Wikipedia

Johannes Magnusson

svensk orgelbyggare, pianobyggare, målare och diktare i Nässja, Sverige
För orgelbyggaren i Göteborg som levde 1852–1923, se Johannes Magnusson (1852–1923).

Johannes Magnusson, född 11 november 1804 i Näshults socken, död 25 mars 1875 i Nässja, Lemnhults socken, var en svensk orgelbyggare, lantbrukare, konstnär och uppfinnare.

Johannes Magnusson
FöddJohannes Magnusson
11 november 1804[1][2][3]
Näshults församling[1][2][3], Sverige
Död25 mars 1875[1][4][2] (70 år)
Lemnhults församling[1][4][2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningMålare[2][3], pianobyggare[5], bonde, orgelbyggare[5][1][2], poet, hemmansägare[2][3]
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Johannes Magnusson föddes 11 november 1804 på Mosingetorp i Näshults socken. Han var son till Magnus Bengtsson (född 1779) och Brita Catharina Abrahamsdotter (född 1777).[6][7][8][9] Magnusson gifte sig 1828 med Sara Christina Johansdotter.[10][11]

Magnusson övertog i slutet av 1830-talet släktgården Nässja i Lemnhults socken och flyttade dit 1838.[12][13][14][15][16][17]

Han verkade till en början som träsnidare. Efterhand började han även att måla och lärde sig konsten av Marcus Larson, som han blivit bekant med. Orgelbyggarverksamheten inleddes med att han fick reparera Näshults orgel omkring 1840. År 1846 byggde han sin första helt egna orgel för Kråksmåla kyrka. Utöver orglar byggde han även speldosor, taffelpianon och positiv, både orgelpositiv och vevpositiv.[18]

Han har bland annat målat altartavlorna i kyrkorna i Skirö och Lemnhult. Han uppfann psalmpositivet, av vilket ett exemplar finns på Vetlanda forngård (Njudungs hembygdsmuseum). Som orgelbyggare var han helt självlärd. Under sin verksamhetstid byggde han omkring 25 orglar, och de främsta exemplen på hans orgelbyggnadskonst finns i Bäckebo kyrka och Skirö kyrka.

Under 1840-talet fick den blivande orgelbyggaren Carl August Johansson tjänst hos Magnusson. Hans huvudsakliga sysselsättning blev inom kyrkorgelbyggandet. Johansson visade stort intresse och utvecklades snabbt till en skicklig orgelbyggare. År 1848 blev Johansson kompanjon med Magnusson då de bildade ett samägt bolag för att tillverka kyrkorglar, även om de var för sig fortsatte att bygga egna orglar. Samarbetet upphörde 1861. Magnusson kom att bygga ytterligare åtta kyrkorglar.

Hjalmar Gullberg har i samlingen Dödsmask och lustgård (1952) skrivit en dikt om Magnusson: På Lemnhults kyrkogård. Den slutar[19]

I främmande stift
fann den mångkunnige bondens ättlingar sin utkomst.
Av hans orgelverk finns några i behåll
efter hundra år. Ett spelar i mig.

Familj

redigera

Magnusson gifte sig 1828 med Sara Christina Johansdotter (född 1808). Hon var dotter till Johannes Svensson och Maria Jeremiasdotter på Stora Hillhult i Näshult.[20] De fick tillsammans barnen Jeremias Alfred (1829–1829),[21] Eva Sophia (född 1831),[21] Maria Lovisa (1834–1835),[21] Catharina Lovisa (1835–1904),[21] Anna Maria (1838–1862), Ida Christina (född 1841), Johan Magnus Alfred (1844–1845), Johan Emil Wilhelm (1846–1846), Gustaf Wilhelm Victor (1847–1847) och Gustaf Wilhelm Oscar (född 1848).

Orglar

redigera
År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1840 Svinhults kyrka Linköpings Nej/Nej En ny orgel byggdes 1876 av Per Larsson Åkerman, Stockholm.[22]
1846 Kråksmåla kyrka Växjö
 
 10 Nej/Ja En ny orgel byggdes 1918 av Åkerman & Lund, Sundbybergs köping.[23]
1848 Bäckebo kyrka Växjö
 
 1 Bihängd 12 Ja/Ja Orgeln renoverades 1952 av Bröderna Moberg, Sandviken. Orgeln har flera gånger renoverats.[23]
1849 Lenhovda kyrka Växjö
 
 17 Nej/Ja Fasaden är ritad av Carl Gustaf Blom Carlsson. En ny orgel byggdes 1926 av Olof Hammarberg, Göteborg.[23]
1850-talet Hjälmseryds gamla kyrka Växjö
 
 1 - 5 Nej/Ja Orgeln renoverades 1953 av Bröderna Moberg, Sandviken.[23]
1850 Åby kyrka Växjö
 
 16 Nej/Ja En ny orgel byggdes 1932 av Åkerman & Lund, Sundbybergs stad.[23]
1850 Hälleberga kyrka Växjö
 
 11 Nej/Ja En ny orgel byggdes 1916 av Olof Hammarberg, Göteborg.[23]
1852 Arby kyrka Växjö
 
 11 Nej/Ja En ny orgel byggdes 1904 av Johannes Magnusson, Göteborg.[23]
1852 Nävelsjö kyrka Växjö
 
 8 Nej/Ja En ny orgel byggdes 1937 av Olof Hammarberg, Göteborg.[23]
1855 Norra Sandsjö kyrka Växjö
 
 15 Nej/Ja Fasaden är från 1775 års orgel byggd av Lars Strömblad, Ödeshög. En ny orgel byggdes 1910 av Johannes Magnusson, Göteborg.[23]
1855 Vrå kyrka Växjö 2 Självständig 16 Ja/Ja Orgeln renoverades och omdisponerades 1969 av Västbo Orgelbyggeri, Långaryd.[23]
1855 Åseda kyrka Växjö 15 Nej/Nej En ny orgel byggdes 1936 av Åkerman & Lund, Sundbybergs stad.[23]
1856 Lemnhults gamla kyrka Växjö 14 Nej/Nej Orgeln byggdes om 1871 av Magnusson.[23] Orgeln förstördes i kyrkans brand år 1900.[24]
1857 Lemnhults kyrka Växjö 1 - 2 Ja/Ja Kororgel.[23]
1857 Skirö kyrka Växjö
 
 2 Självständig 17 Ja/Ja Orgeln renoverades 1961 av Bröderna Moberg, Sandviken.[23]
1857 Hemmesjö nya kyrka Växjö
 
 2 Självständig 17 Ja/Ja Orgeln byggdes tillsammans med Carl August Johansson, Hovmantorp. Orgeln har under åren förändrats. 1975 renoverades och återställdes orgeln till ursprunglig disposition av Anders Perssons Orgelbyggeri, Viken.[23]
1860 Ekeberga kyrka Växjö
 
 7 Nej/Ja En ny orgel byggdes 1936 av A Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund.[23]
1861 Almundsryds kyrka Växjö
 
 20 Nej/Ja Orgeln byggdes tillsammans med Carl August Johansson, Hovmantorp. En ny orgel byggdes 1944 av A Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund.[23]
1862 Alseda kyrka Växjö
 
 2 17 1⁄2 Nej/Ja Även med koppel.[25] En ny orgel byggdes 1940 av Olof Hammarberg, Göteborg.[23]
1863 Näshults kyrka Växjö
 
 14 Nej/Ja Fasaden är från 1744 års orgel byggd av Jonas Wistenius, Linköping. Fasaden omarbetades 1863 av Magnusson. En ny orgel byggdes 1909 av Eskil Lundén, Göteborg.[23]
1865 Södra Solberga kyrka Växjö
 
 1 Bihängd 8 Ja/Ja [23]
1865 Korsberga kyrka, Småland Växjö
 
 2 Självständig 18 Ja/Ja [23]
1865 Påskallaviks kyrka Växjö
 
 1 - 6 Ja/Ja Kororgel. Orgeln användes som huvudinstrument fram till 1931.[23]
1865 Öja kyrka, Småland Växjö 17 Nej/Nej En ny orgel byggdes 1945 av A Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund.[23]
1868 Vallsjö gamla kyrka Växjö
 
 1 Bihängd 6 Ja/Ja Orgeln flyttades över 1892 till den nybyggda Vallsjö nya kyrka. 1913 flyttades orgeln tillbaka till den gamla kyrkan. 1960 renoverades orgeln av Rolf Larsson, Uppsala. 1973 renoverades orgeln av Västbo Orgelbyggeri, Långaryd.[23]

Ombyggnationer

redigera
År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1865 Svenarums kyrka Växjö 2 Bihängd Ja (delvis)/Ja Magnusson byggde 1865 till en andra manual på en orgel. Den var byggd 1797 av Pehr Schiörlin, Linköping och hade 10 stämmor. Den andra manualen togs bort 1952 av John Grönvall Orgelbyggeri, Lilla Edet.[23]

Källor

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 8 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g] Dag Edholm, Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, 1985, s. 96-97, ISBN 91-7118-499-6, läst: 1 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Einar Erici & Axel Unnerbäck, Orgelinventarium Bevarade klassiska kyrkorglar i Sverige, Proprius förlag, 1988, s. 489, ISBN 91-7118-557-7, läst: 2 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] ArkivDigital online, läs online, läst: 1 januari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] läs online, www.klaverenshus.se , läst: 6 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Näshult (F) C:4 (1771–1816) Sida: 179
  7. ^ Näshult (F) AI:6b (1804–1809) Sida: 422–423
  8. ^ Näshult (F) AI:7 (1809–1816) Sida: 69
  9. ^ Näshult (F) AI:8 (1817–1827) Sida: 57
  10. ^ Näshult (F) AI:9 (1827–1834) Sida: 126–127, 454
  11. ^ Näshult (F) AI:10 (1835–1841) Sida: 42
  12. ^ Lemnhult (F) AI:8 (1837–1840) Sida: 134
  13. ^ Lemnhult (F) AI:9 (1841–1845) Sida: 125
  14. ^ Lemnhult (F) AI:10 (1846–1850) Sida: 157
  15. ^ Lemnhult (F) AI:12 (1856–1860) Sida: 188
  16. ^ Lemnhult (F) AI:14 (1866–1870) Sida: 195
  17. ^ Lemnhult (F) AI:15 (1871–1875) Sida: 206
  18. ^ Sällsamheter i Småland del 3 s. 202-205.
  19. ^ Hjalmar Gullberg: Dikter, Norstedts 1998, s. 391–392.
  20. ^ Näshult (F) C:4 (1771–1816) Sida: 204
  21. ^ [a b c d] Näshult (F) C:5 (1817–1861) Sida: 59, 68, 85, 97
  22. ^ Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  23. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y] Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  24. ^ Gullbrandsson, Robin (2006). Kulturhistorisk karaktärisering och bedömning Lemnhults kyrka. Jönköping: Jönköpings läns museum. https://jonkopingslansmuseum.se/wp-content/uploads/2018/01/Lemnhult-ka.pdf 
  25. ^ ”Dödsfall.”. Upsalaposten, notis 2:a kolumn. 3 maj 1875. https://tidningar.kb.se/2564859/1875-05-03/edition/166460/part/1/page/3/?newspaper=UPSALAPOSTEN&from=1875-05-03&to=1875-05-03. Läst 9 december 2022. 

Textkällor

redigera
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 .
  • Einar Erici och R. Axel Unnerbäck: Orgelinventarium, Proprius förlag, Stockholm (1988), ISBN 91-7118-557-7.
  • Tidskriften Orgelforum 1999, nr 4, sid. 182-184 och 2004, nr 3, sid. 128-132, Svenska orgelsällskapet, ISSN 0280-0047.
  • Orgelbyggaren i Broaryd, Häfte, 2007, Bernt Gustafson, Nöbbele Hembygdsförening

Webbkällor

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Johannes_Magnusson&oldid=51814362”