Den nya rymdkapplöpningen fortsätter där 60-talets månkapplöpning tog slut, med Neil Armstrongs historiska stora kliv för mänskligheten. Först ska månen återerövras, sedan är Mars nästa hållplats. Och som vanligt vill USA vara först och störst.
Den gamla huvudmotståndaren Ryssland är i praktiken ur spel, och nya statliga spelare som Kina och Indien har tagit plats på startlinjen. Men det som verkligen fångar allas uppmärksamhet är det privata kapitalets intåg på scenen, där kampen om rampljuset står mellan två av världens rikaste män.
Det vi ser här är miljardärernas kamp, ”the Battle of the Billionaires”, Elon Musk mot Jeff Bezos, Space X mot Blue Origin. Det privata kapitalet har äntrat scenen på allvar nu, inget snack om den saken.
Trots att Musk och Bezos har mycket gemensamt, som deras ambitioner och förmögenheter, finns det stora skillnader i deras målsättningar och de metoder de använder för att nå dem.
En skillnad värd att notera är att en av dem, Bezos, har besökt rymden personligen, medan Musk ännu inte har gjort det. Musk har däremot ett försprång på många andra sätt, som vi ska komma till.
Avfyrningarnas supertorsdag
Torsdagen den 16 januari var ett datum som alla seriösa rymdfans hade markerat i sina kalendrar. Två av de största raketerna någonsin lyfte mot himlen den dagen. Båda raketerna, Elon Musks Space X med sin Starship och Jeff Bezos Blue Origin med sin New Glenn, är fortfarande i prototypstadiet, men båda har stora planer för framtiden.
Stora planer kräver förstås stora raketer. Här har Space X ett litet övertag. Deras Starship är med sin 121 meters totala höjd över startplattan i Boca Chica, Texas, den största raket som någonsin byggts. Bara det första steget, Super Heavy, är ungefär lika högt som stadiontornet i Helsingfors.
Blue Origins New Glenn, uppkallad efter astronauten John Glenn, den första amerikanen som kretsade i omloppsbana runt jorden, är huvudet kortare än Starship, med sina 98 meter. Men New Glenn står fortfarande stadigt i de supertunga raketernas klass.
Många har länge sett Elon Musk och Space X som favoriter i den här rymdkapplöpningen. De har en stark arsenal av bärraketer och är mycket mer erfarna. Deras mellanviktsraket Falcon 9 har i praktiken dominerat fältet som den moderna rymdfartens arbetshäst nummer ett.
Och det som gör Falcon 9 så banbrytande, ett ess i Musks rockärm, är återanvändbarheten som Space X har fulländat med den här rakettypen. Det har tagit ned priset på rymdfrakt, och gett Space X ett försprång gentemot konkurrenterna. Men konkurrenterna har redan börjat knappa in försprånget.
Efter de senaste testflygningarna kan man säga att loppet kanske är jämnare än vad man tidigare trott, åtminstone när det kommer till den absoluta tungviktsklassen.
Bezos vann på poäng – den här gången
Båda företagen, Space X och Blue Origin, siktar alltså på att göra sina tunga bärraketer återanvändbara. Space X kan den här biten, de lyckades också i torsdags landa sin booster hur elegant som helst. Men däremot misslyckades Space X med att få upp själva rymdfarkosten, Starship, till sin avsedda bana.
Bezos företag Blue Origin, å andra sidan, lyckades med den viktigaste biten, att få sin raket New Glenn till omloppsbana. Imponerande med tanke på att det här var New Glenns jungfrufärd. Men de misslyckades med att återvinna sin booster. Hur som helst kan man säga att Bezos tog hem den här matchen, på poäng.
De två miljardärerna jämför inte bara storleken på sina raketer, de har också haft många duster i rätten. Ofta då initierade av Jeff Bezos. Ett av de största bråken har handlat om de kommande Artemis-expeditionerna, som ska ta amerikanska astronauter tillbaka till månen.
År 2021 tilldelades Space X ett kontrakt värt 2,9 miljarder dollar av NASA för att bygga nästa generations månlandare för Artemis-programmet. Blue Origin protesterade, och lyckades senare vinna ett NASA-kontrakt på 3,4 miljarder dollar. De ska förse Nasa med månlandaren för Artemis V-expeditionen som är planerad till 2030.
Vem har den vinnande visionen för framtiden?
De här enskilda kontrakten är bara en liten del av det stora spelet som de två rymdbaronerna spelar. Elon Musks stora vision är att göra mänskligheten till en multiplanetär art, med fokus på Mars.
Space X grundades från allra första början (2002) med det här uttryckliga målet, att ta mänskligheten till Mars i stora skaror, med Starship som lastbil och buss. Musk har följaktligen skissat upp en detaljerad plan för hur Mars kan koloniseras.
Å andra sidan är Jeff Bezos vision mer jordnära – bokstavligen. Han talar om att bygga enorma rymdstationer i omloppsbana runt jorden, kallade ”Orbital Reefs”. Bezos långsiktiga mål är att flytta mycket av jordens tunga industri ut i omloppsbana för att bevara jordens natur och miljö.
Båda de här visionerna står inför enorma tekniska, vetenskapliga och etiska utmaningar. Men experter tenderar att anse att Bezos rymdstationer är mer realistiska i det långa loppet. Det är lättare att göra dem jordliknande än en hel, avlägsen planet.
Musks planer för att ”terraformera” Mars (göra planeten mer jordlik) har också kritiserats. Musk har bland annat talat om att spränga kärnladdningar ovanför Mars poler för att smälta isen där och skapa vattenånga. Någonting som har dömts ut som mer eller mindre totalt orealistiskt av experterna.
Hur som helst fortsätter kapplöpningen till rymden, och det kommer definitivt att bli en spännande show. Inte minst sedan Musk har fått sin nya bästis Donald Trump återinstallerad som Vita husets husbonde. Han har dessutom fått sin gamle Space X-vapendragare Jared Isaacman nominerad som ny chef för Nasa.
Men Bezos behöver knappast oroa sig. Om amerikanerna vill dominera den nya rymdkapplöpningen på samma sätt som de utklassade konkurrenterna i kapplöpningen till månen, kommer alla krafter att behövas.
Rysslands ärorika förflutna som rymdstormakt ligger stabilt i backspegeln, med klena utsikter till en renässans. Däremot, andra länder har seglat upp för att ta deras plats. De mycket ambitiösa rymdstyrelserna i både Kina och Indien kommer otvivelaktigt att göra sitt bästa för att utmana de amerikanska rymdoligarkerna.
Så håll popcornen beredda, det här blir en spännande show.