Nådendal

stad i landskapet Egentliga Finland
Naantali leder hit. För fartyget med detta namn, se Naantali (robotbåt, 1992)

Nådendal (finska: Naantali) är en stad i landskapet Egentliga Finland, 17 km nordväst om Åbo. Nådendal har cirka &&&&&&&&&&019579.&&&&&019 579 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&&0687.970000687,97 km². Staden är enspråkigt finsk. Dock är 1,3 % av befolkningen svenskspråkig.

Nådendal
Naantali (finska)
Kommun
Nådendals stadsvapen
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Admin. centrum Kantakaupunki
Area 687,97 km² (2016-01-01)[1]
 - land 311,9 km²
 - vatten 376,07 km²
Folkmängd 19 579 (2021-12-31)[2]
 - män 9 420 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 10 007 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 62,77 invånare/km²[2][1]
Kommunkod 529
Geonames 645212
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
96,4 %
1,4 %
2,2 %
Läge 60°28′05″N 22°01′35″Ö / 60.46806°N 22.02639°Ö / 60.46806; 22.02639
Nådendals stads läge
Nådendals stads läge
Nådendals stads läge
Webbplats: www.naantali.fi/sv
Mannerheimgatan i Nådendal gammelstaden
Nådendals kyrka och S/S Ukkopekka

Bland turistattraktionerna i Nådendal finns Muminvärlden samt Klosterkyrkan som byggdes mellan åren 1443 och 1462. Gästhamnen besöks på somrarna även av många svenska segelbåtar.

Stadens officiella namn är Nådendal på svenska och Naantali på finska. Naantali är en förfinskning av den svenska namnformen.[3] Från stadens latinska namn Vallis gratiæ kommer bokstäverna "vg" i stadsvapnet.

Historia

redigera
 
Litografi av Nådendal med kloster, publicerad i Finland framstäldt i teckningar av Zacharias Topelius.

Staden har sitt ursprung i det birgittinkloster, Nådendals kloster, som flyttades hit år 1443, grundat fem år tidigare i Karinkylä by. Av det återstår i Nådendal endast klosterkyrkan, som tömdes under reformationen och skadades svårt 1628 men som upprustades av Per Brahe d.y., som på egen bekostnad år 1660 försatte klosterkyrkan i hjälpligt skick. Därefter har den genomgått flera renoveringar och kan visa upp bland annat ett fint altarskåp från Danzig, vilket under klostertiden hade sin plats på högaltaret i koret.

 
Stålstick av Nådendal i mitten av 1800-talet från En resa i Finland av Zacharias Topelius.

Under andra hälften av 1800-talet var staden en känd badort i Finland, och sedan 1923 har Finlands president sitt sommarresidens – Gullranda – i Nådendal (innan 1964 i Nådendals landskommun).

Nådendals stad inkorporerade Nådendals landskommun 1 januari 1964 samt kommunerna Merimasku, Rimito och Velkua 1 januari 2009.

Geografi

redigera

I staden finns byn och egendomen Nygård (fi. Uusikartano) egendomen Ekstensholm, egendomen Soininen samt bergen Kopparberget och Nunneberget (fi. Nunnavuori).

Politik

redigera

Mandatfördelning i Nådendals stad, valen 1976–2021

redigera
ValårVFSDPGRÖNEKOLÖVRSAFCLFPSFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19764712418
47248
2778,8
198041222213
41222213
3580,6
1984311132114
3113214
3577,8
19884101211115
410215
3576,4
19923133111112
313312
3576,0
199631322114
3132214
3565,2
200021232115
2123215
3558,6
2004213211115
213215
3563,8
2114
2008213261118
2132618
4369,5
2617
2012211255117
21125517
4365,7
2716
2017210545116
21054516
4365,7
2815
202119465216
9465216
4362,4
2716
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

redigera

Nådendal har följande vänorter:[4]

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Sjöfart

redigera

Hamnen i Nådendal är livligt trafikerad. Det går passagerartrafik till Kapellskär med Finnlink som dock har stor andel lastbilstrafik också. Det klassiska rederiet till Nådendal var förut Viking Line som hade omfattande trafik från Kapellskär på 1970 och 1980-talen.

Sommartid går ångbåtstrafik mellan Nådendals gamla hamn och Åbo.

Demografi

redigera

Den 31 december 2017 var kommunens befolkning 19 167 invånare, varav 18 480 (eller 96,4 %) var finskspråkiga, 260 (1,4 %) var svenskspråkiga och 1 talade samiska. 460 personer talade övriga eller främmande språk (2,2 %).[5] Antalet personer med ett utländskt medborgarskap[6] var 308 eller 1,6 % av kommunens befolkning.[5]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Nådendals stad 1880–2020[7][8][9][10][11][12][13]
ÅrFolkmängd
1880
  
541
1890
  
687
1900
  
907
1910
  
860
1920
  
795
1930
  
703
1940
  
1 047
1950
  
1 938
1960
  
2 735
1970
  
6 738
1975
  
7 924
1980
  
8 714
1985
  
10 192
1990
  
11 335
1995
  
12 412
2000
  
13 133
2005
  
13 960
2010
  
18 807
2015
  
18 961
2020
  
19 427
Anm: För tidsserien 1980-2020 avser uppgifterna förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari året efter.
Nådendals landskommun inkorporerades 1 januari 1964. 1 januari 2009 slogs Nådendal ihop med kommunerna Merimasku, Rimito och Velkua.

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ ”Keskiaika - Suomen kaupungit keskiajalla”. Katajala.net. http://www.katajala.net/keskiaika/suomi/kaupungit.html. 
  4. ^ ”Naantali pähkinänkuoressa”. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181001110908/http://www.naantali.fi/Kunta-info/fi_FI/naantali_pahkinankuoressa/?u4.highlight=yst%C3%A4vyyskaupungit. Läst 30 maj 2019. 
  5. ^ [a b] ”011 -- Befolkningen efter språk samt antalet utlänningar och landareal efter område 1980 - 2017”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190822185042/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_011_201700.px/. Läst 13 augusti 2020. 
  6. ^ personer som har dubbla medborgarskap varar ett är finskt ingår inte här
  7. ^ ”Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975” (på finska & svenska). Statistikcentralen. 31 oktober 1973. sid. 41. http://www.doria.fi/handle/10024/91484. Läst 13 augusti 2020. 
  8. ^ ”Uppgifter om kommuner - Västra Finland Folkräkningsuppgifter kommunvis” (på finska och svenska) (  PDF). Statistikcentralen. 1993. sid. 136. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/152383/xvael_199000_1993_7B_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020. 
  9. ^ ”Befolkning kommunvis i storleksordning 31.12.1990” (på finska och svenska) (  PDF). Statistikcentralen. 1991. sid. 6. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/166573/xvrm_1991_9_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020. 
  10. ^ ”Statistisk årsbok för Finland 1996” (på finska, svenska, engelska) (  PDF). Statistikcentralen. 1996. sid. 56-57. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/89979/xyti_stv_199600_1996_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020. 
  11. ^ ”Statistisk årsbok för Finland 2001” (på finska, svenska, engelska) (  PDF). Statistikcentralen. 2001. sid. 81. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/90068/xyti_stv_200100_2001_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020. 
  12. ^ ”Statistisk årsbok för Finland 2006” (på finska, svenska, engelska) (  PDF). Statistikcentralen. 2006. sid. 80. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/90075/yyti_stv_200600_2006_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020. 
  13. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 25 mars 2023. 

Vidare läsning

redigera
  • Hiekkanen, Markus; Cleve, Gunilla (1991). Nådendal. Rapport / Museiverket. Medeltidsstaden, 99-0348204-3 ; 4. Helsingfors: Museiverket. Libris 7983824. ISBN 951-9075-34-8 

Externa länkar

redigera