör du hitta en källa som stöder din minnesbild och skriva med den som källa. Se Wikipedia:Verifierbarhet.

Var hittar man bra källor?

Forskningsartiklar hittar man enklast via Google Scholar, men ofta krävs att man är student eller högskoleanställd och loggar in via ett högskolebiblioteks webbplats för att få tillgång till fulltextversion av artikeln, eller att man beställer artikeln via ett bibliotek. Böcker kan beställas via bibliotek, men finns ofta inskannade på Google Books. Gamla svenska uppslagsverk och andra svenska böcker finns inskannade på runeberg.org. Fria engelskspråkiga texter, bilder och videofilmer finns på archive.org.

Översättningar från andra språkversioner

Nya översättningar från andra språkversioner av Wikipedia brukar märkas med ursprungsmallen {{artikelursprung}}, eller någon av dess varianter såsom {{enwp}}. Det är även önskvärt att fylla i några av parametrarna i mallen, då det underlättar betydligt vid kontroll av ursprunget. Vägledning finns på respektive mallsida. Vanligen läggs ursprungsmallen in under rubriken Referenser. I annat fall kan den förekomma i slutet av artikeln men ovanför standardsortering och kategorier. Ursprungsmallen kan inte fungera som godtagbar källa i artikeln, utan källorna läggs till i artikeln utöver den.

Källor kan antingen kopieras över till den svenskspråkiga artikeln eller nyskapas i den. Vid kopiering översätter man parametrar, källtext och datumformat utifrån svenska skrivregler och svenskspråkiga Wikipedias standard. Om källan är på annat språk än svenska fyller man även i språkparametern om det är en fotnot eller lägger till mallen {{språkikon}} intill källangivelsen.

Då alla källorna i ursprungsartikeln inte kontrollerats, men det (till den berörda delen) är frågan om en översättning trogen originalet skiljer sig åsikterna om huruvida och hur källorna för ursprungsartikeln skall anges. Det finns tre möjligheter:

• Att ta med den ursprungliga notapparaten (vilket kan ge den felaktiga bilden att källorna kontrollerats av översättaren, men motiveras med att hänvisningarna knappast är mindre trovärdiga än i andra artiklar)
• Att utelämna alla källor man inte själv kontrollerat (vilket kan ge en artikel som saknar källnoter för väsentliga delar av innehållet; efter att artikelns disposition senare ändrats kan det vara mycket svårt att hitta motsvarande avsnitt och därmed källhänvisning i ursprungsartikeln)
• Att ta med de ursprungliga källorna också då de inte kontrollerats, men skilja mellan källor som man använt direkt och sådana som använts i förlagan och inte kontrollerats i samband med översättningen. Det finns ingen etablerad praxis för detta, men man kan t.ex använda <references group="en-wp"/> (och motsvarande <ref group="en-wp">) eller liknande, eller skriva "genom engelskspråkiga Wikipedia: artikelnamn" efter källan.

Om källor angivits som inte kontrollerade vid översättningen bör de efter hand kontrolleras och överföras till den normala notapparaten. Om källorna utelämnats bör källor tillföras.

En del användare översätter gärna bra artiklar från andra språkversioner. Andra tycker att man når bättre resultat om man utgår direkt från bra källor (eventuellt med inspiration från den andra språkversionen). Valet beror ofta på typen av artikel och hur mycket tid man har till förfogande. Vid ren översättning utan att kontrollera några källor bör man vara medveten om att man riskerar att föra över felaktigheter, körsbärsplockning och andra misstag.

Verifiera ursprungskälla

Man bör ange den källa man läst, inte i första hand källans ursprungskälla. Då man använder en bok är det den som skall anges som källa, inte de källor boken i sin tur hänvisar till. En kommentar om ursprungskällan är dock ofta välkommen.

Då man översätter en artikel från någon annan språkversion av Wikipedia bör man i mån av möjlighet verifiera dess källor, såväl att de stöder uppgifterna som att de är aktuella och trovärdiga. Ofta är dock en del av källorna otillgängliga och andra svåra att kontrollera med måttligt arbete. Se #Översättningar från andra språkversioner ovan om hur man brukar förfara.

Källförteckning

Manual
För läsare Övergripande Om Wikipedia Sökning Versionshistorik Ordlista Typer av sidor Namnrymder Artiklar Kategorier Portaler Användarsidor Diskussionssidor Specialsidor Undersidor Förgreningssidor Årskrönikor Namnrymden Wikipedia Typer av användare Användare Faddrar Tillbakarullare Administratörer IP-kontrollanter Byråkrater Robotar Gruppbehörigheter Ämnesorienterade användarguider För lärare För vandrare För släktforskare Övrigt Önskelista Wikipedia som källa Att återanvända material från Wikipedia Mobil vy
För skribenter Användarkonto Användarkonto Varför skapa ett konto? Logga in / skapa konto Användarnamn Bevakningslistan Användarbidrag Inställningar Skicka e-post Redigering Redigering Avsnitt, stycken, listor och rader Att skapa en ny artikel Bilder (tekniskt) Ljud Ladda upp filer Flytta sida Infoga sida Mindre ändring Sammanfattningsfältet Signera diskussionsinlägg Diffar Redigeringskonflikt Verktyg Wikilänkar Källhänvisningar Externa länkar Interwikilänkar Mallar Faktarutor Wikidata Listor Tabeller Taggar Gallerier Citat Färger Omdirigeringar Specialtecken Matematiska uttryck Avancerade hjälpmedel Magiska ord Personliga stilmallar och skript Externa hjälpmedel AutoWikiBrowser Twinkle Databasnerladdning
För administratörer Manual för administratörer Blockeringar Skrivskydd Raderingar Tillbakarullning
Se även Hjälp Frågesidor Introduktion Deltagarportalen Stilguide Policy och riktlinjer Manualen (PDF) Så fungerar Wikipedia (PDF)

Det är viktigare att ange källor på Wikipedia än hur de anges.

Källhänvisningar bör alltid anges i slutet av artikeln, i regel under en rubrik Källor, Källhänvisningar eller Referenser. Ibland kan även underrubriker som Noter användas, men underrubriker är ofta inte nödvändiga. Däremot bör aldrig rubriken "Litteratur" användas, eftersom denna används för material under rubriker som "Vidare läsning" eller "Bibliografi".

En källhänvisning på Wikipedia bör dock helst anges dels i kortform i en fotnot, dels fullständigt utskriven under rubriken Referenser, Källor eller Källhänvisningar. Källbeskrivningen bör vara så detaljerad att läsaren kan beställa källan på ett bibliotek eller hämta den från nätet, och kan kontrollera att artikelns referat (sammanfattning av källan) stämmer med källan. Att enbart uppge källans webbadress är otillräckligt, utan webbsidans titel, bakomliggande organisation, författare och uppdateringsdatum bör framgå. För att läsaren ska kunna värdera källans trovärdighet bör det även framgå av källbeskrivningen vilken karaktär källan har, exempelvis vetenskaplig artikel, bok utgiven på akademiskt förlag, artikel i nyhetstidning, organisations webbplats, och så vidare.

Wikipedias olika språkversioner använder ofta källhänvisningar som baseras på en kombination av Oxfordsystemet (upphöjd siffra) och Vancouversystemet (inom hakparentes). I en Wikipediaartikel markeras ofta upprepade hänvisningar till samma källhänvisning genom samma nottecken. Listningen av källorna i referenslista och källförteckning varierar men är ofta av antingen Harvard- eller Oxfordtyp.

Hur lägger man in källnoter?

För att kunna verifiera enskilda (avgränsade) uppgifter i en artikel bör källorna helst anges som källnoter. Wikipedias källnoter anger ^[1] källa nummer 1 i källförteckningen. Detta kan beskrivas som en blandning mellan det i vetenskapliga publikationer vanliga Vancouversystemet (där [1] används för att hänvisa till källa nummer 1 i källförteckningen) och Oxfordsystemet (där fotnoten ¹ hänvisar till källa nummer 1 i källförteckningen).

VisualEditor

En kort instruktionsfilm som visar hur en källhänvisning läggs till med VisualEditor

Om du klickar på "redigera" i en artikel får du upp en grafisk editor som kallas VisualEditor. För att infoga en källnot placerar du markören i artikeltexten efter den uppgift som understöds av källan, klicka sedan på "Ange källa" i verktygsraden och då öppnas en dialogruta där du kan klistra in en url, doi, eller pmed till källan, eller manuellt fylla i information om källan. Välj sedan infoga.

Alternativ 1: Redigera källnotens typografi själv

I det poppuppfönster som dyker upp kan du i den översta rutan skriva exempelvis:

Smith, R (1982): ”Månens storlek”, Scientific American, sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”

Artikeltitlar skrivs vanligen inom citattecken enligt ovan, medan bok/publikationstitlar brukar kursiveras. Markera därför publikationsstiteln Scientific American, gå in på menyn "Textstil" och välj "Kursiv".

Artikeltiteln länkas ofta till en webbplats. Markera därför artikeltiteln ”Månens storlek”, klicka på ikonen "Länk" och ange webbadressen (URL:en), exempelvis http://www.scientificamerican.com/moonsize .

I poppuppfönstrets översta redigeringsfält står det nu:

Smith, R (1982): ”Månens storlek”, Scientific American, sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”

Istället för "Quotation in original language" kan du lägga in ett ordagrant citat. Se nedan för motivering och utformning.

Stäng källnotens poppuppfönster genom att klicka på "Lägga till källa". Gör eventuellt fler redigeringar.

Kontrollera att listan ser korrekt ut. När du är redo, klicka på "Spara sidan", "Granska dina ändringar" (motsvarande wikikod visas då) och slutligen på "Spara".

Alternativ 2: Källmall

Ett alternativ till att själv utforma typografi enligt ovan är att ta hjälp av en källmall. I källnotens poppuppfönster går man då in på menyn "Infoga" och väljer "Mall". Där matar man in namnet på källmallen, exempelvis webbref, bokref, tidningsref eller tidskriftsref. Se nedan för beskrivning av källmallarnas syften. Ett nytt poppuppfönster visas då med några tiotal fält som kan fyllas i, exempelvis författare, titel, URL, publiceringsdatum, hämtdatum, sida, förlag, citat, med flera. Stäng mallens poppuppfönster genom att trycka på knappen "Infoga mall".

Upprepning av källnot i VisualEditor

Poppuppfönstrets knapp "Återanvänd" möjliggör att man kan hänvisa till samma källa flera gånger i samma artikel.

Infogande av källförteckning

Om artikeln saknar källförteckning med fotnotslista, skriv in rubriken "Källor" (och eventuellt "Noter") i slutet av artikeln, placera musen på raden under rubriken, klicka på "Infoga" och "Referenslista".

Både källnoternas poppuppfönster och referenslistans poppuppfönster har ett fält kallat "grupp" som sällan används, men som ger möjlighet att dela in källförteckningen i grupper, exempelvis webbkällor under en underrubrik och bokkällor under en annan.

Wikikod

Om du klickar på "Redigera wikikod" istället för "Redigera" i en artikel kan du skriva in wikikod för källnoter och källförteckning. I wikikoden anges källnoter mellan <ref>-taggar. Samtliga källnoter visas sedan på den plats längre ner i artikeln där taggen <references/> anges (eller <references>...</references> enligt nedan), vanligen under rubriken Referenser eller Noter (se WP:Disposition).

Exempel

Exempelvis kan du lägga in följande wikikod:

Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor.<ref>Miller, E (2005): ”Solen”, Academic Press, sid. 23.</ref>
Månen däremot, är inte så stor.<ref>Smith, R (1982): [http://www.scientificamerican.com/moonsize ”Månens storlek”], ''Scientific American'', sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”</ref>

== Referenser ==
<references />

Därmed blir resultatet det här:

Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor. Månen, däremot, är inte så stor.

Källförteckningen dyker upp automatiskt vid koden <references/>.

Upprepning av källnot i wikikod

Samma källnot kan användas på flera platser i en artikel genom parametern name; samma text används då för alla fotnoter med samma name-parameter. Om olika ställen i samma källa används är det dock bäst att använda skilda källnoter, så att avsnitt och sidnummer kan anges separat. Skriv då övrig information (titel, författare etc.) skilt från källnoterna under underrubriken Källor.

För att undvika att texten försvinner om den referens till noten där texten finns tas bort och göra brödtexten mer läslig i redigeringsläget, läggs texten lämpligen under rubriken Referenser. I brödtexten lägger man in källnoten genom <ref name="källnotsnamn" /> (citationstecknen kring namnet behövs i vissa fall och skadar aldrig; namnet måste dessutom innehålla minst en bokstav). Under rubriken Referenser ersätter man det sedvanliga <references/> med

<references>
<ref name="källnotsnamn">källnotstext eller källnotsmall</ref>
<ref name="annankällnot">blabla</ref>
</references>

Det går också att utelämna name-parametern och ange nottexten i samband med varje källnot eller att använda name-parametern för att hänvisa till en källnot definierad i brödtexten.

Då man tar bort en källnotsreferens med name-parameter och källnotstext är det viktigt att kontrollera att källnoten inte förekommer någon annanstans i artikeln och vid behov flytta källnotstexten till referensen som blir kvar, eller till avsnittet Referenser. Om man gör ett misstag gällande detta visas felmeddelandet "Referensfel" med röd text då man klickar på "Visa förhandsgranskning".

Källnoterna ingår i funktionen Cite som finns inlagd i Wikipedias programvara.

Källmallar

Källhänvisningars innehåll och utformning beror på typ av källa. För att få hjälp med korrekt typografisk formatering, och med att inte glömma viktiga uppgifter i källhänvisningen, kan man med fördel använda Wikipedias källmallar. Några exempel på källmallar är:

• Bokhänvisningar bör ange författare, publiceringsår, titel och helst ISBN. Det finns en mall man kan använda, {{bokref}}.

  Exempel:

{{bokref|efternamn=Bergman|förnamn=Gösta|titel=Nya ord med historia|år=1966|upplaga=4:e uppl. 1974|isbn=91-518-0851-X}}

Bergman, Gösta (1966). Nya ord med historia (4:e uppl. 1974). ISBN 91-518-0851-X 

• Artiklar i akademiska och andra tidskrifter bör ange tidskrift, författare, artikelrubrik, volym, nummer, publiceringsår, sida och helst ISSN. Källmall: {{tidskriftsref}}.
• Tidningsartiklar, exempelvis nyhetstidningar, bör ange tidning, författare, artikelrubrik, datum och, om artikeln publicerats på internet, webadress. Källmall: {{tidningsref}}.
• Webbkällor bör ange webbadress, utgivare/författare, sidrubrik/ämne, publiceringsdatum och datum när sidan besöktes. Källmall: {{webbref}}. Mallen Webbref bör enbart användas vid webbkälla som inte har karaktär av bok eller tidning.
• MediaWiki-projekt och andra wikier bör helst hänvisa till just den version du använt dig av, eftersom innehållet ändras snabbt; använd Permanent länk för att få en länk direkt till den version du läser.

  Exempel: Wikipedia:Källhänvisningar

För att hitta ISBN-nummer kan webbplatsen ISBNdb användas. Libris kan även skapa en ifylld {{bokref}}-mall, om man klickar på knappen "SKAPA REFERENS" när man fått fram rätt bok.

Använd den exakta titeln på verket du hänvisar till, utan att översätta till svenska. Om du har använt en översatt bok bör du dock ange den översatta titeln.

Placering av källnoten

Källnoten bör placeras så nära den uppgift den avser som möjligt så att uppgiften ska kunna kontrolleras. Om källhänvisningen avser ett ord eller en del av en mening, bör källnoten ligga direkt efter det sista ordet (alternativt efter det källbelagda ordet) och före punkten. Om källhänvisningen avser en hel mening eller ett helt stycke bör källnoten ligga direkt efter den sista punkten (utan mellanslag innan).

Eftersom inte alla bidragsgivare förstår sig på notsystemet kan man vara tvungen att kontrollera att det inte smugit sig in uppgifter som inte stöds av källan. Ibland är man tvungen att justera formuleringarna så att det tydligt framgår vad som har stöd av en viss källa.

Om det ligger flera källnoter i följd efter varandra (när det exempelvis ser ut så här^[1][2][3]), går antingen all källbelagd information att finna i alla källorna, eller så är stycket hopskrivet av den information som finns i de olika källorna. Det är främst kontroversiella påståenden som brukar förses med mer än en källnot.

Citat

Längre citat i själva artikeln kan ge för stor tyngd åt den använda källan och kan göra artikeln mindre läsbar. Om artikeln domineras av citat kan det utgöra intrång mot återgivningsrätten. Därför bör direkta citat användas sparsamt. Citaten skall alltid åtföljas av uppgift om vem som citeras och källa för citatet i den använda formen (citat förvanskas lätt genom översättningar och också kontext är ofta viktigt).

Att lägga in ordagranna citat på ursprungsspråket i fotnoten och källförteckningen är emellertid att rekommendera, särskilt om källan inte finns online, om formuleringen kan vara svår att hitta i källan eller om någon har ifrågasatt referatet genom att lägga in mallen {{begär citat}}. Citat i fotnoten underlättar för läsaren att kontrollera att referatet och översättningen är troget källan, och kan förhindra att referatet med tiden avviker från vad källan faktiskt säger, något som annars är ett vanligt problem på Wikipedia. Citat kan läggas in källförteckningen med hjälp av den för ändamålet avsedda parametern citat="..." i källmallen.

Källor som kräver inloggning

Var extra noggrann med hänvisningar till webbkällor som kräver inloggning.

I vissa fall går en källa inte att nå utan att logga in på en webbplats, oftast genom att först betala för det (betalvägg). Exempel kan vara vetenskapliga tidskrifter på nätet, tidningsartiklar på nätet, eller Nationalencyklopedin. Om en sådan används som källa är det bra att ange en direktlänk till artikeln, samt skriva ut artikelns titel. Därmed blir artikeln lätt att leta upp i pappersversionen av tidskriften eller uppslagsverket, eller från en dator på en institution som betalar för tillgång till källan (exempelvis universitetsbibliotek). Källor som kräver inloggning kan märkas upp med mallen {{inloggning krävs}}.

Ibid används inte

Hänvisningsapparaten utformas för att fungera så smidigt som möjligt när artiklar ändras med tiden. Uttryck som "ibid" (som hänvisar till källhänvisningar som för tillfället är placerade ovanför) används inte, eftersom en sådan hänvisning till något tidigare i texten blir omöjlig att tyda om meningar och textstycken i framtiden skulle komma att byta plats.

Kommentarnoter

Kommentarnoter (även kallade anmärkningar) är en särskild kategori av not som är skilda från vanliga källnoter. Kommentarnoter skapas med särskilda mallar och skapar en separat uppsättning med noter i en artikel.

Kommentarnoter kan användas för att skilja på kommentarer eller förklaringar i notform från noter med enbart källhänvisningar. Det kan t.ex. vara ett resonemang kring motstridiga källuppgifter, hänvisningar till andra delar av artikeln.

Kommentarnoter kan skapas med {{Anmärkning}}. Då placeras {{Anmärkning|Här är kommentaren.}} direkt efter den text som kommenteras. I anslutning till källförteckningen placeras en underrubrik "Kommentarer" (alternativt "Anmärkningar") och under rubriken läggs mallen {{Anmärkningslista}}. Resultatet blir då att kommentarnoten markeras i brödtexten med en bokstav (inte siffra) inom hakparentes, och kommentarerna samlas automatiskt under sin egen rubrik.

Döda länkar

En "död länk" är en länk till en extern webbsida som av olika anledningar inte fungerar. Exempelvis kan det bero på att den hänvisade sidan ligger nere, eller att länken är felformaterad. Döda länkar ska inte tas bort utan vidare eftersom de kan innehålla värdefull information som möjligen kan återställas. Lägg till mallen {{död länk}} efter en död länk.

Verktyg för visning av referenser

Användare kan lägga till en kod i sina personliga skript för att få en funktion där referensen visar sig när man svävar med muspekaren över noten. På detta sätt slipper man gå neråt på sidan för att läsa referensen.

Se även

• Wikipedia:Deltagarportalen/Bra källor
• Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar
• Wikipedia:Källmallar (hur källförteckningar kan formateras)
• Wikipedia:Lista över mallar rörande källor och upphovsrätt och Kategori:Källmallar
• Wikipedia:Projekt källhänvisningar
• Wikipedia:Skillnader mellan svenskspråkiga Wikipedia och andra språkversioner#Källanvändning (Essä)
• Wikipedia:Trovärdiga källor (Essä)
• Wikipedia:Undvik försåtliga referenser
• Mall:Källor (övergripande mall för artikel som saknar källor)
• Mall:Källa behövs (mall för ej källbelagd uppgift)

Referenser

Externa länkar

• mw:Help:Extension:Cite; mw:Extension:Cite/Cite.php Hjälpsidor på MediaWiki (engelska)