Manda Björling

	Manda Björling
	Manda Björling i titelrollen i Strindbergs Fröken Julie.
Född	Hedvig Amanda Lindroth; 15 oktober 1876; Stockholm
Död	29 februari 1960 (83 år); Stockholm
Aktiva år	1901–?
Make	Carl Olof Björling ; (1897–1904) ; August Falck ; (1909–1936)
Betydande roller
	Fröken Julie
	IMDb SFDb

Hedvig Amanda Björling, känd som Manda Björling, född Lindroth 15 oktober 1876 i Stockholm, död där den 29 februari 1960, var en svensk skådespelare.

Biografi

Björling debuterade 1901. Hon var först anställd i Göteborg och på landsorten 1904–1906, och blev 1906 anställd vid August Falcks teatersällskap i Stockholm och turnerade med honom i Stockholm och på landsorten, med undantag för 1907–1912 då hon var anställd vid Intima teatern.

Åren 1917–1920 tillhörde hon Lorensbergsteatern i Göteborg,^[2] där hon debuterade på hösten som Hertiginnan de Maulevrier i Gröna fracken. I den högklassiga ensemblen fanns också Harry Roeck-Hansen, Olof Sandborg, Gabriel Alw, Tollie Zellman och i mindre roller Semmy Friedmann och Anders Henriksson. Den följdes av rollen som Friherinnan Hjelm i Frans Hedbergs Blommor i drifbbänk. Kuriöst nog spelade Björlings dotter Renée Björling i samma pjäs på Dramaten samma år. Nästan hela ensemblen var med på scenen, liksom gästen Harriet Bosse.

Hon fick göra Katarina Stenbock när Anders de Wahl gästspelade som Erik XIV i Strindberg pjäs med samma namn och titelrollen i Ibsens Hedda Gabler. Hösten 1918 gjorde hon Drottning Caroline med sin dotter Renée Björling som fru Savary i Madame Sans-Gêne. Ibsens pjäs Vildanden regisserades av den blivande storheten Per Lindberg som nyligen kommit hem från Berlin där han studerat för Max Reinhardt. Björling gjorde rollen som Fru Sörby och är omgiven av August Palme och John Ekman. Hon återförenades med Anna Flygare-Stenhammar som hon spelade mot på Strindbergs Intima Teatern. På våren 1920 spelade mor och dotter Björling ihop igen, först i Arthur Schnitzlers Den "gröna papegojan" och därefter i August Brunius komedi Nyckeln och ringen.

Björling väckte främst uppmärksamhet i sin roll som Fröken Julie, men gjorde sig även bemärkt i roller som Hermione i En vintersaga, Sigrid i Bröllopet på Ulfåsa, Drottning Kristina, Henriette i Brott och brott, Alice i Dödsdansen, Laura i Fadren, och Tekla i Fordringsägare. Från 1918 reste hon tillsammans med sin man på uppläsningsturnéer med Strindbergsdramatik i Skandinavien.^[2]

Björling var 1897–1904 gift med kontorschefen Carl Olof Björling och 1909–1936 med sin teaterchef, skådespelaren August Falck. I första äktenskapet blev hon mor till skådespelerskan Renée Björling^[2] och i andra giftet till teaterchefen Johan Falck. Björling är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.^[3]

Filmografi

Enligt Svensk Filmdatabas:^[4]

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1910	Bertha	Kamraterna August Strindberg		Intima Teatern^[5]
1911	Germaine Feriaud	För mycken kärlek Georges de Porto-Riche	Emil Grandinson	Intima teatern^[6]
1912	Julie	Fröken Julie August Strindberg		Folkets hus teater^[7]
1917	Hertiginnan Maulevrier	Den gröna fracken Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers	Gustaf Linden	Lorensbergsteatern^[8]

Diskografi^[9]

Inspelningsdatum & -plats	Titel	Beskrivning	Utgåva	Kommentarer
1914 i Köpenhamn	Gubben Noach	Sång med pianoackompanjemang	Applaudando 1661	Ur Fredmans sånger av Bellman
1914 i Köpenhamn	Bacchus i kloster	Sång med pianoackompanjemang	Applaudando 1661	Ur Fredmans sånger av Bellman
1929-04-29 (c:a) i Stockholm	Till Damaskus (Modern och den okände), del I & II	Dialog med August Falck	Polyphon X.S 46061	Av Strindberg
1929-04-29 (c:a) i Stockholm	Stora landsvägen (Jägaren och rösten), del I & II	Dialog med August Falck	Polyphon X.S 46063	Av Strindberg
1929-09-27 i Stockholm	Ett drömspel (Indras dotter och diktaren), del I & II	Dialog med August Falck	Polyphon X.S 46073	Av Strindberg

Källor

^ Björling, släkt, i Svenskt biografiskt lexikon, band 4 (1924), sida 620.
^ [a b c] Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
^ Hitta graven
^ Manda Björling på Svensk Filmdatabas
^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 14 maj 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-05-14/14375/8. Läst 8 augusti 2015.
^ Bo Bergman (28 november 1911). ”Intima teatern: 'För mycken kärlek'”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-28/14926/6. Läst 23 maj 2016.
^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 12. 1 maj 1912. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-05-01/15074/12. Läst 9 februari 2017.
^ ”Muck Lindens debut på Lorensbergsteater”. Dagens Nyheter: s. 1. 28 augusti 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-08-28/232/1. Läst 20 juli 2015.
^ Manda Björling i Svensk mediedatabas

Vidare läsning

Manda Björling i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Manda Björling.
Bilder & media

[sl-1] Björling, släkt, i Svenskt biografiskt lexikon, band 4 (1924), sida 620.

[SvUpp-2] [a b c] Svensk uppslagsbok. Malmö 1939

[3] Hitta graven

[SFDb-4] Manda Björling på Svensk Filmdatabas

[5] ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 14 maj 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-05-14/14375/8. Läst 8 augusti 2015.

[6] Bo Bergman (28 november 1911). ”Intima teatern: 'För mycken kärlek'”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-28/14926/6. Läst 23 maj 2016.

[7] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 12. 1 maj 1912. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-05-01/15074/12. Läst 9 februari 2017.

[8] ”Muck Lindens debut på Lorensbergsteater”. Dagens Nyheter: s. 1. 28 augusti 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-08-28/232/1. Läst 20 juli 2015.

[9] Manda Björling i Svensk mediedatabas

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]