Wikipedia

Nybro

tätort i Nybro kommun, Sverige
För andra betydelser, se Nybro (olika betydelser).

Nybro uttal (fil) är en tätort och centralort i Nybro kommun i Kalmar län. Regionens skogiga områden har gynnat framväxten av den glas- och träindustri som bidrog till att Nybro blev ett industrisamhälle på slutet av 1800-talet och stad 1932.

Nybro
Tätort
Centralort
Nybro stadshus, uppfört 1935
Nybro stadshus, uppfört 1935
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommun Nybro kommun
Distrikt Nybro distrikt,
Madesjö distrikt
Koordinater 56°44′34″N 15°54′39″Ö / 56.74278°N 15.91083°Ö / 56.74278; 15.91083
Area
 - tätort 1 163 hektar (2020)[3]
 - kommun 1 201,68 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 13 599 (2020)[3]
 - kommun 20 095 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 11,7 inv./hektar
 - kommun 17 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Nybro
Postnummer 382 XX
Riktnummer 0481
Tätortskod T2352[4]
Beb.områdeskod 0881TC107 (1960–)[5]
Geonames 2687902
Ortens läge i Kalmar län
Ortens läge i Kalmar län
Ortens läge i Kalmar län
Wikimedia Commons: Nybro
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Gammal flygbild över Nybro
Salutorget i Nybro, 1945.
Nybro station i maj 2022.

Historik

redigera

Nybro växte fram som ett slags rastplats för resande på vägen mellan Växjö och Kalmar. Där denna väg korsade en bäck (Bolanders bäck) byggdes en ny bro vid mitten av 1700-talet, den så kallade Lortbron. Kort därefter tillkom en krog, Lortkrogen. Ett garveri anlades 1824 på platsen av Henrik Nyberg, som lät bygga om bron och döpa platsen till Nybro.[6] 1835 följdes han av Tore Jönsson från Blekinge som uppförde ett färgeri, ett spinneri och ett väveri på platsen. 1845 bestod Nybro av fem tomter: Nybergs garveri, Jönssons färgeri, C. G. Engvalls hattmakeri, lackfabrikör C. F. Eksteds gård, J. Sällströms kopparslageri och Madesjös sockenapotek som flyttats hit från Tvärskog 1837.[6] Garveriet låg längs Bolanders bäck för att kunna utnyttja vattenkraften. Längre ner längs ån låg under 1800-talet flera kvarnar. [7]

Under mitten av 1800-talet växte samhället hastigt. Då Nybro fick köpingsrättigheter 1865 hade orten 297 invånare. Då industrialismen på allvar nått Sverige anlades flera fabriker och invånartalet ökade ytterligare. En fabrik som fått anmärkningsvärt stor betydelse för Nybro är det 1857 grundade Gustaf Kähr AB, som ursprungligen tillverkade svarvade träartiklar. 1871 etablerades Pukebergs glasbruk. Glasbruket är ett av Sveriges äldsta och mest välbevarade, med bebyggelse från sekelskiftet. På 1890-talet var det ett av landets största. När Kalmar 1874 förbands med järnvägen mellan Växjö och Karlskrona fick Nybro ytterligare ett uppsving och blev den industriort den fortfarande är.

De goda kommunikationerna och det järnhaltiga vattnet möjliggjorde att Nybro kallvattenkuranstalt AB kunde öppna 1883. Vid sekelskiftet hade Nybro blivit en känd brunnsort och kurort, med både varmbadhus och kallbadhus. Thebacken och Linneasjön i närheten av badhuset blev rekreationsplatser för den gästande medel- och överklassen. Kvar finns idag enbart vattenpaviljongen i Badhusparken.

Längs Storgatan som leder fram till torget och Bolanders bäck och som följer den gamla landsvägens sträckning kan man beskåda flera jugendhus uppförda under Nybros tid som köping.[8]

År 1932 blev Nybro en stad. Nybro kyrka invigdes 1934. Kyrkans altartavla föreställer den predikande Jesus och är målad av Nybro-konstnären Gunnar Theander. Året därpå grundades Nybro glasbruk. 1935 invigdes även Nybro stadshus i klassicistisk stil och Stora hotellet i funkisstil. Arkitekten bakom stadshuset och hotellet var Kjell Westin. Den freskomålning som finns på hotellet och som målades av Gunnar Theander är en av norra Europas största med motiv från Nybros framväxt från 1830-talet och framåt. Framför hotellet och stadshuset finns även skulpturen ”Glas i centrum”, invigd 1968 och ritad av konstnären Vicke Lindstrand. Skulpturen föreställer en evighetsslinga och glasblåsarpipor. Den har kommit att bli en symbol för staden.[9]

På 1960- och 1970-talen revs mycket av den ursprungliga bebyggelsen inne i staden för att ge plats åt nybebyggelse. Ett exempel är att kvarteret Balder intill stadshuset jämnades med marken för att ge plats åt det nya kommunhuset. [10]

Högst folkmängd hade Nybro under 1970- och 1980-talen, då mer än 13 000 personer bodde i tätorten. År 2015 passerade folkmängden återigen 13 000.

Administrativa tillhörigheter

redigera

Nybro var belägen i Madesjö socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Madesjö landskommun. Nybro fick 3 februari 1865 rättigheter som köping fortfarande liggande inom landskommunen. 25 april 1879 utbröts köpingen och bildade en köpingskommun, Nybro köping vilken 1932 ombildades till Nybro stad. 1965 växte Nybro samman med Madesjö i Madesjö socken/landskommun. Stadskommunen utökades 1969 och uppgick 1971 i Nybro kommun med Nybro som centralort.[11]

I kyrkligt hänseende hörde Nybro före 1939 till Madesjö församling, därefter till Nybro församling.[12]

Orten ingick till 1969 i Södra Möre tingslag därefter till 1971 i Möre och Ölands domsagas tingslag. Från 1971 till 1982 ingick Nybro i Möre och Ölands domsaga och orten ingår sedan 1982 i Kalmar domsaga.[13]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Nybro 1960–2020[14]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
 8 669
1965
  
 11 311
1970
  
 12 875
1975
  
 13 010
1980
  
 13 064
1990
  
 12 808 1 062
1995
  
 12 910 1 067
2000
  
 12 322 1 067
2005
  
 12 598 1 067
2010
  
 12 810 1 093
2015
  
 13 039 1 077
2020
  
 13 599 1 163
Anm.: Sammanvuxen med Madesjö 1965.

Nybros stadsdelar

redigera

Stadsdelar upptagna i översiktsplan 2014[15]

  • Centrum
  • Flyebo
  • Fredrikslund
  • Gåsamaden
  • Hagnebo
  • Hanemåla
  • Idehult
  • Joelskogen - Thebacken
  • Kungshall
  • Kährs
  • Madesjö kyrkby
  • Madesjö - Idehult
  • Myrdalen
  • Paradiset
  • Pukeberg
  • Rismåla
  • Smedstorp
  • Svartbäcksmåla
  • Södra Nybro
  • Åkrahäll
  • Östermalm

Näringsliv

redigera

Näringslivet domineras i dag av trä-, glas-, pappers- och verkstadsindustri. Största arbetsgivaren är Nybro kommun. Den största privata arbetsgivaren är AB Gustaf Kähr.

Bankväsende

redigera

Madesjö och Örsjö kommuners sparbank hade grundats år 1871 och år 1916 grundades även Nybro sparbank. De gick samman som Madesjö-Nybro sparbank år 1953. Denna sparbank uppgick år 1985 i Sparbanken Kronan som senare blev en del av Swedbank.

Kalmar enskilda bank öppnade ett avdelningskontor i Nybro den 1 juni 1899.[16] Senare öppnade även Skånska handelsbanken ett kontor. Vid 1910-talet utgång hade de två bankerna uppgått i Svenska Handelsbanken respektive Skandinaviska kreditaktiebolaget.

Den 16 december 2016 lade SEB ner i Nybro.[17] Den 1 juni 2021 stänger även Handelsbanken.[18][19] Därefter finns Swedbank kvar på orten.

Kultur och sevärdheter

redigera

I tätorten finns två glasbruk, Pukebergs glasbruk och Nybro glasbruk. Mer kända är Orrefors glasbruk och Målerås glasbruk, som båda ligger i kommunen. Tätheten mellan glasbruken inom och kring kommunen har lett till att Nybro ofta kallas för "Staden i Glasriket". Vid varje glasbruk finns utställningar av glas. I Pukeberg, som ligger i stadens utkant, finns även Designarkivet samt design- och reklamutbildningarna knutna till Linnéuniversitetet. I Pukebergs konsthall visas olika utställningar inom konst och design.

Kyrkstallarna i Madesjö, cirka en kilometer från järnvägsstationen, inrymmer ett stort hembygdsmuseum. Andra sevärdheter är Qvarnasläts hembygdsförening. Inom eller i närheten av tätorten finns värdefulla naturområden, till exempel naturreservaten Rismåla och Svartbäcksmåla. Även området kring Linneasjön, med Joelskogen och Thebacken, är av betydelse.

I Nybro finns ett privat James Bond-museum.[20]

Här finns också Nybro närradioförening

Musik

redigera

Det finns många lokala band i Nybro. Ungdomsgården Mejeriet arbetar aktivt för att utveckla och satsa på lokala band genom att anordna konserter och ordna med replokaler.

Det finns även en musikkår som spelar traditionsenlig marschmusik.

Rockbandet Avantgardet är från Nybro, likaså sångerskan och låtskrivaren Myra Granberg.

Film

redigera

Nybro filmstudio[21] har en lång tradition att erbjuda visningar av kvalitetsfilm i Nybro, som en del av filmstudiorörelsen[22] där biograferna i landsbygden har möjlighet att visa filmer som kanske inte hittar ut på den vanliga repertoaren.

Sport

redigera

Nybro har långa traditioner av sport med fr.a. Nybro IF, Nybro Vikings IF och Pukebergs BK som alla legat högt upp i respektive seriesystem. Idag domineras idrotten i Nybro av ishockeylaget Nybro Vikings som spelar i Hockeyallsvenskan. Liljas Arena som invigdes 1963 under namnet Victoriahallen var Sveriges fjärde första ishall och ishockeyn har haft en mycket stark ställning på orten sedan dess.[23][24], men kommunen har idrott av alla slag och många av föreningarna har sitt ursprung i den allmänna idrottsföreningen Nybro IF. Kommunens utsågs till årets småländska idrottskommun så sent som 2016.[25]

Föreningar

redigera

Kommunen har tillsammans med RF-SISU Småland tagit fram en förteckning över idrottsföreningar med barn. och ungdomsverksamhet i kommunen. Där listas bl.a. följande föreningar (säsongen 2024/25):[26]

Föreningsregistret listar dessutom bl.a. dessa föreningar inom idrott[27]:

  • Glasrikets RC (löpning, cykel, mountainbike)
  • Nybro city padel club
  • Nybro Cykelklubb
  • Nybro Discgolfklubb
  • Nybro Draghund Klubb
  • Nybro Pistolskytteklubb
  • Nybro Ski
  • Nybro Sportklubb (bandy, gymnastik)

Kända personer från Nybro

redigera
Se även: Kategori:Personer från Nybro

Se även

redigera

Noter

redigera
  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 6 november 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Svenska stadsmonografier: Kalmar - Borgholm - Nybro - Oskarshamn - Vimmerby - Västervik (Paul Harnesk) kapitlet Nybro genom tiderna av M. Stenström s. 198-2015
  7. ^ Bengt Nyvall m.fl., Nybro - en liten guide, 2005, s. 8
  8. ^ Bengt Nyvall m.fl., Nybro - en liten guide, 2005, s. 9
  9. ^ Bengt Nyvall m.fl., Nybro - en liten guide, 2005, s. 11
  10. ^ http://www.nybrokunskap.se/balder/
  11. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  12. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  13. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  14. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  15. ^ ”Nybros stadsdelar”. Arkiverad från originalet den 30 november 2016. https://web.archive.org/web/20161130034932/http://nybro.se/wp-content/uploads/2014/11/Nybro-stadsdelar-kulturutredning.pdf. Läst 29 november 2016. 
  16. ^ 1896-1900 Kalmar län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd 9. Åren 1896-1900. Kalmar län, s. 33
  17. ^ SEB lämnar lokaler i Nybro - banken flyttas till Kalmar, Barometern-OT, 18 oktober 2016
  18. ^ Handelsbanken lägger ner kontoret i Nybro: ”Är flera parametrar som spelat in”, Barometern-OT, 29 mars 2021
  19. ^ Handelsbanken fortsätter avveckla i länet – lägger ner i Virserum, Emmaboda och Nybro Arkiverad 24 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Hela Östra Småland, 29 mars 2021
  20. ^ James Bond-museets webbplats
  21. ^ ”Nybro filmstudios webbplats”. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160827073458/http://www.nybrofilmstudio.se/. Läst 5 september 2024. 
  22. ^ ”Sveriges förenade filmstudios webbplats”. Arkiverad från originalet den 8 september 2016. https://web.archive.org/web/20160908034402/http://www.sff-filmstudios.org/om-sff.html. Läst 5 september 2024. 
  23. ^ Ronnie Rönnkvist (18 mars 2024). ”Nybro inleder jakten på comeback i högsta serien: 'Mitt hjärta säger Nybro'”. hockeysverige.se. https://hockeysverige.se/intervju/nybro-inleder-jakten-pa-comeback-i-hogsta-serien-mitt-hjarta-sager-nybro-men/. Läst 3 november 2024. 
  24. ^ ”Liljas Arena”. Nybro Vikings. https://www.nybrovikings.com/liljas-arena. Läst 3 november 2024. 
  25. ^ ”Nybro årets småländska idrottskommun”. Barometern. https://www.barometern.se/nybro/nybro-arets-smalandska-idrottskommun/. Läst 3 november 2024. 
  26. ^ ”Nybro kommuns föreningsfolder för barn- och ungdomsverksamhet 2024/25”. Nybro kommun. https://nybro.se/wp-content/uploads/2024/09/Foreningfolder-2024-25-Svenska-digital.pdf. Läst 3 november 2024. 
  27. ^ ”Föreningsregister”. https://ibgo.nybro.se/#/AssociationRegister. Läst 3 november 2024. 
  28. ^ [a b c] Enligt personartikeln

Externa länkar

redigera


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nybro&oldid=56181445”