Diskussion:Näringslära

Läs mer om denna sida

Här finns saker som kan förbättras. Kommentarerna nedan handlar mest om sådan jag inte själv kan fixa till eller valt att inte göra just nu, men även om en del av det som jag redan har ändrat. Jag har undertecknat på sjuttioelva ställen, för att lämna plats till andras kommentarer. Eftersom artikeln är föreslagen som utvald, hackar jag på allt jag ser och hoppas att det inte ses som elakt. Jo, jag känner mig lite elak. Om jag insett att jag hade så här mycket anmärkningar, skulle jag gjort det på ett annat sätt... /Habj 21 juni 2005 kl.23.29 (CEST)

Stycket om proteiner

Helhetsintryck

Avsnittet om hormoner nämner en massa saker som väl inte direkt är näringslära? Visst måste man ge sig in i angränsande områdene, det är bra, men kärnan i avsnittet, sedd från näringslärans synpunkt, borde väl vara det här:

En bra rekommendation är att proteinintaget bör vara 15-20E%, vilket innebär att 15-20% av den energi man får i sig bör komma från protein.

som har en försynt placering längst ner i avsnittet. Jag tycker fokus är fel; en del av "bredvid"-informationen kanske skulle sållas bort. Den långa utläggningen om att blodkroppar etc. är uppbyggda av proteiner skulle IMO kunna ersättas med hälften så lång text på en smula mer molekylär nivå. Jo, jag kan göra en sån - men inte just i det här ögonblicket. /Habj 21 juni 2005 kl.23.00 (CEST)

Jag håller med om att det nämns en massa saker som inte direkt har med näringslära att göra. Titta på avsnittet om mikrovågsugnar, varför ska man behöva veta att inte ha metall i mikron när det handlar om näringslära? Jag försökte få någon ordning på grammatiken också, vet inte hur bra jag lyckades... 17/2-09

Hormoner

Jag har ändrat formuleringen om hormoner, men var inte så drastisk som jag skulle vilja. Jag ifrågasätter om det finns ett enda hormon, som inte är ett protein. /Habj 21 juni 2005 kl.22.20 (CEST)

Lipid- och fosforlipidhormon är byggda på olika slags fetter., eller? Chrizz 22 juni 2005 kl.13.02 (CEST)

De där namnen känner jag inte alls igen. Men vänta nu, könshormonerna byggs ju från kolesterol.. så jo, du har rätt och jag kanske ska ändra tillbaka den formuleringen. (Jag är rätt proteincentrerad, det ska erkännas.) /Habj 28 juni 2005 kl.10.56 (CEST)

Fullvärdigt protein

Alla livsmedel som innehåller protein har även alla aminosyror, men en del livsmedel innehåller en mindre mängd av vissa aminosyror och om det är en essentiell aminosyra betyder det att proteinet inte är fullvärdigt. Äter man en ensidig kost med livsmedl innehållande ofullvärdiga proteiner kommer man till slut att ta skada.

"Ofullvärdiga proteiner" ger en enda google-träff; den här artikeln. Jag tror att stycket kanske borde utreda begreppet högvärdigt protein, istället för fullvärdigt? Å andra sidan uppfattar jag det begreppet som rätt likt "biologiskt värde" som står i stycket nedanför. /Habj 21 juni 2005 kl.23.00 (CEST)

Men å andra sidan så kanske fler skriver om fullvärdigt protein än om ofullvärdigt. Konstigt nog så ger icke fullvärdigt protein fler träffar!? Hela det avsnittet blev lite konstigt då jag fortfarande letar efter, eller försöker skapa, en sammanställning till en fristående artikel som just heter biologiskt värde, men har kört fast. Tycker att man ska skapa artiklar till svåra/nya ord så slipper man trassla in sig i konstiga förklaringar, exempelvis glykemiskt index. Jag behöver all hjälp jag kan få... Chrizz 22 juni 2005 kl.07.25 (CEST)

Har hittat lite mer som inte kan stämma, med de uppgifter jag hittills funnit, gällande biologiskt värde och det är att vissa hävdar att det kan vara högre än 100. Då man tar fram värdet så använder man formeln:

Biologiskt värde = Retinerat N (kväve)/Absorberat N x 100.

Retinerat N = Intaget N - Feces N - Urin N

Vilket innebär att det aldrig kan bli högre än 100, då man inte kan ta upp mer kväve än det man får i sig. Chrizz 6 juli 2005 kl.07.59 (CEST)

Nedbrytning av protein

Protein kan i brist på andra energikällor omvandlas till energi, men denne process leder även till att vissa organ får arbeta hårdare.

Vilka organ? Formuleringen är lätt bluddrig. En tydlig angivelse är mycket bättre. /Habj 21 juni 2005 kl.23.00 (CEST)

Kortisol är den dominerande glukokortikoiden. Kortisol stimulerar levern att omvandla aminosyror (protein) till glukos. Detta höjer blodsockernivån. [1]

Kroppen letar då upp proteinsammansättningar som inte vanligtvis används och spjälkar om dessa till energi vilket medför att i första hand skelettmuskulatur, som normalt inte aktiveras, bryts ner.

Vad menas med proteinsammansättningar? Innebär stycket att skelettmuskulatur normalt inte används? Eller syftar det på att nedbrytning i första hand sker av muskler som kroppen inte använder särskilt mycket? /Habj 21 juni 2005 kl.23.00 (CEST)

Vid svält sker under inverkan av glykocortikoider nedbrytning av protein i skelettmuskler. Hjärta och hjärna skonas från sådan nedbrytning, varför man vid svält blir muskelsvag men ej råkar i hjärtsvikt eller får nedsatt hjärnfunktion. [2]

Under sådana omständigheter utsöndrar kroppen hormonet kortisol som har förmågan att bland annat bryta ner protein från skelettmuskulatur och omvandla det till fett då det behövs.

Det är minsann inte det enda tillfälle då kroppen utsöndrar kortisol! Jag ändrar till att här utsöndras mycket höga halter; det är en god gissning från min sida, men bara en gissning. Sen är det inte själva kortisolet som bryter ner fettet; hormoner är signalmolekyler. Jag har ändrat detta. /Habj 21 juni 2005 kl.23.00 (CEST)

Sen har jag en fråga; här vet jag inte, jag frågar. Längden på stycket om att omvandla protein till fett ger vid handen att detta är en viktig orsak till att bryta ner proteiner i kroppen. Jag var inte bra på biokemi, men min bild är att proteiner bryter man ner för p.g.a. allmän energibrist - huvudsyftet är väl knappast att bygga upp fett, utan att få lös energi i form av ketonkroppar som hjärnan kan ha som bränlse i brist på glukos? Vid svält behöver man knappast tillverka större mängder fett. Vid extrem svält behöver man väl fett till cellmembranen antar jag - men huja, då måste vi rimligen snacka om extrem svält där inte en gnutta överflödsfett finns på kroppen att ta av. Här spekulerar jag en smula utifrån det jag menar mig veta, men skulle vilja ha bättre fakta. /Habj 21 juni 2005 kl.23.00 (CEST)

Liknande fenomen har expeditioner till Nord- och Sydpolen fått erfara.

Vilket fenomen? Att kroppen anpassar sig till att leva på mindre kolhydrater? Meningen före om inuiternas kroppar gav mig intrycket att det är något specifikt för det här folkslaget, att de är annorlunda skapta än andra. Med en något mer utförlig förklaring, blir det säkert bra. /Habj 21 juni 2005 kl.23.00 (CEST)

Håller med. Det jag ville belysa med det hela är att kroppen kan anpassa sig, men att en fettfri kost aldrig är bra, men en som saknar kolhydrater funkar bra. Många kroppsbyggare använde tidigare metoden att endast äta kopiösa mängder protein och inget fett eller kolhydrater, då de skulle deffa inför en tävling, vilket inte var speciellt hälsosamt. Chrizz 22 juni 2005 kl.08.31 (CEST)

Kolhydrater

En liten utläggning om hur de här kolhydratmolekylerna är släkt med varandra kunde kanske vara på sin plats? för det finns så många som inte fattar att hur långsamma kolhydrater man än äter, så blir de till glukos och andra sockerarter innan kroppen tillgodogör sig dem... Jag kan skriva ett sådant stycke.

Den typen av kolhydrat är inte speciellt bra för vår kropp då den ställer till en del med våra reglerande organ.

är en typ av oprecis beskrivning som jag inte ser som så högkvalitativ.

Begreppet snabba och långsamma kolhydrater förtjänar IMO mycket större plats än vad det har fått här. Litegrann om modebegreppet glykemiskt index borde man nog också ha med, inte bara nämna termen. /Habj 21 juni 2005 kl.23.09 (CEST)

Är inte detta avsnitt väl atkins-inspirerat? Verkar mer vara utdrag ur en broschyr för glykemiskt index än en lärabok i näringslära /Magnus, Mattias och Janna

Fett

Fett kan delas in i nödvändigt fett och skadligt fett. är en mening som jag inte tycker klarar kravet på NPOV. Vem gör denna indelning? Riktigt så här enkelt är det väl ändå inte... /Habj 21 juni 2005 kl.23.25 (CEST)

Livsmedelsverket Chrizz 22 juni 2005 kl.08.48 (CEST)

Den länken behandlar transfettsyror, och nämner inte den indelningen. Men men, vill jag åstadkomma något här måste jag nog ge mig in i själva artikeln och peta mera. /Habj 28 juni 2005 kl.10.56 (CEST)

"I mag-tarmkanalen bryts fettet ner till mindre partiklar som tas upp i tunntarmen. Fettet (i huvudsak triglycerider och kolesterol) transporteras i blodet i form av olika sorters s.k. lipoproteiner eller blodfetter. Den största delen av kolesterolet i blodet transporteras som LDL-partiklar, även kallat det "onda kolesterolet", och är en viktig riskfaktor för utveckling av ateroskleros, s.k. åderförkalkning eller åderförfettning. En del transporteras även som HDL-partiklar, "det goda kolesterolet" som är gynnsamt. Både mättade och trans-fettsyror höjer det onda kolesterolet i blodet som är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Transfettsyror och vissa mättade fettsyror kan sänka det goda kolesterolet. Det har visat sig att omega-3 fettsyrorna EPA och DHA har gynnsamma effekter på blodets triglyceridhalt och tycks kunna minska risken för bl.a. hjärt-kärlsjukdomar." [3]

Kanske inte sortens fett som är skadlig, men kolesterolet blir skadligt av viss sorts fett. En omformulering, kanske? Chrizz 28 juni 2005 kl.11.09 (CEST)

Ah, gott och ont kolesterol :-) men dem tror jag inte vi behöver blanda in, då krånglar vi till i onödan. Skrivit om lite. /Habj 28 juni 2005 kl.11.22 (CEST)

Det blev bättre. Kanske kolesterol bör nämnas någonstans, eller? Chrizz 28 juni 2005 kl.11.30 (CEST)

Trots att fettintag sker kommer ändå inte mer än cirka 50 % av de fettlösliga vitaminerna tas upp. Att man inte tar upp allt av spårämnen etc. kan väl knappast vara så sensationellt just vad gäller de fettlösliga proteinerna, att detta förtjänar att särskilt nämnas. Eller är denna siffra verkligen anmärkningsvärd? Jag tog bort meningen. /Habj 21 juni 2005 kl.23.25 (CEST)

Jag tillåter mig att förenkla stycket om fettets betydels för A-vitaminet. Helt onödigt att krångla till det med att ta upp betakaroten, tycker jag, när man kan förklara det enklare men ändå sant. /Habj 21 juni 2005 kl.23.25 (CEST)

Vad gäller transfettsyror, förklaras inte vilken deras betydelse är. Är de bra och/eller dåliga, på vilket sätt? /Habj 21 juni 2005 kl.23.25 (CEST)

Samma sak här, åsikterna går isär. Lika kontroversiellt som aspartam då det finns kommersiella intressen inblandade, men läs vad Livsmedelsverket skriver. Chrizz 22 juni 2005 kl.08.48 (CEST)

På grund av det faktum att det avger vätska så kan det inte absorbera fett, När jag steker svamp avger den fantastiskt mycket vätska, men nog tror jag att stekt svamp har absorberat en del fett. Avsnittet med blodflöde förstår jag inte i sammanhanget; jag antar att det är en kul kringdetalj som inte i sig handlar om näringslära. /Habj 21 juni 2005 kl.23.25 (CEST)

Kan inte ange en bättre förklarning, men formulera gärna om. Tycker bara att det blir så konstigt att skriv så är det bara, om du förstår vad jag menar. Källa Chrizz 22 juni 2005 kl.08.48 (CEST)

Energi

Energi är IMO ett centalt begrepp som bör gås in på, innan man går in på olika former för energi (fett, kolhydrater etc). Det finns siffror på hur stor del av vårt energiintag som är fett kolhydrater proteiner, och idealsiffror som vi inte uppfyller... de borde tas med i artikeln, kanske i det här sammanhanget? /Habj 21 juni 2005 kl.23.27 (CEST)

Jag har just rättat ett ganska stort antal stavfel och förbättrat språket på en del ställen men tycker fortfarande att texten i sin helhet inte är tillräckligt välskriven för att kunna bli "utvald". Följande utklipp har jag gjort: "Vitaminer är inte så enkla att förstå sig på, man har nästan alltid hört talas om dem men vet inte hur de fungerar, vad de är bra för eller hur man får i sig dem (förutom från vitamintabletter)." Det är ju en helt onödig kommentar eller inledning. Sedan följer bara lite text om C-vitamin, det är inte tillräckligt. Jag vet inte mycket om kemi eller teoretisk näringslära men har lagat mat och bakat i mer än 40 år och samlat mycket erfarenheter samt läst allt möjligt populärvetenskapligt. Stilen i artikeln har ett ojämnt "tilltal", då den sas ibland tilltalar läsaren direkt med "du" och "din kropp" och ibland använder det indefinita pronomenet "man". Där bör man skriva enhetligare, jag föredrar "man" eftersom "du" kan upplevas som mästrande. Kanske är det inte så bra att skriva en jättelång artikel om alltsammans, man måste fundera över om det blir bättre med flera, kortare artiklar som länkas till "näringslära". Även om jag är lekman kan jag inte föreställa mig att denna artikel täcker allt, vilket den försöker ge sken av. Sorry! Den har långt kvar till att bli "excellent".--Krusbäret 29 juni 2005 kl.23.13 (CEST)

Som sagt, det behövs en del för att denna artikel skall bli komplett. Jag har skrivit det mesta av artiklen, men röstar ändå emot.

Den allra senaste ändringen av dig så hände något konstigt med artikeln. Allt stod skrivet två gånger. Jag rullade tillbaka ett steg, men om du kommer ihåg vad det var som du ändrade sist så kan du väl göra det igen. Chrizz 30 juni 2005 kl.06.11 (CEST)

I artikeln står det: "Över- respektive underkonsumtion av energi leder inte alltid till negativa konsekvenser för hälsan." Det är ju inte sant. Vid överkonsumtion blir man fet. Vid underkonsumtion svälter man ihjäl. Borde inte meningen inledas med "tillfällig", "kortvarig" eller liknande?

språk- och stavfel en gång till

"Vitaminer är inte så enkla att förstå sig på, man har nästan alltid hört talas om dem men vet inte hur de fungerar, vad de är bra för eller hur man får i sig dem (förutom från vitamintabletter)." har jag klippt ut igen. Dessutom håller jag på att rätta språk- och stavfel en gång till.Krusbäret 30 juni 2005 kl.12.20 (CEST)

Nominering till utvald

Näringslära

Nominerad av: --Yvwv [y'vov] 13 juni 2005 kl.00.05 (CEST)
Motivering: Lättförståelig och utförlig. Bilderna är public domain.

Stödjer

Elinnea 13 juni 2005 kl.13.27 (CEST)
Damast 20 juni 2005 kl.00.44 (CEST)
Henrik 19 juli 2005 kl.18.26 (CEST)
Hansan 4 augusti 2005 kl.13.58 (CEST)

Stödjer ej

CNB 21 juni 2005 kl.04.16 (CEST)
Habj 21 juni 2005 kl.23.34 (CEST)
Chrizz 22 juni 2005 kl.05.52 (CEST)
Krusbäret 29 juni 2005 kl.23.17 (CEST)

Diskussion

Jag har mängder av invändningar på artikelns innehåll - vissa fall vad ifrågasätter jag faktauppgifter, men i de flesta fall handlar det mera hur de presenteras och urvalet av fakta. Artikeln är på inget sätt dålig, men den är på intet sätt en heltäckande översikt över näringslära. Den är en bra grund, men det återstår mycket arbete på den. Jag har gjort en mängd kommentarer på artikelns diskussionssida. /Habj 21 juni 2005 kl.23.34 (CEST)

Håller med Habj, fattas alldeles för mycket i den artikeln. Den ska inte ha en stub markering, men några

Mall:Bidrag saknas

borde nog kastas in här och där. Chrizz 22 juni 2005 kl.05.52 (CEST)

Artikeln är inte välskriven och det fattas mycket. Den har en tendens att bli alldeles för lång om man fortsätter på samma vis. Artikelns lättförståelighet beror på att den är ytlig.Krusbäret 29 juni 2005 kl.23.17 (CEST)

Alkohol nyttigt??

Senaste kommentaren: för 17 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

I den sista delen med vetenskapliga rön från olika decennier står det att "Alkohol, speciellt rödvin, i små mängder är nyttigt". Är det verkligen alkoholen som är nyttig i rödvinet?? Är det inte andra ämnen? 84.217.139.151 30 mars 2007 kl. 20.58 (CEST)Svara

Det saknas referenser till påståendena i denna artikel. Att författaren kollar upp information på tillförlitliga ställen och sedan referera till dessa skulle öka sanningsenligheten och förbättra flummiga påståenden avsevärt.

Externa länkar ändrade

Senaste kommentaren: för 7 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Näringslära. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20111016094605/http://www.perfecthealth101.net/diabeteskost.htm till http://www.perfecthealth101.net/diabeteskost.htm

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 26 juli 2017 kl. 08.06 (CEST)Svara

Externa länkar ändrade

Senaste kommentaren: för 6 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Näringslära. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110527085410/http://www.slv.se/upload/dokument/mat/rad_rek/SNR2005.pdf till http://www.slv.se/upload/dokument/mat/rad_rek/SNR2005.pdf

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 26 juli 2018 kl. 15.41 (CEST)Svara

Externa länkar ändrade

Senaste kommentaren: för 6 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 3 externa länkar på Näringslära. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 14 november 2018 kl. 19.47 (CET)Svara

Externa länkar ändrade

Senaste kommentaren: för 5 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Näringslära. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110527085410/http://www.slv.se/upload/dokument/mat/rad_rek/SNR2005.pdf till http://www.slv.se/upload/dokument/mat/rad_rek/SNR2005.pdf

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 7 april 2019 kl. 16.52 (CEST)Svara

Nytt ämne