Pälkänetrakten hörde ursprungligen i kyrkligt hänseende till Sääksmäki. Då förvaltningssocknen Pälkäne grundades i slutet av 1300-talet minskade samröret med Sääksmäki och den i slutet av 1300-talet grundade kyrksocknen Kangasala låg närmare. Vid sekelskiftet 1400 gjordes Pälkäne till ett kapell under Kangasala. Som kapell nämns Pälkäne 1409 men som kyrksocken redan år 1445.[3] Den medeltida kyrkoruinen härstammar från sekelskiftet 1500 och övergavs 1839, då församlingens nya tegelkyrka hade färdigställts. Under förfallsperioden på 1800-talet användes byggnaden till olika sekulära ändamål. På senare tid omtalas emellertid byggnaden, som fortlöpande restaureras, som Finlands ståtligaste medeltida kyrkoruin och är Pälkänes främsta sevärdhet.
År 1713 drabbade svensk-finska armén, under general Carl Gustaf Armfeldt d.ä., samman med den ryska armén vid Kostianvirta men var tvungen att retirera.
I Pälkäne finns de två större sjöarna Pälkänevesi och Mallasvesi, som är förbundna via ån Kostianvirta (svenska: Kostia å eller Kostia ström). Mallasvesi liksom sjöarna Kukkia och Roine är delvis belägna i kommunen.
Mandatfördelning i Pälkäne kommun, valen 1976–2021
redigera
Valår | VF | SDP | GRÖN | ÖVR | SAF | C | LFP | KD | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
1976 | 2 | 5 | | | | 5 | 1 | 1 | 7 | | 21 | 82,4 | |
1980 | 2 | 5 | | | | 5 | | 1 | 8 | | 21 | 82,3 | |
1984 | 1 | 6 | | | | 5 | | | 9 | | 21 | 78,1 | |
1988 | | 6 | | | | 5 | | | 10 | | 21 | 80,4 | |
1992 | 1 | 7 | 2 | | | 5 | | | 12 | | 27 | 78,7 | |
1996 | 1 | 6 | 3 | | | 5 | | | 12 | | 27 | 70,9 | |
2000 | 1 | 6 | 2 | | | 5 | | | 13 | | 27 | 70,9 | |
2004 | | 6 | 1 | 6 | | 4 | | | 10 | | 27 | 71,6 | |
2008 | 2 | 6 | 1 | 2 | | 7 | | | 9 | | 27 | 68,2 | |
2012 | 1 | 5 | | | 4 | 8 | | | 9 | | 27 | 64,4 | |
2017 | 1 | 6 | 2 | | | 7 | | | 11 | | 27 | 61,7 | |
2021 | 1 | 4 | 3 | 1 | 3 | 6 | | | 9 | | 27 | 58,8 | |
- Kolumnen övriga representerar:
- För valet 2021 Terve! Pälkäne yhteislista (1).
|
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik |
Befolkningsutvecklingen i Pälkäne kommun 1975–2020[4] |
---|
|
År | | | Folkmängd |
1975 | | 7 045 |
1980 | | 6 551 |
1985 | | 6 497 |
1990 | | 6 573 |
1995 | | 6 708 |
2000 | | 6 682 |
2005 | | 6 861 |
2010 | | 6 950 |
2015 | | 6 676 |
2020 | | 6 415 |
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. |
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 85, 87, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 296, Finlands medeltidsurkunder II, Helsingfors 1915, nr 1300, Finlands medeltidsurkunder III, Helsingfors 1921, nr 2621
- ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 24 mars 2023.