Föglö
Föglö är en kommun på Åland med 509 invånare (2023) och en yta på 1 869 km², varav 1 734 km² är vatten. Centralort är Degerby med kommunkansli, butik, bibliotek, hembygdsmuseum och turistinformation. Butiken fungerar också som postombud och apotek.
| Föglö | ||
| Kommun | ||
 Degerby. Kommunkansliet i Föglö.
| ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Autonom region |  Åland
| |
| Ekonomisk region | Ålands skärgård | |
| Församling | Ålands södra skärgårdsförsamling | |
| Läge | Ålands skärgård | |
| - koordinater | 60°00′41″N 20°25′32″Ö / 60.0113°N 20.4255°Ö | |
| Centralort | Degerby | |
| Areal | 1 869,1 km²[1] | |
| - land | 134,8 km²[1] | |
| - vatten | 1 734,3 km²[1] | |
| Folkmängd | 509 (2023-12-31)[2] | |
| - svenskspråkiga | 419 (82,3%)[3] | |
| - finskspråkiga | 16 (3,1%)[3] | |
| - övriga språk | 74 (14,5%)[3] | |
| Befolkningstäthet | 3,7 invånare/km² | |
| Ledning | ||
| - kommundirektör | Niklas Eriksson | |
| - kommunfullmäktiges ordförande |
Gun-Britt Gullbrandsson | |
| - kommunstyrelsens ordförande |
Andreas Henriksson | |
| Tidszon | EET (UTC+2) | |
| - sommartid | EEST (UTC+3) | |
| Postort | Föglö | |
| Postnummer | 22710 | |
| Kommunkod | 062 | |
| Geonames | 659951 | |
 Föglö kommuns läge på Åland.
| ||
| Webbplats: www.foglo.ax | ||
Föglö kommun styrs och förvaltas i enlighet med kommunallagen för landskapet Åland (1997:73). Detta är en följd av den självstyrelse som Åland har sedan början av 1920-talet och som ger landskapet egen lagstiftningsbehörighet på många områden.
Geografi
redigeraKommunen utgörs av en arkipelag med ett stort antal öar, holmar och skär i Ålands södra skärgård och har vattengräns mot kommunerna Lemland, Lumparland, Vårdö, Sottunga och Kökar samt mot Sverige. Fast bosättning finns på ett antal större öar. Fritidsbebyggelse finns också på många holmar.
Föglö är uppdelat i ett drygt tjugotal byar. Dessutom brukar Föglöborna skilja mellan fem större delar av kommunen, som är åtskilda av sund och förbundna med broar och i ett fall (Vargskär) med en vajerfärja (Embarsundsfärjan). Det finns också några byar som ligger mer avlägset och saknar förbindelse med resten av Föglö och numera också fast befolkning. Kommundelarna är:
- Degerö med byarna Degerby (kommunens centralort), Granboda (som hade en rysk flyghamn under första världskriget) och Stentorpa.
- Sonbodalandet med byarna Finholma och Sonboda samt ön Näversholma.
- Västersocken med byarna Björsboda, Bråttö (med fiskodling, vindkraftverk och Bråttö naturreservat), Flisö, Hummersö, Kallsö och Prästgården (med naturreservatet Granö holme).
- Östersocken med byarna Brändö, Hastersboda (med Norra Hastersboda naturreservat), Horsholma, Sanda, Skogboda och Sommarö.
- Byar utan förbindelse och utan fast befolkning: Björkör (numera naturreservat), Järsö och Klovskär.
Demografi
redigeraBefolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Föglö kommun 1910–2020[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1910 | 1 457 | |||
| 1920 | 1 424 | |||
| 1930 | 1 418 | |||
| 1940 | 1 349 | |||
| 1950 | 1 188 | |||
| 1960 | 1 022 | |||
| 1970 | 684 | |||
| 1980 | 608 | |||
| 1990 | 606 | |||
| 2000 | 595 | |||
| 2010 | 580 | |||
| 2020 | 526 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december varje år. | ||||
Språk
redigeraBefolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2023.[3]
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Näringsliv
redigera
En viktig näring i kommunen är fiskindustrin. Fyra fiskodlings- och fiskförädlingsföretag är etablerade med försäljning i första hand till den finska marknaden. Företagen står för cirka sextio arbetsplatser i Föglö.
Sammanlagt finns ett femtiotal företag i kommunen, många av dem enmansfirmor. De flesta är verksamma inom serviceyrken som byggtjänster, taxi, frisör och friskvård, andra är turistföretag som stugbyar, gästhamnar och matställen. Vidare finns 38 registrerade lantbrukslägenheter men på endast ett fåtal är jordbruket huvudsyssla. Flertalet har marken utarrenderad. I Degerby finns också ett båtvarv.
Kommunen är en stor arbetsgivare, som erbjuder sysselsättning främst inom barn- och äldreomsorgen samt grundskolan. Många Föglöbor får sin utkomst som sjömän, både ombord på landskapets färjor och de kommersiella rederiernas fartyg.[4]
Kommunikationer
redigera
Den viktigaste förbindelsen mellan Föglö och resten av Åland är Föglölinjen, bilfärjan mellan Svinö i Lumparland och Degerby. Överfarten tar ungefär en halvtimme. Trafiken upprätthålls av landskapet Åland och går enligt turlista hela dygnet utom nattetid.
En annan färjförbindelse finns mellan Långnäs i Lumparland på fasta Åland och Överö i Vargskär. Den utgör en del av den Södra linjen som fortsätter till Kökar och sedan till Galtby i den åboländska skärgården.
Fasta förbindelser mellan Åland och Föglö har diskuterats i många år, både broar och tunnlar. En tunnel har utretts flera gånger, senast 2014, och ansetts för dyr. Beräkningarna landade på cirka 225 miljoner euro.
Historia
redigeraFöglö kommun tillkom när de gamla församlingarna i Finland (kyrksocknarna och kapellen) organiserades om enligt 1865 års förordning om kommunalförvaltning. Föglö församling behöll ansvaret för de kyrkliga frågorna, medan ett nytt förvaltningsorgan inom samma geografiska område, Föglö landskommun (numera Föglö kommun), övertog ansvaret för världsliga uppgifter.[5]
Jordbruk och fiske
redigeraPå 1800-talet var de viktigaste näringarna i Föglö jordbruk med boskapsskötsel, fiske, främst efter strömming men också fjällfisk som gädda och abborre, samt seglation och säljakt. ”Föglö ost är ryktbar”, konstaterar postexpeditören Mathias Weckström i sitt geografiska lexikon från 1851. Den bästa osten tillverkades på Husö (i Sottunga) samt i byarna i norra delen av Föglö, Jyddö, Bänö, Ulversö, Överö och Nötö. Exporten från Föglö (inklusive dåvarande kapellen Sottunga och Kökar) utgjordes årligen av 1500 tunnor strömming, 5 tunnor saltade gäddor, 3000 lispund levande fisk, mellan 60 och 70 tunnor sälspäck, 300 famnar barrved, 100 levande kreatur, 20 tunnor nötkött, 700 lispund fårkött, 300 lispund ost och 50 lispund smör.[6]
Sjöfart
redigeraUnder andra halvan av 1800-talet blev fraktsjöfart en allt viktigare näring i kommunen. Större segelskutor införskaffades som kunde bege sig på längre resor. För det mesta köptes begagnade fartyg, men en del byggdes också i kommunen, flera i Granboda, enstaka i Nötö, Skogboda och Sonboda. Men sjöfarten blev aldrig riktigt lyckosam. Haverierna var många, åtskilliga påmönstrade Föglösjömän återvände aldrig hem. Exempelvis försvann briggen Toivo med hela sin besättning hösten 1894 på resa från Köpenhamn till Lovisa. Åtta Föglöbor drunknade inklusive befälhavaren, 60-årige östersjöskepparen Vilhelm Karlsson från Sonboda. I början av 1900-talet hade motgångarna blivit så många att lusten att investera i nytt tonnage var borta och fraktsjöfarten som näring i kommunen dog ut.[7]
Sevärdheter
redigera
Degerby
redigeraSamhället Degerby har välbevarad trähusbebyggelse från 1800- och 1900-talet. Från att utsprungligen ha varit en bondby utvecklades orten på 1800-talet till ett tjänstemannasamhälle med tullförvaltning och lotsstation och blev centralort i den åländska skärgården tack vare läget invid farleden mellan Sverige och Finland. Nu är Degerby en populär anhalt för båtfolk sommartid.
Föglö kyrka
redigeraFöglö kyrka, uppförd på medeltiden, ligger cirka fyra kilometer från Degerby. Kyrkan byggdes i mitten på 1800-talet om till korskyrka och har också senare renoverats och byggts om ganska hårdhänt. I kyrkan finns ett relikkrucifix i silver från 1400-talet.[8]
Föglömuseet
redigeraFöglömuseet drivs av Föglö hembygdsförening. Museet ligger invid färjfästet i Degerby i ett gammalt tullpackhus från 1820-talet.[9]
Enigheten
redigeraEnighetens gästhem i Degerby är en före detta bondgård som också fungerade som gästgiveri och tingsplats. Gästgiveriet har sannolikt anor från medeltiden och fungerade som anhalt för sjöfarare mellan Sverige och Finland.
Lotsstugan
redigeraLotsstugan är ett museum som också drivs av Föglö hembygdsförening. Museet ligger invid Restaurang Seagram i Degerby. Lotsstugan står kvar från den tiden då Degerby fungerade som lotsplats. Utställningen återger hur verksamheten såg ut under 1900-talet.
Björkör
redigeraBjörkör är en ö med ett traditionellt skärgårdshemman, numera naturreservat, som ägs av Ålands landskapsregering. Skärgårdshemmanet är i ursprungligt skick.[10]
Gloskär
redigeraPå holmen Gloskär finns resterna av ett gammalt spetälskehospital. Hospitalbyggnaderna utgjordes av två stugor för de spetälska, en för män och en för kvinnor, samt ett stycke från dessa föreståndarens stuga som rymde "studerkammare", "farstuga" och två andra "stugor". Senare uppfördes en badstuga för de spetälska, samt ett fähus för hospitalets två kor.[11]
Första baptiserna i Finland
redigeraI Finholma by finns en minnessten till minne av Finlands första baptistiska dopförrättning 1856 och bildandet av Finlands första baptistförsamling.[12]
Kommunvapen
redigera
Föglö kommuns vapen antogs av kommunalfullmäktige den 15 september 1948 och fastställdes av Ålands landskapsnämnd den 31 oktober 1951.
Blasoneringen lyder: I blått fält tre uppflygande gyllene andfåglar, ställda 2–1.[13]
Källor
redigeraFotnoter
redigera- ^ [a b c] ”Statistisk årsbok | Ålands statistik- och utredningsbyrå”. www.asub.ax. https://www.asub.ax/sv/statistisk-arsbok-0. Läst 21 augusti 2024.
- ^ [a b] ”BE004 -- Befolkning efter kommun och år”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE004.px/. Läst 21 augusti 2024.
- ^ [a b c d] ”BE032 -- Befolkning efter år, kommun och språk”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE032.px/. Läst 22 augusti 2024.
- ^ ”Näringsliv”. Föglö kommun. https://www.foglo.ax/naringsliv. Läst 3 oktober 2024.
- ^ Lindh, Kurt (1998). Det åländska samhället. sid. 107. ISBN 952-90-9864-2
- ^ Weckström 1852, s. 21.
- ^ Eklund 1950, s. 209 f.
- ^ ”Föglö kyrka”. Kyrkor.ax. http://www.kyrkor.ax/kyrkor/foglo-kyrka. Läst 6 september 2012.
- ^ ”Föglömuseet”. Föglö kommun. Arkiverad från originalet den 30 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150530030656/http://www.foglo.ax/sv/for_turister/sevart/foglomuseet. Läst 6 september 2012.
- ^ ”Föglömuseet”. Föglö kommun. Arkiverad från originalet den 30 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150530030518/http://www.foglo.ax/sv/for_turister/sevart/bjorkor. Läst 6 september 2012.
- ^ ”Hälsovännen”. Projekt Runeberg. https://runeberg.org/halsovan/1927/0014.html. Läst 6 september 2012.
- ^ ”Betelkyrkan”. Skillnaden.net. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307173605/http://www.skillnaden.net/info/helsingfors.htm. Läst 15 januari 2016.
- ^ Riksarkivet, Helsingfors. Heraldica I > I Vaakunat (1860-1997), I:15, Ahvenanmaan kuntien vaakunat (1947–1987): Tiedosto 12 (1951-10-31), https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5743115635&aineistoId=519615933.
Tryckta källor
redigera- Eklund, Klas (1950). ”Segelsjöfarten i Föglö”. Föglö. En hembygdsbok utarbetad i anledning av socknens 700-års fest den 29 juli 1950. Helsingfors. sid. 209–233. Libris 812974
- Weckström, M. (1852). Geografiskt-statistiskt lexikon öfver Finland 1851. Åland. Åbo: Eget förlag. sid. 20–23. Libris 2819657. https://digi.kansalliskirjasto.fi/teos/binding/1908051?page=21. Läst 3 oktober 2024
Läs vidare
redigera- Föglö. En hembygdsbok utarbetad i anledning av socknens 700-års fest den 29 juli 1950. Helsingfors: Föglö kommun. 1950. Libris 812974
- Eva Nyberg, red (1988). Föglö. Del II. Föglö kommun. ISBN 952-90027-6-9
- Eva Nyberg, red (1996). Föglö. Del III. Föglö hembygdsförening r.f. ISBN 952-90-8313-0
- Högnäs, Per-Ove (1995). Kulturmiljöinventering Föglö. Rapport. Mariehamn: Ålands landskapsstyrelse, Museibyrån. Etnologiska sektionen. ISBN 951-8946-40-X
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Föglö.- Föglö kommuns webbplats
