SE465742B - Kyvett foer upptagning foer minst ett fluidum - Google Patents

Description

465 742 UI |_a U I 2 ligare förbättra dessa båda kända kyvetter och av den anledningen utmärkes den nya kyvetten av att den förutom nämnda första hålrum har minst ett andra hålrum, vilket är anordnat att uppta fluidum från det första hålrummet genom kapillärverkan utan yttre påverkan via en första kanal, vilken har medel, som insläpper fluidum däri blott genom extern påverkan, företrädesvis genom utövande av centrifu4 galkraft, och att åtminstone det andra hålrummet innehål- ler reagens eller fluidumet modifierande medel.

Kyvetten enligt uppfinningen har sålunda åtminstone två hålrum, som avgränsas av omgivande väggar, nämligen ett första hålrum eller inloppshålrum, i vilket fluidumet upptages företrädesvis genom kapillärverkan via inloppet, och ett andra hålrum, vari fluidum är upptagbart efter centrifugering av kyvetten. Företrädesvis är en upptag- ningshàlighet anordnad, vilken står i förbindelse med den första håligheten via kanalen. Upptagningshåligheten kan sägas vara uppdelad i två sektioner, nämligen en första nedre sektion för upptagning av tungt, i fluidumet upptaget material, och en andra övre sektion, som bildar det andra hålrummet och utgör mäthålighet. I stället för att använda centrifugalkraft för fluidumtransport genom kanalen är också möjligt att utöva tryck på flui- dumet i det första hålrummet, vilket emellertid förut- sätter en ventilationsanordning. Hålrummens respektive upptagningsutrymmets och kanalens väggar eller önskad del därav kan vara överdragna med reagensmedel eller motsvarande och analys kan utföras på fluidum i så väl det första hålrummet som det andra respektive upptag- ningsutrymmets med kapillärkraft verkande sektion och även på upptagningsutrymmets sektion för tyngre material.

En fördel med denna förbättrade kyvett är att den kan användas för helblodssampling även om analysen måste utföras på plasma eller serum och kyvetten är därigenom användbar för analyser inom ett mycket bredare område än kyvetterna enligt US-A-4 088 448 och US-A-4 654 l97.

En annan mycket viktig fördel jämfört med förut kända > 465 742 3 kyvetter är att användningen av centrifugalkraften möj- liggör utförande av olika reaktioner i olika håligheter, vilket tillåter en inkubationsperiod innan nästa reagens- medel användes. En annan fördel är att sådant material, som åstadkommes eller användes i en reaktion, såsom utfällda proteiner eller immunoaggregat, vilka skulle kunna störa efterföljande reaktioner eller mätningar, kan separeras genom centrifugeringen.

Kyvetten kan tillverkas av glas eller polymermate- rial. Det är också möjligt att tillverka den av flera material, t ex olika slags semipermeabla material, såsom kyvetten enligt US-A-4 654 197, eller optiskt transparenta eller otransparenta material. Reagensmedlet, som före- kommer i åtminstone en hålighet, kan avsättas genom avdunstning, frystorkning, sprutning, screentryckning eller under utnyttjande av någon annan känd teknik.

Kyvettens funktionella delar kan variera beroende på det fluidum, som skall analyseras, och slaget av analys. Om inloppshålrummet skall uppta fluidumet genom kapillärverkan måste avståndet mellan kyvettväggarna understiga l mm och företrädesvis 0,7 mm. Om så inte är fallet måste kapillärverkan åstadkommas medelst andra medel än väggarna och väggarnas material måste vara vätbart med fluidumet eller behandlade för att tillåta detta. Inloppshålrummets volym beror på behovet av fluidum i efterföljande håligheter och andelen material, som skall separeras genom centrifugering. Kanalen, som för- binder det första hålrummet med den andra resp upptag- ningsutrymmet har låg kapillärverkan, d V s avståndet mellan väggarna överstiger 0,7 mm. Väggarna, som avgränsar kanalen kan lämpligen framställas av ovätbart material eller behandlas för att vara ovätbara. Kanalen kan också ha ovätbart filtermaterial eller andra medel för förhind- rande av spontan transport av fluidum från det första hålrummet. P g a detta arrangemang blir mängden upptaget fluidum ganska exakt och kan bestämmas genom tillverknings- processen. Genom lämpligt utförande av kanalen kan den 465 742 4 också användas för blandning av det fluidum, som passerar densamma under centrifugeringen och kan därjämte, såsom förut antytts, vara försedd med reagensmedel.

Av upptagningsutrymmets båda sektioner har enligt ovanstående den nedre låg kapillärverkan mellan väggarna medan den övre har hög. Den övre sektionen övergår i den undre via ett parti, som kan betecknas som en veke._ "Veken" kan bildas av kapillärkanaler i kyvettväggarna men kan också utgöras av en särskild, för ändamålet framställd veke med sedvanlig funktion. Fluidum drages sålunda från den undre sektionen till den övre genom kapillärverkan så snart centrifugeringskraften upphör att verka.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas under hänvisning till bifogade ritningar, som schematiskt åskådliggör några utföringsexempel.

Fig l visar framifrån ett enkelt utförande av upp- finningen och Fig 2 visar detta utförande i längdsektion och Fig 3-8 åskådliggör framifrån andra utföranden av uppfinningen med olika antal hålrum och upptagningsutrymmen och modifierade dylika.

Kyvetten enligt fig l och 2 består av en första vägg 10 av glas eller polymermaterial och en andra vägg ll likaså av glas eller polymermaterial. Väggarna 10 och ll kan också innefatta flera material, såsom optiska fönster, halvpermeabla membran, elektrodmaterial eller andra tekniska medel. Väggarna l0, ll avgränsar ett flertal håligheter med olika djup. Ett första hålrum 12 eller inloppshålrum är inrättat att uppta ett vätske- prov och har sådant djup, att den kan fyllas genom kapil- lärverkan via ett med det fria kommunicerande, kapillärt inlopp 13. Dock kan man tänka sig att också fylla detta hålrum genom insprutning av vätskeprovet, ehuru man då förlorar en av fördelarna med uppfinningen. Det första hålrummet 12 kan vara försett med ett reagensmedel, d v s ett medel, vilket är avsett att reagera med vät- 465 742 skeprovet, som indrages i hålrummet. Reagensmedlet kan vara avsatt på hålrummets väggar genom avdunstning, frystorkning, sprutning, screentryckning eller på något annat lämpligt sätt beroende på hur kyvetten tillverkas.

Det första hålrummet 12 kan också innehålla ett medel, som på annat sätt modifierar provet. Det första hålrummet 12 övergår i en kanal 14, som p g a sitt djup, såsom visas i fig 2, har ringa kapillärverkan på den i inloppse hålrummet upptagna vätskan och är försedd med väggar av hydrofobt material eller väggar, som behandlats med ett sådant material. Kanalen kan också vidare ha ett hydrofobt filtermaterial, såsom visas vid 15. Dessa åtgärder kan också kombineras. Kanalen 14 kan vidare ha ett reagensmedel eller ett modifieringsmedel. Kanalen 14 mynnar i ett upptagningsutrymme 16, 17, vilket är uppdelat i två sektioner, nämligen en övre sektion 16, som också kan benämnas andra hålrum, och en nedre sektion 17. Den övre sektionen eller andra hålrummet 16 utövar kapillärverkan p g a det ringa avståndet mellan väggarna, såsom framgår av fig 2 medan den nedre sektionen liksom kanalen 14 icke utövar någon kapillärverkan p g a sitt större djup. Den nedre sektionens väggar kan vara be- handlade på samma sätt som kanalens. Mellan den övre sektionen eller andra hålrummet 16 och den nedre sektionen 17 är en veke 18 anordnad, vilken är förbunden med den övre sektionen men slutar på avstånd från den nedre sektionens botten. Denna "veke" 18 kan utgöras av en konventionell veke av lämpligt material men kan också bildas av speciella kapillärslitsar i kyvettväggarna eller formationer på dessa.

Vid användning av kyvetten enligt fig 1 och 2 fylles det första hålrummet 12 med ett vätskeprov, som i det visade utförandet indrages däri genom kapillärverkan via inloppet 13. Vätskeprovet blandar sig med i hålrummet 1 anbragt reaktionsmaterial eller motsvarande och bland- ningen kan sedan analyseras, t ex i en fotometer. Om kyvetten sedan utsättes för centrifugalkraft kan det 465 742 6 i hålrummet 12 befintliga vätskeprovet eller en del därav bringas att passera kanalen 14 och när under centri- fugeringen upptagningsutrymmets nedre del 17. När centri- ° fugeringen därefter upphör börjar en del av vätskeprovet sugas upp i den övre, med kapillärverkan fungerande * sektionen 16 med hjälp av veken 18. Eftersom veken 18 inte når enda ned till den nedre sektionens 17 botten kvarstannar tyngre material i denna och på detta sätt kan en separation göras. De olika hàlrummens eller sek- tionernas volymer måste vara relaterade till varandra och till volymen tyngre material, som är upptaget eller åstadkommits i vätskeprovet, så att ingen del blir över- full eller inte erhåller tillräcklig mängd fluidum.

Beroende på den analys som skall göras kan ingen, endera eller båda sektionerna 16, 17 vara försedd med reagens- eller modifieringsmedel. Analys kan sedan göras på vätskan i det övre utrymmet 16 och likaså på det tyngre materialet i det nedre utrymmet 17. Exempel på tyngre material är blodceller, som ansamlas i sektionen 17 vid analys av ett blodprov.

Fig 3 visar ett i praktiken mera användbart utförande av uppfinningen. Kyvetten kan vara uppbyggd på samma sätt som i fig l och 2 och har ett första hålrum 12 med inlopp 13, en kanal 14 med hydrofoba hinder och ett upptagningsutrymme l7. Däremot är upptagningsutrym- mets övre sektion eller det andra hålrummet beläget utanför en centrumlinje genom det första hålrummet och upptagningsutrymmets 17 undre sektion och betecknas här med 21. Det andra hålrummet 21 står i förbindelse med upptagningsutrymmet 17 medelst en kapillärkanal , vilken bildar vinkel med centrumlinjen genom det första hålrummet 12 och upptagningsutrymmet 17. En kapil- lärformation eller veke 19 av samma slag som veken 18 är med sin ena ände förbunden med kapillärkanalen 20 och sträcker sig ett stycke ned mot utrymmets 17 botten men slutar på säkert avstånd från denna av samma skäl som i det förra utförandet. Det andra hålrummet 21 är 465 742 7 här förbundet med en ventilationsanordning i form av en i det fria mynnande kanal 22 för förhindrande av luftinneslutningar. I denna kyvett är sålunda mät- eller reaktionshålrummet 21 icke beläget i den fluidumbana, som förekommer vid centrifugering av kyvetten och kan sålunda förses med ett reagensmedel, som är oförenligt med det tyngre materialet i vätskan. Denna enkla kyvett löser ett flertal analysproblem. Reagensmedel eller andra medel kan avsättas på ett flertal ställen på olika sätt. Inkubationer under lämpliga tider är möjliga i det första hålrummet 12 och i upptagningsutrymmet 17 under centrifugering och givetvis i det andra hålrummet 21. Om flera reagensmedel eller motsvarande erfordras vid olika tillfällen efter en separationsprocess måste kyvetten ha mer än tre håligheter, där en andra hålig- heten fungerar som en inloppshålighet för en ny centri- fugeringscykel, såsom framgår av det följande.

Kyvetten enligt fig 4 har sålunda ett andra upptag- ningsutrymme 28, vilket kommunicerar med det andra hål- rummet 21 via en kanal 27, som liksom kanalen 14 är tillverkad för förhindrande av spontan vätsketransport genom kapillärverkan. Det andra upptagningsutrymmet 28 kan användas som en ytterligare mäthålighet och kan vara försedd med reagensmedel eller motsvarande. I det andra hålrummet 21 befintlig vätska kan genom centrifu- gering bringas att passera kanalen 27 för upptagning i utrymmet 28. Efter en förutbestämd tid och eventuellt efter blandning med reagens kan analys ske på vätskan i utrymmet 28. En av fördelarna med detta utförande av uppfinningen är att ett reagensmedel kan anordnas i hålrummet 21 och att den upptagna vätskan efter en förutbestämd inkubationstid kan överföras till utrymmet 28 genom en kort centrifugering, där vätskan blandas med nytt reagensmedel eller motsvarande för att efter en förutbestämd inkubationstid analyseras.

Fig 5 visar ett utförande, som förutom det första hålrummet 12, kanalen 14 och upptagningsutrymmet 17 465 742 8 har ett andra hålrum 21, ett tredje hålrum 21' och ett fjärde hålrum 21" liksom en andra kanal 14' och en tredje kanal l4", ett andra upptagningsutrymme 17' och ett tredje upptagningsutrymme 17" samt en första kapillärkanal 20, en andra kapillärkanal 20' och en tredje kapillärkanal 20". En vätska, som upptagits i det första hålrummet 12 överföres, såsom förut beskrivits, till upptagningsutrymmet 17 genom centrifugering, vari-v från det upptages i det andra hålrummet 21 genom kapil- lärverkan via veken 19 och kapillärkanalen 20. Från det andra hålrummet 21 transporteras vätskan till upptagnings- utrymmet 17' via kanalen 14' likaså genom centrifugering för att därifrån sugas upp i ett tredje hålrum 21' medelst en veke 19' på samma sätt som i det föregående steget.

På motsvarande sätt upptages vätskan i det fjärde hål- rummet 2l" via upptagningsutrymmet 17", veken 19" och kanalen 20". Det är inte särskilt många analyser som har ett så komplicerat reaktionsschema att behov föreligger av en kyvett som den senast beskrivna men utförandet visar klart uppfinningens användbarhet. I det sistnämnda utförandet är ventilationskanalen 22 ansluten till det i serien sista hålrummet 21".

Fig 6 visar ytterligare ett utförande, som är en kombination av utförandena enligt fig 3 och 4. Till ett upptagningsutrymme 17 är sålunda två kanaler 20, 24 anslutna, vilka är förbundna med varsitt andra hål- rum 20, 24 och har varsin veke 19, 23. Hålrummen 21 och 25 har varsin ventilationskanal 22 respektive 26.

Utförandet enligt fig 6 är användbart då två analyser skall göras, vilka måste utföras efter olika inkubations- tider. Genom att två analyser kan utföras efter en enda centrifugering kan kyvetten enligt fig 6 medföra tids- besparing i många fall.

Ett praktiskt exempel på uppfinningens användbarhet är utförande av analys av urea och alkaliskt fosfatas från helblod i kyvetten enligt fig 6. Kyvettväggen 10 med urtagningar, som avgränsar håligheterna, kan till- 465 742 9 verkas av cellulosabaserat harts medan den andra väggen, som bildar ett lock, kan skäras ut ur ett ark av samma material.

Ytorna till de hålrum, som arbetar med kapillär- verkan, kan behandlas med koronaurladdning eller på annat sätt för ökning av vätbarheten. De hydrofoba ka- l4', 14" olja och ett filter av ett litet stycke sintrad poly- nalerna 14, och 27 kan behandlas med silikon- propylen kan tryckas på plats i den övre delen av dessa kanaler. En blandning av glycin, magnesiumklorid, para- nitrofenyl-fosfat och ett bärmaterial, som ger ett pH l0,5 när det är löst i plasma, tryckes på en av eller båda de stora ytor, som avgränsar det andra hålrummet 21. På de ytor, som avgränsar utrymmet 28 i fig 6 tryckes en blandning av natriumhydroxid och ett bärmaterial.

På en av de väggar, som avgränsar håligheten 25 applice- ras en blandning av ureas och en alkalisk buffert och på ett motsvarande område av den motsatta väggen applice- ras ett huvudsakligen transparent material av cellulosa- ester innehållande en pH-indikator med ett indikeringsom- råde inom det sura området. Den första håligheten 12 och upptagningsutrymmet 17 kan innehålla heparin för förhindrande av koagulering om reaktionstiden är lång.

De båda väggar, som enligt fig 2 bildar kyvetten, kan förbindas med varandra genom svetsning eller limning.

Båda metoderna medför goda resultat.

Vid användning av en kyvett enligt fig 6, vilken behandlats på det nyss beskrivna sättet, bringas den i beröring med ett helblodsprov och placeras i en speciell centrifugfotometer. Centrifugeringen igångsättes och blodet överföres till upptagningsutrymmet 17. Efter 60-90 sekunder har blodcellerna separerats och centrifugen avstannas. Plasma uppsuges nu i håligheterna 2l och via kanalerna 20 och 24. Fotometern kan ha en initial mätning som referens men i annat fall börjar analysen med en övervakning av den kinetiska omkastningen av pH-indikatorn p g a den ammoniak, som alstras p g a 465 742 verkan av ureas på provets urea i hålrummet 25. Medan ureavärdet avläses pågår alkalinfosfatasreaktionen i den andra håligheten 21 och efter en förutbestämd tid startas centrifugen för att efter en kort tid avstanna reaktionen, då vätskan bragts i beröring med natrium- hydroxiden i utrymmet 28, som också framkallar en gul färg av digererat substrat. Efter mätning av färgen i utrymmet 28 behandlas erhållen data och de analytiska' värdena presenteras.

Det kan ibland vara önskvärt att späda eller tvätta det upptagna fluidumet medelst en vätska, som skall kunna anbringas i ett eller flera därför avsedda hàlrum.

För ändamålet kan en kyvett med det i fig 7 visade ut- förandet användas. Håligheten 12 är här parallellkopplad med en hålighet 30 för upptagning av nämnda vätska.

De båda håligheterna 12 och 30 har var sin utloppskanal 33 resp 34, som båda mynnar i kanalen 14. Fluidum och vätska i håligheterna 12 resp 30 strömmar vid centrifuge- ring till kanalen 14 och via denna till upptagnings- utrymmet 17 osv som i de föregående utförandena.

Spädnings- eller tvättvätskan kan uppsugas i hål- rummet 30 vid analystillfället men den kan även anbringas tidigare, lämpligen vid appliceringen av reagensmediet, i vilket fall vätskan måste inneslutas tätt, vilket kan ske medelst tätningsproppar eller -hinnor i hålig- hetens inlopp och utlopp. Det är också tänkbart att placera en kapsel av lämpligt material i håligheten . Vid användningstillfället kan de båda tätningarna genomborras med lämpligt verktyg. Det är också möjligt att, såsom visas vid 36, anbringa något slags perfore- ringsorgan 36 i håligheten, vilket vid centrifugering av kyvetten tryckes till ingrepp med och genomborrar tätningen 35 i utloppet.

Det är även tänkbart att koppla håligheten med tvätt- eller spädningsvätska i serie med fluidumupptag- ningshàligheten 12. För detta ändamål kan man exempel- vis modifiera kyvetten enligt fig 5 på det i fig 7 visa- l0 465 742 ll de sättet. Det hålrum, som i utförandet enligt fig 5 tjänstgör som andra hålrum 21 övertar här rollen av första hålrum 12 genom att det försetts med ett inlopp 39. Det första hålrummet i fig 5 bildar här ett hålrum 38 för upptagning av spädnings- eller tvättvätskan, som liksom fluidumet i det förut beskrivna utförandena medelst en kanal 41, ett upptagningsutrymme 40 och en vätskeuppsugande kapillärformation 42 tillföres fluidum-J upptagningshålrummet 12 och transporteras, om så önskas till efterföljande hålrum på samma sätt som i utförandet enligt fig 5. Spädnings- eller tvättvätskan kan upp- sugas i hålrummet 38 genom kapillärverkan i samband med analysen men många gånger är det praktiskt att den anbringas på förhand och tätt inneslutes i hålrummet på samma sätt som i hålrummet 30 i fig 7.

För vissa analyser kan det vara önskvärt att bibe- hålla en del av det fluidum eller den spädnings- eller tvättvätska, som genom centrifugeringen nått upptag- ningsutrymmet i 17 resp 40, i detta utrymme. Lämpligen vidgas då utrymmet, såsom visas vid 37, så att det er- håller en volym, som överstiger hàlrummets 21 resp 12 volym. Efter en andra centrifugering, vid vilken t ex hålrummet 21 tömts, uppsuges därför på nytt fluidum ur utrymmet 17.

På ritningarna visas samtliga hålrum avgränsade av täta väggar men det inses att någon eller några av dessa väggar kan ersättas med ett semipermeabelt membran, såsom anges i US-A-4 654 197.

Uppfinningen skall också förklaras med hjälp av utföringsexempel 1 och 2, avseende bestämning av hemo- globin och glukos i helblod respektive glukos och protein i serum eller plasma under utnyttjande av ovanstående kyvett.

Exempel l Bestämning av hemoglobin och glukos i helblod.

Blodets röda celler, erytrocyter, bär innanför sitt semipermeabla membran, av främst lipider och pro- 465 742 12 teiner, en mångfald vattenlösliga kemiska substanser av såväl låg- som högmolekylär typ. Exempel på högmole- kylär typ är det syrgastransporterande proteinet hemo- globin och på lågmolekylär typ glukos, som är en nödvändig energisubstans för att hålla metabolismen igång. Lågmole- kylära substanser finns ofta både intra- och extracellu- lärt, medan högmolekylära substanser ofta ej kan passera erytrocyternas membran. Vid bestämning av hemoglobin n eller glukos i helblod rupteras erytrocyternas membran av t ex en detergent eller en osmotisk chock eller en kombination och erytrocyternas innehåll blir tillgängligt för en kemisk analys.

Hemoglobin I en kyvett enligt uppfinningen, t ex figur 3, placeras ett torrkemiskt reagens i hålrummet 12 bestående av 0,30 mg natriumdesoxycholat 0,15 mg natriumazid 0,15 mg natriumnitrit 0,1 mg icke-reaktiva ingredienser Reagenskompositionen för en viss mängd kyvetter löses i en liten mängd vatten och Pluronic P85®. Kon- sistensen är så viskös att reagenskompositionen medelst t ex screentryck eller t ex tampong-tryck uniformt kan placeras över ytan i hålrummet 12. Den använda reagens- kompositionen ger tillsammans med hemoglobin ett hemo- globinazidkomplex som kan bestämmas fotometriskt i hål- rummet 21. Kyvetten med hemoglobinreagens används så att helblod fylls i hålrummet 12. Reagenset löses ut i blodet och den kemiska reaktionen till ett hemoglo- binazidkomplex är klar efter ca 45 sekunder. Innehållet i hålrummet 12 överförs t ex via centrifugalkraften till hålrummet 21 där fotometrering kan ske av en klar, lågturbid lösning. Avståndet mellan väggarna i hålrummet 21 är ca 0,13 mm.

Glukos l kU GDH, glukosdehydrogenas 465 742 13 220 U NAD 0,3 mmol MTT 250 g White Saponin® 50 mg Pluronic P85® 250 ul jonbytt vatten Ingående komponenter finfördelas till en suspension som är lämplig att använda för beläggning av ytor med olika trycktekniker som silk-screen, cylindertryck mm.

Denna typ av suspension är lämplig för beläggning av kyvetter enligt uppfinningen. I vissa fall kan ytspän- ningsnedsättande substanser tillsättas för att underlätta beläggning av hydrofoba plastmaterial. För att anpassa suspensionen till olika beläggningsutrustningar kan viskositeten varieras genom tillsats av lämpliga hög- molekylära polymerer. Valet av högmolekylära polymerer är inte kritiskt men påverkar upplösningshastigheten på det torra reagenset. Bland användbara polymerer kan som exempel nämnas polyetylenglykol, polyvinylpyrrolidon, dextran och olika cellullosaderivat. Valet av polymer kan också göras med avsikt att få en stabilisering av suspensionen. Med kännedom om beredningsteknik från t ex livsmedels- eller kosmetikaindustrin kan anpassning av reagenset ske till olika ytor.

Reagenset för glykos i helblod placeras på beskri- vet sätt i en kyvett enligt uppfinningen typ figur 3.

Glukosreagenset placeras i hålrummet 12. Överföring till hålrummet 21 kan ske med t ex centrifugalkraft.

Hålrummet 12 fylls med helblod och glukosreagenset med- för överföring av glukos till en fotometrisk mätbar färg i endpoint efter ca 3 minuter. Överföringen till hålrummet 21 kan ske efter det att de röda cellerna, erytrocyterna, är rupterade, dvs ca l minut. På samma sätt som i hemoglobinfallet sker fotometreringen i en lågturbid, klar vattenlösning. Avståndet mellan väggarna i hålrummet 21, är ca 0,14 mm för en glukosbestämning i helblod. Den fotometriskt använda metoden för bestäm- ning av glukos och hemoglobin i helblod sker med fördel med en tvâvåglängdsmätning. b" 465 742 14 Exempel 2 Bestämning av glukos och protein i serum eller plasma.

Vid bestämning av en analyt i plasma eller serum skall de röda, blodkropparna, erytrocyterna, exkluderas.

En kyvett enligt uppfinningen är speciellt lämpad för analys i plasma eller serum då kyvetten innehåller flera hålrum och kommunikationen mellan olika hålrum uppehålls' med kapillärkraft och centrifugalkraft. Blod intages i ett hålrum, ofta med kapillärkraft genom direkt samp- ling, och plasma eller serum överföres efter centri- fugering av kyvetten med hjälp av kapillärkraften till ett hålrum innehållande en reagenskomposition, specifikt lämpad för att bestämma analyten.

Glukos i plasma elller serum Reagenskomposition, l ml: 1 kU GDH, glukosdehydrogenasenzym 220 U NAD 0,3 mmol MTT 50 mg Pluronic P85® 250 ul jonbytt vatten De ingående reagenskemikalierna behandlas enligt tidigare exempel för bestämning av glukos i helblod.

Reagenskompositionens eventuella modifiering för att uppnå god funktion, som torr-reagens, och vidhäftning på kyvetthàlighetens väggar följer beskrivningen i tidi- gare exempel.

Vid bestämning av glukos i plasma eller serum i en kyvett enligt uppfinningen användes med fördel en kyvett enligt figur 3. I håligheten 21 placeras den beskrivna reagenskompositionen med hjälp av t ex tryck- teknik uniformt över ytan. Efter en torkperiod övergår reagenset i ett sk torr-reagens. Ett lock placeras över håligheter och andra kanaler i strukturen. Helblod samp- las och inflyter i håligheten 12 t ex med hjälp av kapil- lärkraften. Efter samplingen centrifugeras kyvetten och när centrifugeringen är färdig fylles håligheten 465 742 21 med-hjälp av kapillärkraften med plasma eller serum.

De röda blodkropparna är bortcentrifugerade och kan ej fylla håligheten 21. Reagenskompositionen löses ut i serum eller plasma och den kemiska reaktionen möjlig- gör en specifik bestämning av glukos. Avläsning av den kemiska reaktionen, dvs glukoshalten, kan ske direkt i kyvetten med en fotometrisk metod.

Protein i serum eller plasma Reagenskomposition: l mmol Litiumtartrat l mmol Koppartartrat 7 mmol Litiumhydroxid De nämnda kemiska substanserna löses i lämplig mängd vatten. För att lösningen skall erhålla rätt visko- sitet för applicering via tryckteknik i ett hålrum in- dunstas lösningen. Applicering av reagenset med hjälp av tryckteknik underlättas om det torra reagenset därut- över innehåller ca O,5-2 % litiumlaurylsulfat och ca l-5 % och eventuellt en mjukgörare. polyvinylpyrrolidon/polyvinylacetat sampolymer Reagenset appliceras i håligheten 21 i en kyvett enligt figur 3. Kyvetten fungerar på samma sätt som den vid glukosbestämningen i plasma eller serum använda.

Kyvetten enligt uppfinningen kan användas för många olika slags analyser och lämpar sig särskilt väl för blodanalys av rutintyp, såsom undersökning av glukos, urea-kväve i blod, albumin, bilirubin, totalt protein etc varvid man speciellt utgår från helblod, och för ett otal andra analyser. Uppfinningen får sålunda inte anses begränsad till det ovan beskrivna utan kan modi- fieras på mångahanda sätt inom ramen för efterföljande patentkrav.

Claims (17)

465 742 10 15 20 25 30 35 16 PATENTKRAV

1. Kyvett för upptagning av minst ett fluidum och blandning av fluidumet med ett reagensmedel i och för analysering av blandningen, vilken kyvett har minst ett via att ett nat första hålrum (12), i vilket fluidumet är upptagbart . ett inl0PP (13), k ä n n e t e c k n a d därav, kyvetten förutom nämnda första hålrum (12) har minst andra hålrum (16, 21, 2l', 2l"), vilket är anord- att uppta fluidumet från det första hålrummet (12) genom kapillärverkan utan yttre påverkan via en första kanal (14), vilken har medel (15), som insläpper fluidum däri blott genom extern påverkan, företrädesvis genom utövande av centrifugalkraft, och att åtminstone det andra hålrummet (16, 21, 2l', 2l") innehåller reagens- eller fluidumet modifierande medel. k ä n n e t e c k n a d därav, att det första hålrummet (12) via kanalen (14) kommunicerar med ett upptagningsutrymme (17), vilket

2. Kyvett enligt krav l, icke utövar kapillärkraft och i vars närmast kanalen (14) belägna del en formation (18, 19) inskjuter, vilken är förbunden med det andra hålrummet (16, 21) och inrättad att genom kapillärverkan transportera fluidum från upp- tagningsutrymmet (17) till det andra hålrummet (16, 21).

3. Kyvett enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att mellan upptagningsutrymmet (17) och det andra hålrummet (16) är en med kapillärkraft verkande kanal (20) anordnad, i vilken nämnda organs (19) från upptag- ningsutrymmet (17) vända änddel är fäst.

4. Kyvett enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att det första hålrummet (12) och upptagningsutrym- met (17) är belägna i linje med varandra medan det andra hålrummets (21) med kapillärkraft verkande kanal (20) bildar vinkel med denna linje och att det andra hålrummet (21) står i förbindelse med det fria via en ventilations- öppning (22).

5. Kyvett enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d 10 15 20 25 30 35 465 742 17 därav, att ett andra upptagningsutrymme (l7') kommunicerar med det andra hålrummet (21) medelst en kanal (l4'), som motsvarar den första kanalen (14).

6. Kyvett enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att det andra upptagningsutrymmet (l7') har ett mot det första vätsketransportorganet (19) svarande organ (l9'), som är anslutet till en tredje med kapillär- kraft verkande kanal (20'), vilken mynnar i ett tredje hâlrum (2l') av samma slag som det andra (21).

7. Kyvett enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att ytterligare upptagningsutrymmen (l7"), kanaler (l4") och hâlrum (2l") är anslutna till det andra hålrummet (21) via det tredje hålrummet (2l').

8. Kyvett enligt krav 7 med ett flertal kanaler (14, 14', l4") och upptagningsutrymmen (17, l7', l7“) samt transportorgan (19, l9', l9"), kapillärkanaler (20, 20', 20") och hâlrum (21, 2l', 21"): t e c k n a d därav, att alla kanaler (14, 14', 14") och upptagningsutrymmen (17, l7', l7") sträcker sig längs parallella linjer, som bildar vinkel med de paral- k ä n n e - lella linjer, längs vilka kapillärkanalerna (20, 20', 20") sträcker sig.

9. Kyvett enligt något av krav 2-8, t e c k n a d därav, att mer än ett hâlrum (20, 25) k ä n n e - är förbundet med varje upptagningsutrymme (17).

10. Kyvett enligt något av krav 2-8, t e c k n a d därav, att fluidumtransportorganet (18, 19, l9', l9", 23) består av en veke.

11. ll. Kyvett enligt något av föregående krav, k ä n n e - k ä n - n e t e c k n a d därav, att det första hålrummet (12) är inrättat att uppta fluidum genom kapillärverkan.

12. Kyvett enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a d därav, att samtliga hâlrum (12, 21, 2l', 2l", 25) och/eller upptagningsutrymmen (17, l7', l7") är belagda med reagens- eller fluidumet modifierande medel av samma eller olika slag.

13. Kyvett enligt något av föregående krav, k ä n - 465 742 10 15 20 25 18 n e t e c k n a d därav, att med det första hálrummet (12) är minst ett hålrum (30) för upptagning av späd- nings- eller tvättvätska parallellkopplat, vilka båda = hålrums (12, 30) utlopp (33, 34) är förenade med nämnda första kanal (14).

14. Kyvett enligt något av krav 1-12, 1? k ä n n e - t e c k n a d därav, att med det första hálrummet (12) är minst ett ytterligare hålrum (38) för upptagning av spädnings- eller tvättvätska seriekopplat via en kanal (41), ett upptagningsutrymme (40) och en vätske- sugande kapillärformation (42).

15. Kyvett enligt krav 13 eller 14, t e c k n a d därav, att hálrummet (30, 38) för upp- k ä n n e - tagning av spädnings- eller tvättvätska i sitt inlopp och utlopp har medel (32, 35) för tätt inneslutning av vätskan, av vilka medlet i utloppet är genombryt- bart medelst ett i håligheten anordnat, genom centri- fugering aktiverbart perforeringsorgan (36).

16. Kyvett enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a d därav, att åtminstone ett upptagnings- utrymme (17, l7', 17"; 40) har större volym (37) än därpå följande hålrum (21, 2l', 21" resp 12), som är inrättade att uppta fluidum från upptagningsutrymmet.

17. Kyvett enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a d därav, att minst ett av hålrummen är täckt med ett semipermeabelt membran av hydrofil eller hydrofob typ, eventuellt innehållande reagens- medel.