II. arméfördelningen (1937–1942)
II. arméfördelningen var en arméfördelning inom svenska armén som verkade i olika former åren 1937–1942. Förbandsledningen var förlagd i Östersunds garnison i Östersund.[1][2]
| II. arméfördelningen | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | II. arméfördelningen |
| Datum | 1937–1942 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Infanteriet |
| Roll | Krigsförband |
| Föregångare | Norra arméfördelningen |
| Efterföljare | II. militärområdet, II. arméfördelningen |
| Storlek | Arméfördelning |
| Högkvarter | Östersunds garnison |
| Förläggningsort | Östersund |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
Historik
redigeraII. arméfördelningen bildades genom försvarsbeslutet 1936 den 1 januari 1937. Arméfördelningen ersatte då Norra arméfördelningen. Den nya organisationen bestod av en arméfördelningschef och en militärområdesbefälhavare. Arméfördelningschefen var i fred chef över arméns högre truppförband, samt ansvarade för regementenas utbildning, krigsplanläggning samt mobiliseringsverksamhet. Medan militärområdesbefälhavaren ledde den territoriella verksamheten.[2] Genom försvarsbeslutet 1942 delades arméfördelningen i två delar. Arméfördelningen utgick ur fredsorganisationen och organiserades som 2. arméfördelningen i krigsorganisationen. Militärområdet som tidigare ingick i arméfördelningen fick nu även den markoperativa uppgiften, då det territoriella ansvaret förenades med chefskapet för arméfördelningen. II. arméfördelningens uppgifter fördelades den 1 oktober 1942 på II. militärområdet och II. arméfördelningen.[3]
Verksamhet
redigeraArméfördelningschef hade sig underställd en militärområdesbefälhavare och en särskild stab, till vilken höra 1 beredskapsofficer, 1 stabschef och 1 mobiliseringsofficer (de båda sistnämnda på generalstabskårens stat), 2 såsom adjutanter ur underlydande truppförband kommenderade officerare, 1 fortifikationsofficer (på fortifikationskårens stat), i fördelningsintendent och 1 expeditionsintendent (på intendenturkårens stat), 1 fördelningsläkare och i fördelningsveterinär.
Norra militärområdet
redigeraGenom den värnpliktslag som infördes i samband med försvarsbeslutet 1901 infördes inskrivningsområden inom arméfördelningarna. Arméfördelningarna omfattade ett antal inskrivningsområden, vilka i sin tur hade i uppgift att skriva in och redovisa värnpliktiga. I regel motsvarade inskrivningsområdena geografiskt sett de svenska länen.[4] År 1937 bildades Norra militärområdet inom II. arméfördelningen, vilken övertog den roll de geografiska inskrivningsområdena tidigare haft. År 1940 omfattade II. arméfördelningsområdet följande inskrivningsområden: Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands inskrivningsområden.[5]
Ingående trupper
redigeraÅr 1940 bestod arméfördelningen av nedan förband.[1]
- Jämtlands fältjägarregemente (I 5)
- Dalregementet (I 13)
- Hälsinge regemente (I 14)
- Västernorrlands regemente (I 21)
- Norrlands artilleriregemente (A 4)
- Norrlands trängkår (T 3)
Förläggningar och övningsplatser
redigeraStaben samt förbandsledningen för II. arméfördelningen var förlagd till Storgatan 47 i Östersund, i en byggnad som sedan 1918 hade inhyst högre regionala staber.[2]
Förbandschefer
redigera- 1937–1940: Ivar Holmquist
- 1940–1942: Helge Jung
Namn och förläggningsort
redigera
|
|
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] Arméns indelning. i Sveriges statskalender 1940
- ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 85
- ^ Holmberg (1993), s. 86
- ^ Arméns indelning. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Arméns indelning. i Sveriges statskalender 1940
Tryckta källor
redigera- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6