Wikipedia

Amelie Posse

svensk författare

Amelie Posse, född 11 februari 1884 i Stockholm, död 3 mars 1957 i Stockholm, var en svensk författare och konstnär. Hon är bland annat känd för att ha grundat den antinazistiska motståndsorganisationen Tisdagsklubben.

Amelie Posse
Porträttfoto av Amelie Posse-Brazdova med signatur 1948. Foto från Nasjonalbibliotekets samlingar.
Född11 februari 1884[1][2][3]
Jakob och Johannes församling, Stockholm
Död3 mars 1957[1][2] (73 år)
Oscars församling, Stockholm
BegravdOdensvi kyrka[4]
Medborgare iSverige[5]
SysselsättningFörfattare[1][5]
MakeAndreas Bjerre
(g. 1904–1912)[1][6]
Oskar Brázda
(g. 1915–1939)[1]
BarnJan Brazda (f. 1917)[7]
FöräldrarFredrik Arvidsson Posse[1][8]
Redigera Wikidata
Poul Carl Bjerre, Arnulf Øverland, Amelie Posse-Bràzdovà och oidentifierad kvinna 1946.

Biografi

redigera

Amelie Posse var dotter till greve Fredrik Arvidsson Posse och sångerskan Auda Gunhild Wennerberg.[9] Hon var sondotter till statsminister Arvid Posse samt dotterdotter till skalden och politikern Gunnar Wennerberg. Hon växte upp på Maryhill i Glumslöv[9], ovanför Ålabodarna, där familjen umgicks med den lokala aristokratin. Under uppväxten kom hon i kontakt med såväl språk, som musik och litteratur.[9] Under tiden på Maryhill gjorde hon ett stort intryck på författaren Gabriel Jönsson.[10] 1897 flyttade familjen till Lund, efter att fadern hade gått bort. I Lund studerade Amelie Posse tyska och italienska, och därefter flyttade hon till Köpenhamn för att studera piano och måleri.[9] Hennes konststudier bedrevs vid Haslunds målarskola i Köpenhamn[10], vilket dock inte ledde till någon karriär som konstnär.[9]

Hon gifte sig 1904 i Lunds domkyrka med Andreas Bjerre med vilken hon fick sonen Sören. Ett år senare blev hon och modern Gunhild svägerskor, eftersom modern 1905 gifte sig med Poul Bjerre.[10] Äktenskapet mellan Posse och Bjerre var över 1912 och Amelie Posse gifte sig 1915 med den tjeckiske konstnären Oskar "Oki" Brázda (1887–1977). Posse var bosatt med honom och sönerna Slavo och Jan på godset Líčkov i Tjeckoslovakien, tills Gestapo efterlyste henne.[11] Under sitt liv i Tjeckoslovakien blev hon nära vän med den första presidenten Tomáš Garrigue Masaryk. Hon återvände till Sverige med sönerna – maken skilde hon sig från 1939 – och fortsatte i Stockholm att bistå flyktingar från Europa. Under åren i Tjeckoslovakien (1925–1939) "etablerade hon sig som publicist i demokratisk och pacifistisk anda".[12]

Hon var en av initiativtagarna till och aktiv i motståndsorganisationen Tisdagsklubben i Stockholm, med syfte att i Sverige motverka den nationalsocialistiska expansionen i Europa och Sverige under andra världskriget. Den skulle också utgöra grunden för en svensk motståndsrörelse i det fall Sverige ockuperades av Tyskland[13]. Klubbens första möte hölls, av en tillfällighet, den 9 april 1940, det vill säga samma dag som Norge invaderades och ockuperades av Tyskland. Posse likaväl som övriga medlemmar av klubben fanns upptagen på tyska listor över "opålitliga svenskar".[13]

Hon har skrivit självbiografiska böcker om ett internationellt och växlingsrikt liv.[14]

Amelie Posse och Gunnar Wennerberg vilar vid Odensvi kyrka.

I det gamla pumphuset vid Örenäs slott, nära det rivna Maryhill, Posses barndomshem, finns ett litet museum om Amelie Posse.[15]

Bibliografi

redigera
  • Den oförlikneliga fångenskapen, 1931
  • Den brokiga friheten, 1932
  • Sardinian Sideshow, 1933
  • Ned med vapnen! En kampsignal mot kriget, 1935
  • Vidare, 1936
  • I begynnelsen var ljuset, 1940
  • Bygga upp, ej riva neder, 1942
  • Mellan slagen, 1944
  • Kring kunskapens träd, 1946
  • Kunskapens träd i blom, 1946
  • Åtskilligt kan nu sägas, 1949
  • Minnenas park, 1954
  • När järnridån föll över Prag, postumt utgiven 1968 under redigering av Barbro Alving.

Ett flertal av verken är utgivna i flera utgåvor samt översatta till bland annat engelska, danska och tjeckiska.

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b c d e f] Amelie Posse, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7356, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Sveriges dödbok, läst: 12 april 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World Online konstnärs-ID: 00308731.[källa från Wikidata]
  4. ^ Amelie Posse 1884-02-11 — 1957-03-03, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: AmeliePosse, läst: 3 maj 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Libris, Kungliga biblioteket, 18 maj 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs online, läst: 2 april 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborgs universitet, ISBN 978-91-639-7594-3, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 2 april 2018.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d e] ”skbl.se - Amelie Posse”. skbl.se. http://skbl.se/sv/artikel/AmeliePosse. Läst 25 mars 2024. 
  10. ^ [a b c] *Svenskt konstnärslexikon del IV sid 436–437, Allhems Förlag, Malmö.
  11. ^ ”Oskar Brázda” (på engelska). Wikipedia, the free encyclopedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oskar_Br%C3%A1zda&oldid=701407805. Läst 24 januari 2016. 
  12. ^ Nationalencyklopedin, bd 15 s. 237, 1994
  13. ^ [a b] Boëthius, Maria-Pia: Heder och samvete (1999)
  14. ^ Litteraturhandboken, s. 583 (Forum NärVarHur-serien, 1971)
  15. ^ ”Amelie Posse-museet”. boka.landskrona.se. Arkiverad från originalet den 24 januari 2016. https://archive.is/20160124172921/http://boka.landskrona.se/sv/mobile/aktivitet/a380724/amelie_posse_museum_380724/detaljer. Läst 24 januari 2016. 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Amelie_Posse&oldid=56103912”