Pälkäne

kommun i landskapet Birkaland i Finland

Pälkäne är en kommun i landskapet Birkaland i Finland, cirka 40 km sydost om Tammerfors. Pälkäne har 6 439 invånare och har en yta på 738,15 km², varav 177,67 km² är vatten.

Pälkäne
Pälkäne (finska)
Kommun
Pälkäne kommuns vapen
Land Finland Finland
Landskap Birkaland
Admin. centrum Epaala
Area 738,15 km² (2016-01-01)[1]
 - land 560,48 km²
 - vatten 177,67 km²
Folkmängd 6 439 (2021-12-31)[2]
 - män 3 211 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 3 204 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 11,49 invånare/km²[2][1]
Kommunkod 635
Geonames 642977
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
98,0 %
0,4 %
1,6 %
Läge 61°20′20″N 024°16′05″Ö / 61.33889°N 24.26806°Ö / 61.33889; 24.26806
Pälkäne kommuns läge
Pälkäne kommuns läge
Pälkäne kommuns läge
Webbplats: www.palkane.fi
Ruinerna av den medeltida kyrkan i Pälkäne.

Kommunerna Pälkäne och Luopioinen sammanslogs den 1 januari 2007 till den nya kommunen Pälkäne. Pälkäne är enspråkigt finskt.

I Pälkäne kommun finns tre tätorter. De är Aitoo, Luopioinens kyrkoby och centralorten Epaala.

Historia

redigera

Pälkänetrakten hörde ursprungligen i kyrkligt hänseende till Sääksmäki. Då förvaltningssocknen Pälkäne grundades i slutet av 1300-talet minskade samröret med Sääksmäki och den i slutet av 1300-talet grundade kyrksocknen Kangasala låg närmare. Vid sekelskiftet 1400 gjordes Pälkäne till ett kapell under Kangasala. Som kapell nämns Pälkäne 1409 men som kyrksocken redan år 1445.[3] Den medeltida kyrkoruinen härstammar från sekelskiftet 1500 och övergavs 1839, då församlingens nya tegelkyrka hade färdigställts. Under förfallsperioden på 1800-talet användes byggnaden till olika sekulära ändamål. På senare tid omtalas emellertid byggnaden, som fortlöpande restaureras, som Finlands ståtligaste medeltida kyrkoruin och är Pälkänes främsta sevärdhet.

År 1713 drabbade svensk-finska armén, under general Carl Gustaf Armfeldt d.ä., samman med den ryska armén vid Kostianvirta men var tvungen att retirera.

Geografi

redigera

I Pälkäne finns de två större sjöarna Pälkänevesi och Mallasvesi, som är förbundna via ån Kostianvirta (svenska: Kostia å eller Kostia ström). Mallasvesi liksom sjöarna Kukkia och Roine är delvis belägna i kommunen.

Politik

redigera

Mandatfördelning i Pälkäne kommun, valen 1976–2021

redigera
ValårVFSDPGRÖNÖVRSAFCLFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1976255117
255117
2182,4
198025518
25518
2182,3
19841659
1659
2178,1
19886510
6510
2180,4
1992172512
72512
2778,7
1996163512
63512
2770,9
2000162513
62513
2770,9
2004616410
66410
2771,6
207
2008261279
26279
2768,2
225
201215489
5489
2764,4
207
2017162711
62711
2761,7
207
20211431369
43369
2758,8
189
  • Kolumnen övriga representerar:
    • För valet 2021 Terve! Pälkäne yhteislista (1).
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Pälkäne kommun 1975–2020[4]
ÅrFolkmängd
1975
  
7 045
1980
  
6 551
1985
  
6 497
1990
  
6 573
1995
  
6 708
2000
  
6 682
2005
  
6 861
2010
  
6 950
2015
  
6 676
2020
  
6 415
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Kända personer från Pälkäne

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 85, 87, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 296, Finlands medeltidsurkunder II, Helsingfors 1915, nr 1300, Finlands medeltidsurkunder III, Helsingfors 1921, nr 2621
  4. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 24 mars 2023. 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera