Karl IV (på tjeckiska Karel IV.) av huset Luxemburg, född 14 maj 1316 i Prag, död 29 november 1378 i Prag, var kung av Böhmen från 1346 samt tysk-romersk kejsare från 1355.[11]

Karl IV
Född14 maj 1316[1][2][3] ​eller ​14 maj 1316
Prag[4][5]
Död29 november 1378[1][2][3]
Prag[5]
BegravdVituskatedralen[6]
Medborgare iTysk-romerska riket
SysselsättningSuverän härskare, politiker[7], författare[5], monark
Befattning
Kurfurste
Greve av Luxembourg (1346–1353)
Kung av Böhmen (1346–1378)
Tysk-romersk kejsare (1355–1378)
MakaBlanka av Valois
(g. 1323–1348)[8][9]
Anna av Pfalz
(g. 1349–1353)
Anna av Schweidnitz
(g. 1353–1362)[8]
Elisabet av Pommern
(g. 1363–1378)[8]
BarnMargareta av Böhmen (f. 1335)
Katarina av Luxemburg (f. 1342)
Elisabeth av Luxemburg-Böhmen (f. 1358)
Wenzel IV av Böhmen (f. 1361)
Anna av Böhmen (f. 1366)
Sigismund av Ungern (f. 1368)
Johan av Görlitz (f. 1370 och 1370)
Karel of Bohemia (f. 1372)[10]
Margarethe av Böhmen (f. 1373)
FöräldrarJohan den blinde[9]
Elisabet I av Böhmen[9]
SläktingarBonne av Luxemburg (syskon)[9]
Wenzel I av Luxemburg (syskon)
Karl av Valois
Filip VI av Frankrike
Karl V av Frankrike
Rudolf IV av Österrike
Johan av Berry
Otto V av Bayern
Albrekt III, hertig av Österrike
Jobst av Mähren
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Karl hette först Wenceslaus (på tjeckiska Václav), men ändrade namnet vid sin konfirmation. Han var son till hertig Johan den blinde av Luxemburg (1296–1346) och Elisabet I av Böhmen (död 1330), dotter till kung Václav II.

Karl uppfostrades vid det franska hovet. År 1331 övertog han förvaltningen av faderns snart förlorade besittningar i norra Italien, och 1334 blev han markgreve av Mähren. Vid sidan av detta styrde han i omgångar, och från 1342 oavbrutet, Böhmen i faderns namn.[12] År 1346 efterträdde han sin far som kung av Böhmen, och den 11 juli samma år blev han av Ludvig Bayrarens motparti vald till tysk kung. Först sedan Ludvig dött år 1347 och Günther av Schwarzburg, som i januari 1349 valts till kung av det bayerska partiet, samma år avsagt sig kungakronan, blev Karl allmänt erkänd som tysk kung. Den 5 april 1355 kröntes han i Rom till romersk kejsare.[12]

Karl reglerade det tyska kungavalet och kurfurstarnas ställning. På en riksförsamling i Nürnberg 1355 och på en hovdag i Metz 1356 antogs en ny rikslag, den så kallade Gyllene bullan, som bland annat fastställde vilka sju kurfurstar som har rätt att välja kung. Bullan kom att ända fram till början av 1800-talet bli kejsarrikets viktigaste författningsdokument.[13]

Karl IV var gift fyra gånger, med Blanka av Valois, Anna av Pfalz, Anna av Schweidnitz och Elisabet av Pommern.

Karl IV var grundare till Karlsuniversitetet (grundat 1348). Han lät även bygga en ny del av Prag - Den nya staden (Nové Město). 1357 lade han grundsten för en ny bro i Prag, som idag heter Karlsbron. Under hans regering påbörjades också byggandet av Sankt Vitus katedral som blev slutfört först 1929. Utanför Prag är det mest kända byggverket av hans tid borgen Karlštejn.

Genom köp, giftermål och arvsfördrag förvärvade han åt sin familj Oberpfalz, Jauer och Schweidnitz i Schlesien, Niederlausitz och 1373 Brandenburg. För att befästa sin familjs makt lät han välja sin son Wenzel till sin efterträdare som tysk kung (1376).[12]

Eftermäle

redigera

I Tjeckien är Karl IV väldigt omtyckt. 2005 valdes han på första plats i enkäten Největší Čech (tjeckisk motsvarighet till engelska Greatest Britons) och hans bild finns idag på den tjeckiska 100-kronorssedeln. Prags största torg heter efter honom Karlovo náměstí (Karlstorg).

Karl IV gifte sig 1329 med Blanka av Valois. I det äktenskapet föddes:

Andra äktenskapet med Anna av Pfalz ingicks 1349. I det äktenskapet föddes:

  • Wencel (1350–1351)

Tredje äktenskapet ingicks 1353 med Anna av Schweidnitz. I det äktenskapet föddes:

Fjärde äktenskapet ingicks 1363 med Elisabet av Pommern. I det äktenskapet föddes:

Galleri

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Charles-IV-Holy-Roman-emperortopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w66697v8, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p11310.htm#i113096, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jk01053000, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 51028, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 6825790, läs online, läst: 9 juli 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jk01053000, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] The Peerage person-ID: p11310.htm#i113096, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  11. ^ Jaschke, Karl-Ulrich (1997). "From Famous Empresses to Unspectacular Queens". In Duggan, Anne J. (ed.). Queens and Queenship in Medieval Europe. The Boydell Press.
  12. ^ [a b c] ”1035-1036 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare)”. runeberg.org. 3 december 1910. https://runeberg.org/nfbm/0546.html. Läst 7 juli 2021. 
  13. ^ ”UNESCO-Weltdokumentenerbe Die Goldene Bulle | Deutsche UNESCO-Kommission” (på tyska). www.unesco.de. https://www.unesco.de/kultur-und-natur/weltdokumentenerbe/weltdokumentenerbe-deutschland/goldene-bulle. Läst 9 juli 2021. 
Företrädare:
Johan den blinde
Greve av Luxemburg
1346-1353
Efterträdare:
Wenzel I av Luxemburg
Företrädare:
Johan den blinde
Kung av Böhmen
1346-1378
Efterträdare:
Wencel IV
Företrädare:
Ludvig IV
Tysk-romersk kejsare
13551378
Efterträdare:
Sigismund