Wikipedia

American League

American League (AL) är en av de två basebolligor som utgör Major League Baseball (MLB). Den andra ligan är National League (NL).

American League
Yankee Stadium II.JPG
En match i American League i New York 2009.
SportBaseboll
LänderUSA USA
Kanada Kanada
ModerorganisationMajor League Baseball (MLB)
LigachefUSA Rob Manfred (MLB)
Grundad28 januari 1901 (123 år sedan) (som major league)
Första säsongen1901
Fullständigt namnAmerican League of Professional Baseball Clubs
FörkortningAL
Tidigare namnWestern League (1894–1899)
Divisioner3 (East, Central och West)
Antal klubbar15
Uppflyttning tillIngen
Nedflyttning tillIngen
Regerande mästareUSA Houston Astros (4:e titeln) (2022)
Flest titlarUSA New York Yankees (40)
TV-partnersUSA ESPN, Fox Sports, TBS, MLB Network, Youtube[1]
Kanada Sportsnet, RDS, TVA, TSN, MLB Network
WebbplatsMLB.com
Major League Baseball 2024

American League består sedan 2013 av 15 klubbar som är indelade i tre divisioner med fem klubbar i varje: East, Central och West Division. Den senaste förändringen skedde 2013, då Houston Astros flyttade till American League från National League.[2]

Sedan 2022 är slutspelsformatet sådant att de tre divisionssegrarna och de tre bästa övriga klubbarna (så kallade wild cards) går till slutspel. I första omgången, American League Wild Card Series eller ALWC, möts den sämsta divisionssegraren och den sämsta wild card-klubben i en matchserie och de andra två wild card-klubbarna i en annan. Denna omgång spelas i bäst av tre matcher där den högst seedade klubben har hemmaplan i alla matcherna. Vinnaren av den förstnämnda matchserien får därefter möta den näst bästa divisionssegraren medan vinnaren av den andra matchserien får ta sig an den bästa divisionssegraren. Dessa semifinaler kallas ALDS, American League Division Series, och spelas i bäst av fem matcher. De båda vinnarna i ALDS möts sedan i en ligafinal som kallas ALCS, American League Championship Series, vilken spelas i bäst av sju matcher. Vinnaren av ALCS möter vinnaren av NLCS, National League Championship Series, i World Series.[3]

Historia

redigera

American League utropade sig som en major league inför säsongen 1901. Eftersom National League varit enda major league sedan 1892 hade ligan haft en särställning inom basebollen. Andra ligor hade samarbetsavtal med klubbarna i National League, men var inte jämbördiga ligor utan betecknades som minor leagues. Ban Johnson, president i Western League som då var en minor league, bedömde att det fanns plats för en till liga på högsta nivå. American League härstammar alltså från en minor league vid namn Western League med klubbar från mellanvästra USA. Inför säsongen 1900 bytte ligan namn till nuvarande American League och tog in nya klubbar från några större städer. Under säsongen 1900 omfattade ligan följande åtta klubbar: Buffalo Bisons, White Stockings, Cleveland Lake Shores, Detroit Tigers, Indianapolis Hoosiers, Kansas City Blues, Milwaukee Brewers och Minneapolis Millers.

Ligans kontrakt som minor league till National League gick ut i slutet av 1900 och den 28 januari 1901 tillkännagav ledningen för American League att ligan var en ny major league. Ligan etablerade klubbar i Boston (Boston Americans) och Philadelphia (Philadelphia Athletics), städer där National League redan hade klubbar. Vidare placerades klubbar i Baltimore (Baltimore Orioles) och Washington (Washington Senators), städer som lämnats av National League 1900. Sedan började klubbarna i American League att locka över spelare från National League, vilket var förödande för den äldre ligan. National League accepterade inte att American League nu var en jämbördig major league, men både spelare och intäkter försvann ur National League.

Efter två års bittra stridigheter slöt de båda konkurrerande ligorna fred genom att skriva under ett avtal, en ny version av det så kallade National Agreement. Där accepterade konkurrenterna varandra som jämlika major leagues och man lovade bland annat att inte ta spelare från varandra.

Redan efter första säsongen flyttade Milwaukee Brewers till St. Louis, en stad som redan hade en National League-klubb och blev St. Louis Browns. 1903 flyttade även Baltimore Orioles och blev New York Highlanders. Det innebar att första "fredsåret" 1903 hade båda ligorna konkurrerande klubbar i fem städer.

Därefter dröjde det till mitten på 1950-talet innan en klubb flyttade till en ny stad. 1954 bytte St. Louis Browns namn och stad till nuvarande Baltimore Orioles. Året därpå, 1955, var det dags för Philadelphia Athletics att flytta västerut och blev Kansas City Athletics. 1961 ändrade Washington Senators sin hemvist till St. Paul/Minneapolis-området och blev Minnesota Twins. Samma år expanderade American League till tio klubbar då Los Angeles Angels och en ny klubb vid namn Washington Senators bildades.

1968 flyttade Kansas City Athletics vidare längre västerut och blev Oakland Athletics. 1969 fick Kansas City en ny klubb när ligan expanderade igen, Kansas City Royals. Samma år tillkom Seattle Pilots. American League delades även upp i två divisioner, West och East, med sex klubbar i varje. De två segrarna spelade en final, American League Championship Series (ALCS), där segraren gick till World Series. Redan efter ett år gick Seattle Pilots i konkurs varvid klubben köptes upp, flyttades och blev Milwaukee Brewers.

1973 införde American League designated hitter-regeln, varvid en utespelare fick slå istället för pitchern.[4] Detta innebar att ett antal äldre spelare samt defensivt sämre spelare fick en större chans att spela, eftersom denna DH bara är inne och slår. Denna regel används nu över hela världen förutom i en av proffsligorna i japanska Nippon Professional Baseball (NPB).

1977 utökades American League med Seattle Mariners och kanadensiska Toronto Blue Jays. American League hade då 14 klubbar medan National League fortfarande bestod av tolv klubbar. 1994 delade man upp ligan i tre divisioner, East, Central och West, där West hade fyra klubbar och de två andra divisionerna hade fem klubbar. Detta innebar att man fick tre divisionssegrare plus bästa tvåa till slutspel. Ligan fick införa en semifinal-omgång, kallad American League Division Series (ALDS), innan ALCS.

1997 började ligorna spela så kallade interleague-matcher för första gången. Det var matcher mot klubbarna i National League i grundserien som räknades in i de ordinarie resultaten och tabellerna. Dessförinnan hade de två ligornas klubbar bara mötts i World Series samt på försäsongen och även uppvisningsmatcher under säsongen, där två klubbar från samma stad eller stat möttes. Nu fick dessa matcher en stor uppmärksamhet och man fick spela derbyn mot sina rivaler. I och med omorganisationen 2013 (se nedan) blev man tvungen att spela fler interleague-matcher för att få det hektiska spelschemat att gå ihop.[5]

1998 gick Tampa Bay Devil Rays med i ligan. Milwaukee Brewers fick samtidigt ta steget över till National League så ligan hade fortfarande 14 klubbar.

2012 ändrades slutspelsformatet så att en femte klubb gick till slutspel, vilket innebar ännu en omgång i slutspelet, American League Wild Card Game (ALWC).[6] 2013 utökades ligan till 15 klubbar när Houston Astros flyttades över från National League. Astros placerades i West Division, vilket innebar att alla tre divisionerna fick lika många klubbar (fem).[2]

På grund av covid-19-pandemin inleddes inte 2020 års säsong förrän i slutet av juli, nästan fyra månader senare än normalt, och säsongen förkortades från 162 till 60 matcher.[7] En mängd tillfälliga regeländringar infördes, bland annat att även National League skulle använda sig av designated hitter-regeln.[8]

Inför 2022 års säsong infördes till slut designated hitter-regeln permanent även i National League. Samtidigt infördes det nuvarande slutspelsformatet. Säsongen försenades en vecka på grund av att ligan och spelarfacket inte i tid kunde komma överens om dessa och andra förändringar i det nya kollektivavtalet.[9]

American League kallas ibland för Junior Circuit eftersom ligan är 25 år yngre än National League. Sedan 1903 har segraren i American League mött segraren i National League i World Series, förutom två gånger då finalspelet ställts in. Till och med 2022 har American League vunnit 67 gånger mot 51 för National League. American League-klubben New York Yankees har hela 27 segrar.[10]

Ursprungliga klubbar

redigera

Nuvarande klubbar

redigera
Klubbarnas placering:
  American League East Division
  American League Central Division
  American League West Division

East Division

redigera

Central Division

redigera

West Division

redigera

Mästare

redigera

Under ligans första 68 säsonger, 1901–1968, förekom inga divisioner och inget slutspel utan den klubb som vann grundserien var ligamästare. Sedan 1969, då ligan för första gången delades in i divisioner, utses ligamästare genom ett slutspel.

Kronologiskt

redigera

I listan nedan står antalet ligatitlar inom parentes (om fler än en) och är de klubbar markerade med fet stil som även vann World Series samma säsong (sedan 1903 förutom 1904 och 1994).[10]

  1. ^ Säsongen avbröts på grund av en spelarstrejk.

Per klubb

redigera

I tabellen nedan anges endast klubbarnas nuvarande namn. Av dagens 15 klubbar är det bara Seattle Mariners som aldrig vunnit ligan.

Nr Klubb Antal År
1 New York Yankees 40 1921, 1922, 1923, 1926, 1927, 1928, 1932, 1936, 1937, 1938, 1939, 1941, 1942, 1943, 1947, 1949, 1950, 1951, 1952, 1953, 1955, 1956, 1957, 1958, 1960, 1961, 1962, 1963, 1964, 1976, 1977, 1978, 1981, 1996, 1998, 1999, 2000, 2001, 2003, 2009
2 Oakland Athletics 15 1902, 1905, 1910, 1911, 1913, 1914, 1929, 1930, 1931, 1972, 1973, 1974, 1988, 1989, 1990
3 Boston Red Sox 14 1903, 1904, 1912, 1915, 1916, 1918, 1946, 1967, 1975, 1986, 2004, 2007, 2013, 2018
4 Detroit Tigers 11 1907, 1908, 1909, 1934, 1935, 1940, 1945, 1968, 1984, 2006, 2012
5 Baltimore Orioles 7 1944, 1966, 1969, 1970, 1971, 1979, 1983
6 Chicago White Sox 6 1901, 1906, 1917, 1919, 1959, 2005
Cleveland Guardians 6 1920, 1948, 1954, 1995, 1997, 2016
Minnesota Twins 6 1924, 1925, 1933, 1965, 1987, 1991
9 Houston Astros[a] 4 2017, 2019, 2021, 2022
Kansas City Royals 4 1980, 1985, 2014, 2015
11 Tampa Bay Rays 2 2008, 2020
Texas Rangers 2 2010, 2011
Toronto Blue Jays 2 1992, 1993
14 Los Angeles Angels 1 2002
Milwaukee Brewers[b] 1 1982
  1. ^ Houston Astros har även vunnit National League en gång.
  2. ^ Milwaukee Brewers spelar numera i National League.

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ ”National Broadcast Schedule” (på engelska). Major League Baseball. http://mlb.mlb.com/mlb/official_info/broadcasts/national.jsp. Läst 16 februari 2021. 
  2. ^ [a b] Bloom, Barry M. (17 november 2011). ”Astros sale to Crane, move to AL approved” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 19 november 2011. https://web.archive.org/web/20111119171759/http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20111117&content_id=25992120&vkey=news_mlb&c_id=mlb. Läst 18 november 2011. 
  3. ^ Castrovince, Anthony (10 augusti 2022). ”New MLB postseason format, explained” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220810210626/https://www.mlb.com/news/mlb-playoff-format-faq. Läst 10 augusti 2022. 
  4. ^ ”Jan 11, 1973: American League adopts designated hitter rule” (på engelska). History. Arkiverad från originalet den 29 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190629122908/http://www.history.com/this-day-in-history/american-league-adopts-designated-hitter-rule. Läst 7 juni 2012. 
  5. ^ McCalvy, Adam (17 november 2011). ”Astros' move means year-round Interleague” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 19 november 2011. https://web.archive.org/web/20111119224827/http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20111117&content_id=25994986&vkey=news_mlb&c_id=mlb. Läst 18 november 2011. 
  6. ^ Bloom, Barry M. (2 mars 2012). ”Addition of Wild Card berths finalized for 2012” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 2 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120302201339/http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20120229&content_id=26927024&vkey=news_mlb&c_id=mlb. Läst 3 mars 2012. 
  7. ^ Major League Baseball (23 juni 2020). ”MLB announces 2020 regular season” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 24 juli 2020. Arkiverad från originalet den 28 juni 2020.
  8. ^ Feinsand, Mark (6 juli 2020). ”Play Ball: MLB announces 2020 regular season” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 23 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200723055403/https://www.mlb.com/news/mlb-announces-2020-regular-season. Läst 24 juli 2020. 
  9. ^ Castrovince, Anthony (10 mars 2022). ”Everything you need to know about '22 season” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 11 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220311094951/https://www.mlb.com/news/mlb-2022-season-faq. Läst 11 mars 2022. 
  10. ^ [a b] ”Postseason History: World Series” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/postseason/history/world-series. Läst 16 november 2022. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=American_League&oldid=55890600”