Hjördis Petterson
svensk skådespelare och sångare
Hjördis Olga Maria Petterson, ursprungligen Pettersson, född 17 oktober 1908 i Visby, Gotlands län, död 27 maj 1988 i Engelbrekts församling i Stockholm, var en svensk skådespelare och sångerska.
| Hjördis Petterson | |
 Hjördis Petterson. Fotograf Louis Huch. | |
| Född | Hjördis Olga Maria Pettersson 17 oktober 1908 Visby, Gotland |
|---|---|
| Död | 27 maj 1988 (79 år) Engelbrekts församling, Stockholm |
| Aktiva år | 1930–1985 |
| Make | Olle Lindholm (1937–1939; skilda) Fred Renstroem (1942–1949; skilda) |
| Barn | Annika Renström, född 1943 |
| Betydande roller | |
| Madam Flod i Hemsöborna Selma i Lille Fridolf och jag, Lille Fridolf blir morfar, Fridolf sticker opp! och Fridolfs farliga ålder | |
| IMDb SFDb | |
Biografi
redigeraPetterson föddes och växte upp på Gotland. Efter studier vid flickskola och läroverk genomgick hon Dramatens elevskola 1927–1930. Hon debuterade på Folkteatern i Göteborg i farsen Gröna Hissen 1930, och var anställd vid teatern till 1931. Hon var därefter anställd vid Gösta Ekmans teatrar 1931–1935 och vid Dramatiska teatern 1936–1942. 1942–1947 var hon engagerad vid olika Stockholmsteatrar, främst Vasateatern och Oscarsteatern. Från 1947 var hon anställd vid Göteborgs stadsteater.[1]
Med över 140 filmroller är hon tillsammans med Julia Cæsar den skådespelerska, som medverkat i flest filmer i Sverige. Hon filmdebuterade som cigarrfröken i Kanske en diktare 1933. Hon spelade ofta riviga fruntimmer och blev känd som hela Sveriges "satkärring". Hon gick på Dramatens elevskola 1927–1930 och arbetade på Kungliga Dramatiska Teatern under flera perioder fram till 1985. Bland uppsättningarna på Dramaten där Hjördis Petterson hade framträdande roller kan nämnas Gösta Berlings saga 1936, Som ni behagar 1938, Änkeman Jarl 1939, Tolvskillingsoperan 1969, Spöksonaten 1973 och slutligen Kattlek 1985. Hon undervisade även vid Dramatens elevskola.
Hon spelade revy med Karl Gerhard - första gången 1931. En av de mordiska fastrarna i Arsenik och gamla spetsar gestaltade hon 1943 på Oscarsteatern. Hjördis Petterson hade mycket humor och en stor musikalitet. Hon passade mycket bra i revysammanhang. Under 22 säsonger spelade hon i Kar de Mumma-revyn - först på Blanche och sedan på Folkan.
Den roll som Petterson blev mest känd för är som "Selma Olsson" i den populära radioserien om Lille Fridolf med Douglas Håge i titelrollen. Radioserien krävde en fortsättning och det blev fyra filmer om Lille Fridolf och Selma under åren 1956–1959.
Hon var också en duktig kuplettsångerska och sjöng 1975 in en LP-skiva med revykupletter bland annat Den vredgade sjömanhustrun. 1974 sjöng hon på Vasans scen i den stora Karl Gerhard-kavalkaden Hej på dej, du gamla primadonna. Ett framförande av "Himlen är röd", av Hjördis Petterson på Cirkus i Stockholm 1979, finns med på skivan Nej till kärnkraft! utgiven av MNW samma år. Hon var även en framstående tolkare av poeten Bo Setterlind.
Hjördis Petterson medverkade i TV-programmet Gäst hos Hagge 1975. Då berättade hon inför tre miljoner tittare, att hon under flera års tid varit alkoholist, men att hon numera var "helt fri från alkoholbegäret". Det blev omedelbart tyst i studion, men strax därpå följde en stor applåd från studiopubliken.
Hon skrev sina memoarer Rosor & ruiner 1983 i samarbete med Inga Maria Kretz.[2]
Hjördis Petterson är begravd på Tofta kyrkogård på Gotland.[3]
Filmografi i urval
redigera
- 1933 – Kanske en diktare
- 1934 – Eva går ombord
- 1934 – Anderssonskans Kalle
- 1934 – Pettersson - Sverige
- 1934 – Sången till henne
- 1934 – Synnöve Solbakken
- 1936 – Ä' vi gifta?
- 1936 – Äventyret
- 1936 – Janssons frestelse
- 1936 – Fröken blir piga
- 1936 – Familjens hemlighet
- 1936 – Annonsera!
- 1936 – Alla tiders Karlsson
- 1937 – Pappas pojke
- 1937 – En flicka kommer till sta'n
- 1937 – Snövit och de sju dvärgarna (svenska originaldubbningen)
- 1938 – Styrman Karlssons flammor
- 1939 – Rosor varje kväll
- 1939 – Landstormens lilla Lotta
- 1940 – Stora famnen
- 1940 – Lillebror och jag
- 1940 – Kyss henne!
- 1940 – Hans Nåds testamente
- 1941 – Ung dam med tur
- 1941 – Striden går vidare
- 1941 – Lärarinna på vift
- 1941 – Lasse-Maja
- 1941 – Bara en kvinna
- 1942 – Vi hemslavinnor
- 1942 – Sexlingar
- 1942 – Morgondagens melodi
- 1942 – Löjtnantshjärtan
- 1942 – Jacobs stege
- 1942 – Farliga vägar
- 1942 – En trallande jänta
- 1943 – Kvinnor i fångenskap
- 1943 – Anna Lans
- 1943 – I dag gifter sig min man
- 1944 – Appassionata
- 1944 – Lilla helgonet
- 1944 – Vår Herre luggar Johansson
- 1944 – Stopp! Tänk på något annat
- 1944 – Dolly tar chansen
- 1944 – Vändkorset
- 1945 – Pettersson & Bendels nya affärer
- 1945 – Lidelse
- 1945 – Den allvarsamma leken
- 1945 – Resan bort
- 1945 – Vandring med månen
- 1945 – 13 stolar
- 1946 – Johansson och Vestman
- 1946 – Medan porten var stängd
- 1946 – Det regnar på vår kärlek
- 1946 – Kärlek och störtlopp
- 1946 – Försök inte med mej ..!
- 1946 – Eviga länkar
- 1947 – Bruden kom genom taket
- 1947 – Stackars lilla Sven
- 1947 – Skepp till Indialand
- 1948 – Solkatten
- 1948 – De kämpade sig till frihet
- 1948 – Lilla Märta kommer tillbaka
- 1948 – Hjältar mot sin vilja
- 1949 – Sjösalavår
- 1950 – Hjärter Knekt
- 1951 – Leva på "Hoppet"
- 1951 – Frånskild
- 1952 – Mot framtiden
- 1952 – Flyg-Bom
- 1952 – Klasskamrater
- 1952 – Trots
- 1952 – När syrenerna blomma
- 1952 – Under svällande segel
- 1953 – Dumbom
- 1953 – I dimma dold
- 1953 – Göingehövdingen
- 1954 – Sju svarta "Be-Hå"
- 1954 – Förtrollad vandring
- 1954 – I rök och dans
- 1954 – Taxi 13
- 1954 – Dans på rosor
- 1954 – Östermans testamente
- 1955 – Friarannonsen
- 1955 – Flicka i kasern
- 1955 – Hemsöborna
- 1955 – Den underbara lögnen
- 1956 – Swing it, fröken
- 1956 – Flickan i frack
- 1956 – Lille Fridolf och jag
- 1956 – Egen ingång
- 1956 – Ett dockhem
- 1956 – Rasmus, Pontus och Toker
- 1957 – Aldrig i livet
- 1957 – Lille Fridolf blir morfar
- 1957 – Räkna med bråk
- 1957 – Gårdarna runt sjön
- 1957 – Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt
- 1958 – Fröken April
- 1959 – Enslingen i blåsväder
- 1959 – Himmel och pannkaka
- 1959 – Fröken Chic
- 1959 – Fridolfs farliga ålder
- 1960 – När mörkret faller
- 1960 – Tre önskningar
- 1961 – Ljuvlig är sommarnatten
- 1961 – Stöten
- 1961 – Lustgården
- 1962 – Vita frun
- 1963 – Sten Stensson kommer tillbaka
- 1963 – Sällskapslek
- 1964 – Henrik IV
- 1965 – Kattorna
- 1966 – Träfracken
- 1967 – En sån strålande dag
- 1968 – Jag – en kvinna 2
- 1968 – Pappa varför är du arg - du gjorde likadant själv när du var ung
- 1968 – Åsa-Nisse och den stora kalabaliken
- 1972 – Skärgårdsflirt (TV-serie)
- 1973 – Fantastiska Wilbur (röst)
- 1973 – Anderssonskans Kalle i busform
- 1978 – Picassos äventyr
- 1980 – Barnens ö
- 1980 – Mannen som blev miljonär
- 1981 – Sopor
- 1981 – Hans Christian och sällskapet (TV-pjäs)
- 1985 – Mask of Murder
Teater
redigeraRoller
redigeraRegi
redigera| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1947 | Sällskapsresan, revy |
Kar de Mumma | Blancheteatern |
| 1951 | Ta hand om Amelie |
Georges Feydeau | Intiman |
| 1953 | Popperetten Bom |
Adolf Schütz och Paul Baudisch | Vasateatern Regi tillsammans med Claes Thelander |
Radioteater
redigeraRoller
redigera| År | Roll | Produktion | Regi |
|---|---|---|---|
| 1950 | Josephine | Salig överstens döttrar Katherine Mansfield |
Gustaf Molander[41] |
Bibliografi
redigera- Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6
Filmografi på Libris
redigera- Det regnar på vår kärlek. Stockholm: Folkets hus och parker. 2007. Libris 10662480
- Swing it, fröken. Sandrews filmpärlor. Stockholm: Sandrew metronome. 2008. Libris 11234155
- Poppe Nils, Strindberg Göran, Schreiber Hans, red (2009). Dumbom. Sandrews filmpärlor. Stockholm: Sandrew Metronome. Libris 11851998
- Ekman Hasse, Husberg Rolf, Björkman Sten, red (2009). Kärlek och störtlopp. Sandrews filmpärlor. Solna: Swedish Film. Libris 11852005
- Lille Fridolf och jag. Svensk kultklassiker. Folkets hus och parker: Stockholm. 2012. Libris 13577080
- Lille Fridolf blir morfar. Svensk kultklassiker. Stockholm: Folkets hus och parker. 2012. Libris 13577086
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Pettersson, Hjördis i Svenska män och kvinnor (1949)
- ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6
- ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar: (Ordalaget Bokförlag 1999) s. 103. ISBN 91-89086-02-3
- ^ Bo Bergman (15 april 1932). ”Frihetsligan”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-15/101/14. Läst 27 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (24 april 1932). ”'Till Hollywood': Premiär på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-24/110/1. Läst 27 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016.
- ^ ”'Mästerkatten' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-03/269/7. Läst 7 januari 2016.
- ^ ”Broadway”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14529&pos=63. Läst 20 april 2024.
- ^ Oscar Rydqvist (20 november 1932). ”'I de bästa familjer' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-20/317/24. Läst 4 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 25 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-25/23/7. Läst 16 mars 2016.
- ^ Bo Bergman (10 september 1933). ”Fru Kolthoff som gäst i Vasans 'Middag kl. 8'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-10/245/1. Läst 27 augusti 2015.
- ^ Teatern 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 180
- ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 394
- ^ Bo Bergman (7 september 1935). ”Svensk urpremiär på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-09-07/243/11. Läst 27 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (13 december 1935). ”Två teaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-13/340/20. Läst 27 december 2015.
- ^ Bo Bergman (17 januari 1936). ”'Peter Peter' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-17/15/10. Läst 16 april 2016.
- ^ ”Hm, sade greven”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22205&pos=94. Läst 28 juli 2015.
- ^ Oscar Rydqvist (9 april 1936). ”'Hm, sade greven' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-04-09/97/1. Läst 9 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (2 september 1937). ”'En så'n dag' på Dramaten”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-09-02/237/1. Läst 8 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (2 september 1938). ”'Kvinnorna' Premiär på Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-09-02/237/1. Läst 13 januari 2016.
- ^ Teaterbåten på Oscarsteatern 1942, programhäfte
- ^ Oscar Rydqvist (18 oktober 1942). ”Dramatikerstudion”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-10-18/283/15. Läst 27 mars 2016.
- ^ ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 28 oktober. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-10-28/293/12. Läst 25 augusti 2015.
- ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 223. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4
- ^ ”'Det var nära ögat' – Vasateaterns startprogram”. Dagens Nyheter: s. 14. 15 september 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-15/252/14. Läst 24 augusti 2015.
- ^ Sten af Geijerstam (28 april 1944). ”Vårens Kar de Mumma”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-28/114/14. Läst 24 april 2016.
- ^ Sten af Geijerstam (28 april 1945). ”'En glädjande tilldragelse' – En glädjande tilldragelse”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-04-28/113/13. Läst 24 april 2016.
- ^ Sten af Geijerstam (2 mars 1946). ”Oscars: 'Ett lysande elände'”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-03-02/60/5. Läst 6 februari 2016.
- ^ Sten af Geijerstam (30 april 1947). ”Kar de Mummas sällskapsresa”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-04-30/115/12. Läst 10 februari 2016.
- ^ ”Mig till skräck”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mig-till-skräck. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Tjuvarnas bal”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tjuvarnas-bal. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”En vildfågel”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-vildfågel. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Guds ord på landet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/guds-ord-på-landet. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”En skugga/Medea”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-skuggamedea. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Tolvskillingsoperan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tolvskillingsoperan. Läst 15 oktober 2015.
- ^ ”I kväll i Samarkand”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14105&pos=462. Läst 5 maj 2016.
- ^ S B-l (12 juni 1953). ”Teater Musik Film: Ny giv på Folkan”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-06-12/156/10. Läst 27 mars 2016.
- ^ ”Kärlekens vals”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14119&pos=466. Läst 6 maj 2016.
- ^ Bengt Jahnsson (22 september 1974). ”Vasans Karl Gerhard-kavalkad: Satiren utslätad men visorna håller”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1974-09-22/258/15. Läst 23 augusti 2015.
- ^ Åke Lundqvist (22 september 1978). ”Järrel räddar utslätad fars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1978-09-22/258/14. Läst 22 augusti 2015.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 2 december 1950. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1950-12-02/327/24. Läst 31 januari 2016.
Tryckta källor
redigera- Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6
- Teater i Göteborg 1910-1970. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1978. Libris 158897. ISBN 91-22-00186-7
- Teater i Stockholm 1910-1970. Umeå: Almqvist & Wiksell. 1978. Libris 7615370. ISBN 91-7174-103-8
Vidare läsning
redigera- Hasselrot, Astrid (1987). Skål och tack!: en bok om hur vi slutade dricka för mycket : intervjuer. Stockholm: Prisma. sid. 42-49. Libris 7407445. ISBN 91-518-2062-5
- Strömberg, Mikael: Hjördis Petterson i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Hjördis Petterson.- Hjördis Petterson på Svensk Filmdatabas
- Hjördis Petterson i Libris
- Hjördis Pettersons arkiv, Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket)
