Borgholms kommun

kommun i Kalmar län, Sverige
Ej att förväxla med Bornholms regionkommun.

Borgholms kommun är en kommun i Kalmar län. Kommunen omfattar norra Öland. Centralort är Borgholm.

Borgholms kommun
Kommun
Kommunens vapen.
Borgholms kommunvapen
LandSverige
LandskapÖland
LänKalmar län
CentralortBorgholm
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd10 653 ()[2]
Areal3 658,7 kvadratkilometer ()[3]
- därav land676,97 kvadratkilometer[3]
- därav vatten2 981,73 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet15,74 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°52′41″N 16°39′42″Ö / 56.878055555556°N 16.661666666667°Ö / 56.878055555556; 16.661666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsKalmar domkrets (–)
Möre och Ölands domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0795[4]
Anställda1 125 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0885[6]
GeoNames2720436
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Ön består av kalksten och inkluderar både raukar på områden med eroderad klintkust såväl som strandvallsområden. Turism likväl som handels-, hotell- och restaurangverksamhet dominerar det lokala näringslivet.

Befolkningen ökade något fram till mitten av 1990-talet och har därefter minskat något. Efter valen under 2010-talet har kommunen haft växlande styren.

Administrativ historik

redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Alböke, Bredsättra, Böda, Egby, Föra, Gärdslösa, Högby, Högsrum, Källa, Köping, Långlöt, Löt, Persnäs, Runsten och Räpplinge. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också sedan 1816 Borgholms stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Gärdslösa (av de tidigare kommunerna Gärdslösa, Högsrum, Långlöt, Runsten och Räpplinge), Köpingsvik (av Alböke, Bredsätra, Egby, Föra, Köping och Löt) samt Ölands-Åkerbo (av Böda, Högby, Källa och Persnäs) medan Borgholms stad förblev oförändrad.

År 1969 införlivades Köpingsviks och Gärdslösa landskommuner i staden.

Borgholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Borgholms stad. År 1974 införlivades Ölands-Åkerbo kommun.[7]

Ett förslag till sammanläggning av de två kommunerna på Öland, med Mörbylånga kommun, till en Ölands kommun har diskuterats och fördes till en lokal folkomröstning år 2009. Resultatet blev negativt, nej-sidan segrade med 56% mot ja-sidans 41,1% räknat på hela Öland. I Borgholms kommun däremot segrade ja-sidan.

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och ingår sen dess i Kalmar domsaga.[8]

Geografi

redigera

Topografi och hydrografi

redigera

Landskapet sluttar svagt mot öster, med högsta punkter kring Kalmarsund i väster, vilket kan härledas till kalkstenslagret som har samma lutning. Ovan kalkstenen ligger ett tunt täcke med jord. På södra sidan av Öland finns den egentliga alvarmarken, men det finns några sådana områden även i Borgholm. Områdets stränder inkluderar både raukar på områden med eroderad klintkust såväl som strandvallsområden. Bödabukten är det största området där det byggs upp strandvallar. Där finns också Bölinge backar som är ett stort bevuxet dynfält. Neptuni åkrar är ett klapperstensfält som bildats i samband med landhöjningen och beskrevs redan av Linné.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Borgholms kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (7,3 %)
  Skog (29,8 %)
  Öppen myrmark (2,6 %)
  Jordbruksmark (52,7 %)
  Övrig mark (7,7 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

redigera

År 2022 fanns 41 naturreservat i Borgholms kommun.[11] År 1935 tillkom naturreservatet Byrums raukar, vilket är Ölands enda raukfält.[12] Böda ekopark ligger i kommunens nordöstra delar och inkluderar ett av öns mest välbesökta naturområden, reservatet Trollskogen. I reservatet finns ekar som är flera hundra år gamla, och där trivs hotade arter som ädelkronlav, vedspik och kort parasitspik.[13] Därtill finns stora områden som är klassade som Natura 2000-områden.[14]

Administrativ indelning

redigera

Fram till 2016 var kommunen, för befolkningsrapportering, indelad I sex församlingar – Borgholm, Föra-Alböke-Löts, Gärdslösa, Långlöt och Runsten, Nordöland, Köpingsvik och Räpplinge-Högsrum.

 
Distrikt inom Borgholms kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 16 distrikt[15]Alböke, Borgholm, Bredsättra, Böda, Egby, Föra, Gärdslösa, Högby, Högsrum, Källa, Köping, Långlöt, Löt, Persnäs, Runsten samt Räpplinge.

Tätorter

redigera

År 2020 bodde 89,7 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[16] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fyra tätorter i Bornholms kommun:[17]

Tätort Befolkning
Borgholm 4 401
Löttorp 576
Rälla 412
Böda 209

Styre och politik

redigera

Efter valet 2010 tog Alliansen över makten.

Under mandatperioden 2014 till 2018 styrdes kommunen av Framtid Öland tillsammans med Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Efter valet 2018 ändrades detta och en mitten-vänsterkoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet tog över makten.[18]

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande Mandatperiod
S Eva-Lena Israelsson C Eva Wahlgren M Anders Nyholm 2018-2022
S Eva-Lena Israelsson FÖL Tomas Lind M Jan Erici [19] 2014-2018
M Jan Erici C Daniel Nilsson S 2000-2014

Mandatfördelning 1970–2022

redigera
ValårVSMPFÖLSDÖPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702101748
2101748
4186,6
36
197321223228
21223228
4990,7
427
1976312120328
31220328
4991,3
409
1979211419328
211419328
4989,5
3613
198211214162310
124162310
4990,2
3613
19851123117339
12317339
4988,4
3217
19862113218427
2113218427
4971,4
19881133217328
133217328
4985,6
3217
199111224142311
1224142311
4985,0
3316
19941162413229
162413229
4984,7
2821
19983122312269
3122312269
4978,78
2821
20022122215268
2122215268
4979,19
2821
200621121218139
211221839
4979,78
3018
201011121311129
11231129
4182,34
2318
20141111521716
115276
3585,57
2015
2018112442516
1244256
3586,42
2015
202221634316
2163436
3584,82
2114
  • Valet 1985 överklagades och omval hölls 16 mars 1986.[20][21]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera
Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande Mandatperiod
S Ilko Corkovic C Staffan Larsson M Carl Malgerud [22] 2018-2022
S Ilko Corkovic FÖL Sofie Loirendal M Marcel van Lujin 2014-2018
C Lisbet Lennartsson M Eddie Forsman S Ilko Corkovic 2010-2014
C Lisbet Lennartsson M Eddie Forsman Sune Axelsson 2006-2010

Övriga nämnder

redigera
Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Miljö- och byggnadsnämnden S Joel Schäfer C Tomas Zander M Marcel van Luijn [23]
Socialnämnden S Lars Ljung C Ulrika Lindh M Eddie Forsman [24]
Utbildningsnämnden C Benny Wennberg S Jeanette Sandström M Björn Andreen [25]
Valnämnden S Joel Schäfer C Elisabeth Svensson M Lenamarie Wikström

Valresultat 2022

redigera
PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Borgholms 1 53,59  % 43,33  %
M Köping 22,88  % 15,58  %
SD Räpplinge-Högsrum 14,67  % 12,01  %
C Alböke-Föra-Bredsättra-Egby-Löt 15,66  % 9,31  %
FÖL Böda 30,46  % 7,49  %
V Gärdslösa-Långlöt-Runsten 6,80  % 4,17  %
KD Källa-Persnäs 8,60  % 4,14  %
ÖP Böda 3,30  % 1,73  %
L Borgholms 2 2,22  % 1,14  %
MP Böda 1,65  % 0,77  %
KrVP Källa-Persnäs 1,05  % 0,17  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Internationella relationer

redigera

Kommunen samarbetar med sex av de största öarna i Östersjön genom B7 Baltic Islands Network, vilka utgörs av danska ön Bornholm, de svenska öarna Gotland och Öland, de estniska öarna Hiiumaa/Dagö och Saaremaa/Ösel, tyska ön Rügen samt finska ön Åland. Samarbetet har pågått sedan 1989 och sedan 1996 har gruppen bland annat arbetat med lobbying i Bryssel.[26]

Kommunen har också fyra vänorter. Dessa är Korsnäs i Finland, Łeba i Polen, Rockford, USA och Zelenogradsk i Ryssland. Kommunen uppgav att "Samarbetet med vänorterna bygger i huvudsak på stort privat engagemang mellan kommuninvånare i Borgholm och invånare i våra respektive vänorter". Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina 2022 frystes samarbetet med den ryska vänorten den 1 mars 2022.[26]

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

Jordbruket som inkluderar boskapsskötsel har under lång tid tillhört kommunens viktigaste näringar. I början av 2020-talet sysselsatte det omkring 12 procent av den förvärvsarbetande befolkningen. De tidigare viktiga näringarna med fiske och stenindustri har dock fått minskad betydelse. Omkring fem procent var sysselsatta inom tillverkningsindustrin som i huvudsak utgjordes av småföretagare inom livsmedels- och verkstadsindustrin. I stort var näringslivet inriktat på turism likväl som handels-, hotell- och restaurangverksamhet. Kommunen och regionen är andra stora arbetsgivare.[9]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Från söder till norr går Länsväg 136. Längst upp i norr ligger Ölanda flygplats,[9] en av tre flygplatser på Öland.[27] Strax utanför Borgholm ligger även Borglanda flygfält,[28] ett flygfält som används av flera klubbar och sektioner.[29]

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera

Kommunen har 10 653 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 207:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Borgholms kommun 1970–2020[30]
ÅrFolkmängd
1970
  
10 432
1975
  
10 786
1980
  
11 030
1985
  
11 079
1990
  
11 484
1995
  
11 859
2000
  
11 288
2005
  
11 067
2010
  
10 676
2015
  
10 681
2020
  
10 836

Utländsk bakgrund

redigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 977, eller 9,15 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 681 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 592, eller 5,30 %.[31]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

redigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borgholms kommun 10 681 personer. Av dessa var 852 personer (8,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[32]

Kulturarv

redigera

År 2022 fanns 3058 fornlämningar, med ursprung från kommunen, registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[33] I synnerhet är området kring centralorten rikt på fornlämningar.[34] En av dessa är Borgholms slottsruin,[35] som 2021 hade omkring 85 000 besökare.[36] Ruinen är även skyddad som byggnadsminne. Totalt fanns 22 byggnadsminnen i kommunen i början av 2020-talet.[37] Dessutom fanns sex skyddade kulturmiljöer – Rosendal, Södra Greda, Bruddesta sjöbodplan, Jordhamns skurverk, Borgholms stadsmuseum och Persnäs fattigstuga.[38]

Kommunvapen

redigera

Blasonering: I blått fält en av en vågskura bildad stam och däröver en borg, allt av silver; portar och fönster blå.

Borgholm blev stad 1816 och fick sitt vapen 1877. Efter kommunbildningen registrerades vapnet, något moderniserat, i PRV år 1982.

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c] ”Borgholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/borgholm. Läst 3 juli 2022. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat.html. Läst 4 juli 2022. 
  12. ^ ”Byrums raukar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/byrums-raukar.html. Läst 4 juli 2022. 
  13. ^ ”Trollskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/trollskogen.html. Läst 4 juli 2022. 
  14. ^ ”Natur och allemansrätt på Öland”. Borgholms kommun. https://www.borgholm.se/natur/. Läst 4 juli 2022. 
  15. ^
  16. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0885&id2=null. Läst 29 maj 2024. 
  17. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 29 maj 2024. 
  18. ^ Broke, Cecilia; Ekströmer, Cecilia (14 september 2018). ”Nya koalitioner tar makten i båda Ölandskommunerna”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/styret-klart-i-borgholm. Läst 2 juli 2022. 
  19. ^ [1], Kommunfullmäktige - Borgholms kommun.
  20. ^ ”Kommunfullmäktigval - valresultat efter region och parti mm. Antal och andelar. Valår 1973 - 2014”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__ME__ME0104__ME0104A/ME0104T1/?rxid=c25d5c29-269e-49a9-b02d-969b33d570a8. Läst 16 mars 2017. 
  21. ^ ”Valprövningsnämndens beslut, 1985:43: Utläggning av vissa valsedlar har förhindrats i kommunfullmäktigval. Omval”. Valmyndigheten. http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/overklaga/avgoranden/1985_43.html. Läst 16 mars 2017. 
  22. ^ [2], Kommunstyrelsen - Borgholms kommun.
  23. ^ [3] Arkiverad 5 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., Miljö- och byggnadsnämnden - Borgholms kommun.
  24. ^ [4], Socialnämnden - Borgholms kommun.
  25. ^ [5], Utbildningsnämnden - Borgholms kommun.
  26. ^ [a b] ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2482&id2=null. Läst 24 augusti 2022. 
  27. ^ ”flyg”. Öland. https://www.oland.se/sv/resa/flyg. Läst 3 juli 2022. 
  28. ^ ”Borglanda Flygfält”. Öland. https://www.oland.se/sv/borglanda-flygfalt. Läst 3 juli 2022. 
  29. ^ ”Om”. Borglanda Flygfält. 13 november 2022. Arkiverad från originalet den 28 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220128200251/https://www.borglanda.se/om-oss/. Läst 3 juli 2022. 
  30. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  31. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 19 januari 2016)
  32. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  33. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 3 juli 2022. 
  34. ^ Ring, C. (2019). Förundersökning i Rosenfors. Kalmar läns museum. 
  35. ^ ”L1956:3689”. app.raa.se. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/b75ca138-9157-4194-8eb5-d0d8c18eb9c9/publicerad/print. Läst 3 juli 2022. 
  36. ^ ”Borgholms slott lockar rekordmånga”. Borgholms kommun. 1 oktober 2021. Arkiverad från originalet den 27 november 2022. https://web.archive.org/web/20221127085104/https://www.borgholm.se/borgholms-slott-lockar-rekordmanga/. Läst 3 juli 2022. 
  37. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 3 juli 2022. 
  38. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/sok.html. Läst 3 juli 2022. 

Externa länkar

redigera