Diskussion:Teologi

Om definitionen av ordet/ämnet och användat av ordet "eventuella"

I inledningen står det: "...världens beskaffenhet och människans förhållande till den (eventuella) övervärldsliga verkligheten" Vore inte ett bättre ord (om det måste stå något sådant) att använda: "förmodade". Dvs att teologin förusätter/förmodar att det finns en gud, som utgångspunkt. Inte att man studerar huruvida gud faktiskt finns eller ej? Studien av gud btyder väl ordet. VIlket förutsätter en guds existens. Föreslår ändring här.

Tänkte att det kunde passa med en utökning av etymologin med en egen rubrik, tillsammans med en liten omdisponering av första stycket? Här är ett exempel på textmassa rörande en sån rubrik Teologiskt seminarium.--Civicnightwatcher (disk) 4 mars 2013 kl. 23.00 (CET)

Om vikten av att ha med användandet av "Teologi" i betydelsen "Religionskunskap"

Då båda de svenska universitet, Lund och Uppsala, som har en egen fakultet för religionsvetenskaplig forskning fortfarande går under namnet Teologiska fakulteten, måste det vara synnerligen viktigt klargöra denna användning av termen redan i ingressen - i annat fall riskerar de teologiska fakulteterna att uppfattas som religionsutövare. Pierre 25 augusti 2006 kl. 11.07 (CEST)

Det räcker att det framgår att de heter så av gammal hävd. Däremot kan det kortas ner och flyttas ner i stycket under, där det redan stod.//IP 25 augusti 2006 kl. 11.09 (CEST)

Nej. Det är en av huvudbetydelserna av ordet, vare sig man gillar det eller ej, och vare sig statliga beslut håller med eller ej. I egenskap av huvudbetydelse bör det stå med i ingressen. Pierre 25 augusti 2006 kl. 11.11 (CEST)

Svenska kyrkan anser inte att den undervisning som bedrivs under religionsvetenskap är = teologi. Detta är orsaken till att de skapat en egen avslutande utbildning. Staten anser inte heller detta./IP 25 augusti 2006 kl. 11.20 (CEST)

Det beror nog iofs på vem inom Svenska kyrkan du frågar, men OK, jag ser din poäng :) Att ett eller flera samfund anser det ändrar dock inte det faktum att ordet används i den betydelsen. Pierre 25 augusti 2006 kl. 11.22 (CEST)

Ja men nu är inte wikipedia en slangordbok.//IP 25 augusti 2006 kl. 11.24 (CEST)

Nej - det är ett uppslagsverk, och som sådant bör det avspegla verkligheten. Och verklighen ser ut som så att "teologi" används i två betydelser i svenskan, varav en är den ursprungliga och den andre en betydligt senare, måhända språkligt inkorrekt men inte desto mindre existerande, använding. Pierre 25 augusti 2006 kl. 11.26 (CEST)

Det används inte = religionsvetenskap. När "teologi" finns kvar är det i andra former, vanligen latinska, och av tradition. Att i en ingress räkna upp detaljkunskap, samtliga fakulteter och institutioner med ordet, är skrivfel.

Vad beträffar dina ändringar igår borde de skrivas om. Inte bara för att de innehåller rena faktafel, som att högkyrkligheten inte var teologisk viktig, utan även för att de speglar din uppfattning att universitetsämnena i Sverige idag som går under namnet religionsvetenskap - och inte teologi - är en adekvat beskrivning av vad teologi utgörs av. Eftersom wp ska ange ett globalt perspektiv, är det POV att sekularisera benämningarna. De benämningar som används hör ofta hemma i artikeln religionsvetenskap. Det hade lösts om man gjort ett avsnitt om sekulariseringen av ämnet.//IP 25 augusti 2006 kl. 11.37 (CEST)

På Teologiska institutionen i Lund heter det att man är ett centrum för Teologi OCH religionsvetenskap. Teologi är alltså något annat än religionsvetenskap. Eller? Borde artikeln ändras därmed? Mattias73 (diskussion) 22 juni 2010 kl. 20.50 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Då föreslår jag att du utgör ändringen i stället för att upprepa samma sak gång på gång - återkom när du har ett förslag på artikelns utformning, så går det att ta ställning till det då. Vi har helt klart olika uppfattning i frågan och att enbart diskutera leder uppenbart inte till något konstruktivt. Pierre 25 augusti 2006 kl. 11.42 (CEST)

1. Jag har tagit bort fetstil, för så skriver man som regel artiklar här.
2. Jag har flyttat ner detaljerna om vilka institutioner m.m. som har kvar ordet teologi, eftersom det hör hemma där om det ska vara kvar - det är att ge ännu mer emfas åt svenska förhållanden.
3. Artikeln om kristen teologi är skriven utifrån ett svenskt/västerländskt perspektiv. Jag har tagit bort påståendet om att ingen ifrågasätter religionspsykologin. Jag hade inte velat träffa en troende maronit i en mörk gränd om jag sagt att heliga Theresas uppenbarelser var ett resultat av psykosexuella störningar eller någon annan mental ohälsa. Hel stycket borde skrivas om så att även troende i andra länder tycker att det beskriver studiet av Gud.

//--IP 25 augusti 2006 kl. 12.31 (CEST)

1. Gott! (även om jag aldrig träffat på den regeln)
2. Och du behöll en kommentar om den alternativa betydelsen av ordet i ingressen. Finfint! :)
3. Den officiella akademiska religionspsykologiska ståndpunkten är visserligen att re.psyk.-förklaringen bara förklarar religiösa erfarenheten ur ett perspektiv - att man kan förklara Theresas uppenbarelser med psykologiska (eller för den delen sociologiska) begrepp innebär inte nödvändigtvis att de enbart är psykologiska (sociologiska). Se bl.a. Owe Wikström: Den religiösa människan. Men som texten ser ut nu, är det helt OK :)

För övrigt är det mycket bra att du för in andra perspektiv än det västkristna - det har helt klart varit en brist med artikeln tidigare.

Titta - Det går ju att komma överrens, om man gör annat än att slänga argument på varandra ;) Pierre 25 augusti 2006 kl. 12.52 (CEST)

Traditionellt benämns delvetenskaper av teologin "systematisk teologi" osv, och det vore nog det mest lämpliga då religionsvetenskapen vinngjort sig om att frångå det kristna perspektivet. Jag ska se om jag hittar sidor på engelska om teologiska studier i orienten.//IP 25 augusti 2006 kl. 12.57 (CEST)

Kan nog hålla med om att det vore det mest lämpliga - men vi är inte där än ;) Pierre 25 augusti 2006 kl. 13.06 (CEST)

Man kan inte ha ett kristet perspektiv när man arbetar vetenskapligt. Så om man har det så handlar det inte om vetenskap./Eriatlov 25 augusti 2006 kl. 13.09 (CEST)

Om det kallas vetenskap i stora delar av världen är det emot wp:s riktlinjer att slå fast att det inte är det. Det är emot NPOV.//IP 25 augusti 2006 kl. 13.14 (CEST)

Vad som är vetenskap är något som vetenskapen själv avgör. Om något som inte är vetenskap kallar sig för vetenskap kallas det pseudovetenskap./Eriatlov 25 augusti 2006 kl. 13.24 (CEST)

Enligt wp:s regler ankommer det inte användare att avgöra vad som ska kallas det ena och det andra om det finns en konflikt i synsätt. Finns källor som styrker motsatta uppfattningar, ska dessa källor refereras, men användare själva ska inte propagera för det ena eller det andra synsättet, eller slå fast att ett synsätt är fel. Synsätten ska återges på ett sådant sätt att de ger emfas som korresponderar med hur utbredda synsätten är (inte på wp utan i världen)//IP 25 augusti 2006 kl. 13.33 (CEST)

Men det finns gränser. Om något är klart fel så ska den uppfattningen inte framställas som om den vore riktig i WP. Även om uppfattningen finna att jorden är platt så är det fel och det är inte NPOV att ta ställning för uppfattningen att jorden är rund./Eriatlov 25 augusti 2006 kl. 13.42 (CEST)

Det rätta sättet är att skriva en liten kommentar att en ytterst liten marginell grupp människor anser att jorden är platt, i motsats till alla andra. Därmed tar man inte ställning, och läsaren förstår hur extremt synsättet är.//IP 25 augusti 2006 kl. 13.45 (CEST)

Sen är det ju en synnerligen avgörande skillnad att det går att vetenskapligt, empiriskt belägga att jorden är rund. Än så länge har vetenskapen inte kunnat vare sig bevisa Guds existens eller icke-existens. Pierre 25 augusti 2006 kl. 13.49 (CEST)

Vi berör nu kärnan av problemet med NPOV. Jag anser att framställa den vetenskapliga uppfattningen som den rätta är NPOV. Visserligen kan man anmärka att uppfattningen att jorden är platt är marginell, men om inte läsaren får klart för sig att det är en felaktig uppfattningen så brister man i de krav man kan ställa på en encyklopedi./Eriatlov 25 augusti 2006 kl. 13.57 (CEST)

Men vetenskapen har ingen uppfattning om Guds existens - just därför att varken den eller Guds icke-existens har kunnat bevisas. Pierre 25 augusti 2006 kl. 13.59 (CEST)

Ja och det stämmer bra med min uppfattning att man inte kan ha ett kristet perspektiv då man arbetar med vetenskap, för då blir det pseudovetenskap./Eriatlov 25 augusti 2006 kl. 14.01 (CEST)

Nog kan man ha en kristen uppfattning och samtidgt arbeta med vetenskap, annars skulle inte troende kristna kunna jobba som vetenskapsmän :) Men jag antar att du menar att ens religiösa uppfattning inte får påverka ens vetenskapliga förhållningssätt, och då har du självklart helt rätt. Pierre 25 augusti 2006 kl. 14.24 (CEST)

Ja det var precis så jag menade./Eriatlov 25 augusti 2006 kl. 14.27 (CEST)

Pluralistisk rel.vet contra areligiös

Jag ersatte ordet "pluralistisk" i meningen Religionsvetenskapen kännetecknas dock av ett pluralistiskt förhållningssätt till religionen med "areligiös", då det bättre stämmer överrens med verkligheten. Pierre 25 augusti 2006 kl. 13.04 (CEST)

Delämnen av teologi

Under senare årtionden har delämnena av religionsvetenskapen bytt namn. Enligt Koptiska högskolan i Storbritannien är delämnena av teologin:[1][2]

• Komparativ teologi
• Dogmatisk teologi
• Kyrkohistoria
• Kristna familjefrågor
• Pastoralteologi
• Rituell/Riternas teologi
• Systematisk teologi
• Koptiska språket
• Grekiska språket
• Patristik
• Kristen undervisning
• Komparativ religion
• Gamla testamentet
• Nya testamentet
• Hymnologi
• Missionsteologi
• Spirituell teologi
• Koptisk konst och arkitektur
• Kanon
• Arabiska
• Hebreiska

Med andra ord - det är 1. fokuserat på det specifika för den kyrka som ger utbildningen, 2. inriktat på praktisk utövning, 3. (kanske normativt mer än deskriptivt).

Enligt Catholic encyklopedia finns där en annan indelning, och de räknar dessutom moralteologi och kristologi som delämnen. I de ortodoxa kyrkorna ingår åtminstone ibland kanonisk lag i teologin. Jag vet inte om dessa ämnen är inbakade i de ovan. Den Koptiska kyrkan är i sådan minoritet att de kanske inte längre sysslar med statliga frågor.

Jag märker nu att teologi har tre betydelser: 1. den rätta kunskapen om Gud, 2. studieämnet för de som avser vara yrkesverksamma inom kyrkan, 3. de uppfattningar som finns om vad den rätta kunskapen om Gud och Guds vilja är.//--IP 25 augusti 2006 kl. 14.34 (CEST)

Att inkludera de olika samfundens ämnes uppdelning är självklart en god idé. Man bör dock akta sig för att använda sig av begreppsparet normativt/deskriptivt då detta är en högst känslig fråga, oavsett i vilket sammanhäng du befinner dig. Apropå kristologi så innefattas den i den systematiska teologin, och moralteologi gissar jag skulle ingå i dogmatisk teologi (bör dock beläggas först).

Då den koptiska kyrkan aldrig har varit annat än en minoritetskyrka kan jag inte tänka mig att de sysslat med statliga frågor - vidare är kanonisk lag ett västkristet begrepp, och om/vad dess österländska motsvarighet är känner jag inte till. Beträffande dina tre betydelser så förstår jag inte riktigt skillnaden mellan dem; speciellt inte 1. och 3. Pierre 25 augusti 2006 kl. 14.44 (CEST)

1. är vad ens egen kyrka anser vara rätt och 3. sådant som befrielseteologi, andras syn på den rätta teologin. 3. har med komparativ teologi att göra. Studieämnet är inte exakt samma objekt som "Kyrkans teologi"//IP 25 augusti 2006 kl. 14.48 (CEST)

Jag föreslår en annan uppdelning av teologibegreppet, en uppdelning som varit snubblande nära i diskussionen nämligen 1. Teologi som vetenskapligt studium av religioner och 2. Teologi som studium av trosfrågor./Eriatlov 25 augusti 2006 kl. 14.53 (CEST)

Inom teologin i traditionell mening utgår man från att Gud finns och att Jesus är Kristus, Guds son. Teologin i den svenska religionsvetenskapen lär ut vad olika kristna riktningar ser som sanning. Teologin är alltså inte studiet om religioner med ett utifrånperspektiv.//IP 25 augusti 2006 kl. 15.04 (CEST)

Om den traditionella teologin har den utgångspunkten är det ju kristallklart att den inte är en vetenskap./Eriatlov 27 augusti 2006 kl. 14.50 (CEST)

Är teologi som ämne vid svenska Universitet areligöst?

Det anser jag att man starkt kan ifrågasätta efter den senaste tidens belysning från bla högskoleverket. Gällande exvis Lund. Borde texten redigeras i detta avseende? Mattias73 (diskussion) 23 juni 2010 kl. 06.12 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jo, man bör nog förtydliga att teologi är väldigt belastat av konfessionella inslag. Eriatlov 23 juni 2010 kl. 10.48 (CEST)

Om det finns belysande fakta från Högskoleverket eller någon annan bra källa som kan användas för att göra artikeln bättre så får du gärna hjälpa till med det, Mattias. Skriver du något som inte är självklart så är det bra om du tänker på att ta med källhänvisningar som gör att andra kan kontrollera det du skriver. --David 24 juni 2010 kl. 18.45 (CEST)

Ok, gjorde ett försök : --- Av Mattias73 24 juni 2010 kl. 21.42 (CEST)

Sidan som du hänvisar till säger inte något om orsaken till att examenstillstånden ifrågasatts. Hittar du någon bättre källa, där det framgår? --David 24 juni 2010 kl. 22.45 (CEST)

Jag hittade en sida med länkar till både beslut och motiveringar här, men så vitt jag kan se så handlar den omtalade kritiken i första hand om de s.k. pastorala utbildningar som hålls, alltså en sorts yrkesutbildning för präster. Jag tar bort din text så länge och lägger i stället till en fråga om källa på meningen. Om du vill så skulle det passa bra att skriva om detta längre ner i artikeln under "Ämnet teologi i Sverige under nyare tid", men det krävs nog lite mer inläsning på Högskoleverkets rapport i så fall. --David 24 juni 2010 kl. 23.41 (CEST)