Daniel Bernoulli
Daniel Bernoulli, född 9 februari 1700 i Groningen, Nederländerna, död 17 mars 1782 i Basel, Schweiz, var en schweizisk matematiker och fysiker. Han var son till Johann Bernoulli och brorson till Jakob Bernoulli, samt bror till Nicolaus II Bernoulli och Johann II Bernoulli, samtliga även de matematiker.
| Daniel Bernoulli | |
-Portrait-Portr_10971.tif_(cropped).jpg) | |
| Född | 9 februari 1700 Groningen[1] |
|---|---|
| Död | 17 mars 1782[1][2][3] Basel[1], Schweiz |
| Begravd | Peterskirche[4] kartor |
| Medborgare i | Schweiz |
| Utbildad vid | Basels universitet, [5][6] Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg, [6] Strasbourgs universitet, [6] Basels universitet, [6]  |
| Sysselsättning | Matematiker[7], nationalekonom, läkare, universitetslärare, fysiker[7], statistiker |
| Befattning | |
| Rektor vid Universität Basel (1744–1744) Rektor vid Universität Basel (1756–1756) | |
| Arbetsgivare | Rysslands Vetenskapsakademi (1725–1733)[5][6] Basels universitet (1734–1776)[6] |
| Noterbara verk | Bernoullis ekvation |
| Föräldrar | Johann Bernoulli Dorothea Falkner |
| Släktingar | Nicolaus II Bernoulli (syskon) Johann II Bernoulli (syskon) Jakob Bernoulli |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Royal Society | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraBernoulli var född i Nederländerna, in i den schweiziska släkten Bernoulli.[8] Liksom sin far, Johann Bernoulli, var han till en början bestämd för handeln, men studerade sedan medicin och matematik i Basel. 1725 kallades han till lärare i högre matematik vid vetenskapsakademin i Sankt Petersburg. Efter att ha avslutat en första period på fem år där anhöll han, för sin hälsas skull, om entledigande. Han erbjöds höjd lön, utnämning till beständig ledamot av akademin och till professor samt en livstidspension för att stanna kvar, men 1733 återvände han ändå till Basel och universitetet där, där han kallats till professor i anatomi och botanik. 1750 blev han även professor i fysik i Basel.[9]
Verk
redigeraBernoullis huvudverk är hans Hydrodynamik (1738), där för första gången vätskors rörelse underkastas matematisk analys.[8] Han upptäckte bland annat Bernoullis ekvation, vilken har stor tillämpning inom aerodynamiken. Han löste också problemet med den svängande strängen med hjälp av trigonometriska serier, så kallade Fourierserier.
Utmärkelser
redigeraBernoulli prisades tio gånger av franska vetenskapsakademin och var även en av de sju utländska lärde som av den ryska kejsarinnan Katarina förärades den minnespenning av guld, som präglades med anledning av hennes första fred med osmanska riket.[9]
Asteroiden 2034 Bernoulli är uppkallad efter honom och flera av hans släktingar.[10]
Källor
redigera- ^ [a b c] Aleksandr Polovtsov, Nikolaj Tjulkov, Nikolaj Tjetjulin, Vladimir Musselius, Michail Kurdjumov, Fjodor Vitberg, Ivan Kubasov, Sergej Adrianov, Boris Modzalevskij & Jevgenij Sjumigorskij (red.), Русский биографический словарь.[källa från Wikidata]
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Daniel Bernoulli, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 30303734.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] The Development of Physiology in 18th Century in Russia, vol. 8, 2, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2016, s. 9-24.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
- ^ [a b] Bernoulli, 5. Daniel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- ^ ”Minor Planet Center 2034 Bernoulli” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2034. Läst 2 februari 2018.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Daniel Bernoulli.
