Wikipedia

Santo Stefano in Piscinula

Santo Stefano in Piscinula, även benämnd Santo Stefano in Piscina,[1] var en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt den helige martyren Stefanos. Kyrkan var belägen vid dagens Via dei Banchi Vecchi, snett emot Santa Lucia del Gonfalone, i Rione Parione. Kyrkan revs i början av 1860-talet för att ge plats åt bostadshus.

Santo Stefano in Piscinula
Kyrka
Santo Stefano in Piscinula (nummer 660 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis karta över Rom från år 1748.
Santo Stefano in Piscinula (nummer 660 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis karta över Rom från år 1748.
Land Italien Italien
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Plats dagens Via dei Banchi Vecchi 138
Invigd omkring år 1000
Dekonsekrerad/
Riven 		 
 - Riven mellan 1860 och 1863

Tillnamnet ”piscina” är latin och betyder ’fiskdamm’, medan ”piscinula” betyder ’liten fiskdamm’; under medeltiden fanns en fiskmarknad i närheten av kyrkan.[1]

Kyrkans historia

redigera

Kyrkan uppfördes sannolikt under högmedeltiden. Dess första dokumenterade omnämnande finns i Mirabilia Urbis Romae, en guide till staden Rom, avfattad på 1140-talet. Kyrkan nämns därefter i en bulla promulgerad år 1186 av påve Urban III; bullan uppräknar den bland filialerna till församlingskyrkan San Lorenzo in Damaso.[1][2][3]

Kyrkan omnämns i Catalogo di Cencio Camerario, en förteckning över Roms kyrkor sammanställd av Cencio Savelli år 1192 och bär där namnet sco. Stephano de Piscina.[4]

Därtill förekommer den i Il catalogo Parigino (cirka 1230) som s. Stephanus de Piscina,[5] i Il catalogo di Torino (cirka 1320) som Ecclesia sancti Stephani de Piscina[6] och i Il catalogo del Signorili (cirka 1425) som sci. Stephani in Piscinula.[7]

Församlingsprästen Filippo Pioselli bekostade i mitten av 1700-talet en ombyggnad av kyrkan och gav arkitekten Giovanni Antonio Perfetti i uppdrag att leda projektet. Kyrkan konsekrerades på nytt år 1752, men fasaden förblev ofullbordad. Kyrkan Santo Stefano in Piscinula revs mellan 1860 och 1863 för att ge plats åt bostäder.[8] Det enda som minner om kyrkan är en tondomålning föreställande den helige Stefanos i hörnet av Via dei Banchi Vecchi och Vicolo Cellini.[1]

Högaltarmålningen var utförd av Pietro Labruzzi och föreställde Den helige Stefanos stenande.[9] De två sidokapellen var invigda åt den korsfäste Kristus respektive den Obefläckade Avlelsen. I det förstnämnda kapellet fanns Gioacchino Pavers målning Korsfästelsen samt Costantino Bortis Den helige ärkeängeln Rafael. Det andra kapellets altarmålning utgjordes av Den Obefläckade Avlelsen, utförd av Gaetano Sottino.[1][9]

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b c d e] Lombardi 1998, s. 191.
  2. ^ Armellini 1891, s. 393.
  3. ^ Hülsen 1927, s. 482.
  4. ^ ”Il Catalogo di Cencio Camerario (1192)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#219. Läst 25 september 2017. 
  5. ^ ”Il catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#207. Läst 25 september 2017. 
  6. ^ ”Il catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#325. Läst 25 september 2017. 
  7. ^ ”Il catalogo del Signorili (cr. 1425)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/7.html#4. Läst 25 september 2017. 
  8. ^ Caiola & 1998 3–4.
  9. ^ [a b] Nibby 1838, s. 727.

Tryckta källor

redigera
  • Armellini, Mariano (1982) [1891] (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni del Pasquino. OCLC 73221620 
  • Caiola, Antonio Federico (Marzo 1998). ”Da via Giulia a Monserrato – Banchi Vecchi. Storie ottocentesche di tre chiese” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (12): sid. 2–7. ISSN 1126-6546. 
  • Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. OCLC 3696954 
  • Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. ISBN 88-7621-069-5. OCLC 41949329 
  • Nibby, Antonio (1838) (på italienska). Roma nell'anno MDCCCXXXVIII. Roma: Tipografia delle Belle Arti. OCLC 4147982 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Santo_Stefano_in_Piscinula&oldid=47553609”