Frivilligarbetarna lyfter fram en ny låda med restmat vid mathjälpen i Kvarnbäcken i Helsingfors. Det är korv, pålägg och färdiga soppor. Flera kunder rusar fram.
En av dem är en kvinna med ett barn på cirka 10 år.
Barnfamiljer i brödkön är tyvärr en vanlig syn i dag, säger Eeva-Liisa Levander, en av grundarna och mathjälparna vid hjälporganisationen Myllyn murkina.
– Visst har fattigdomen ökat. Det är fruktansvärt att se så många barnfamiljer i år. Riktigt uselt är det, säger Levander.
När organisationen grundades för nästan sju år sedan syntes inte barnfamiljerna till i samma utsträckning. Trenden har vänt under den andra halvan av år 2024.
Experter oroade över ökningen
Det är inte bara i Helsingfors som det behövs frivillig mathjälp för att mätta små magar.
123 000 barn lever i fattigdom i Finland enligt Statistikcentralens siffror från år 2023.
I år väntar experter att siffran ska öka ytterligare. Enligt en uppskattning från paraplyorganisationen Soste, Finlands social och hälsa, ökar antalet fattiga barn med närmare 17 000 i år.
– Det är väldigt många, en mycket oroväckande siffra.
Det säger Anna Järvinen, specialsakkunnig inom fattigdom och inkomstskillnader vid Soste. Enligt henne beror ökningen på att levnadskostnaderna ökat under de senaste åren och att staten under år 2024 massivt skurit ned på sociala förmåner för barnfamiljer.
Bland annat har nedskärningar gjorts i bostadsbidrag och arbetslöshetsersättningar och dessutom har indexhöjningar frusits för många sociala förmåner.
– Det är nedskärningar som uttryckligen påverkar familjer med låga inkomster, säger Järvinen.
Ett av fem barn går hungriga
I dessa dagar gapar skolornas matsalar tomma och i tusentals familjer väntar barnen på att skollunchen ska värmas igen efter några veckors jullov. Ett av fem barn i fattiga familjer säger att de inte får tillräckligt med mat, enligt en färsk rapport från Rädda barnen.
I Kvarnbäcken i Helsingfors dyker några av barnen ofta upp vid tretiden på eftermiddagen när lunchserveringen stänger på Myllyn murkinas café.
– Vi har ett antal barn som besöker oss under skolornas ledigheter. De vet att det blir mat över. Ibland låter vi dem äta, säger Levander.
Anna Järvinen vid Soste är orolig över att allt fler barn nu riskerar att hamna utanför samhället. Risken ökar när de sociala förmånerna kapas av ytterligare och barnfattigdomen ökar.
– Barnen känner sig utanför när de inte har möjligheter till samma hobbyer eller intressen som kamraterna, då de inte har råd med födelsedagspresenter, caféer och biografer. De löper större risk för att bli mobbade och kan också lida av föräldrarnas ekonomiska stress.
Enligt Järvinen för barnfattigdom med sig problem för hela samhället i det långa loppet. Barn som har levt i fattigdom löper större risk att bland annat drabbas av hälsoproblem och brottslighet i framtiden.
– Med tanke på den offentliga ekonomin är det inte vettig politik att låta fattigdomen i barnfamiljer öka. Långtidsforskning pekar på ett samband mellan utkomststöd och större samhällskostnader på grund av ohälsa. Det belastar landets ekonomi i framtiden, säger Järvinen.
År 2025 ser mörkt ut för barnfamiljer med små resurser
Järvinen ser år 2025 som ett dystert år för alla barnfamiljer som kämpar med låga inkomster. Flera nedskärningar är på väg i sociala förmåner och sparkraven ligger som en skugga över välfärdsområdena.
– Jag önskar att beslutsfattarna ska förstå hur allvarligt det är när barnfattigdomen ökar. De kunde dra tillbaka några felaktiga nedskärningsbeslut och se till att servicen för barnfamiljer bevaras.
Mathjälparna vid Myllyn murkina fortsätter dela ut mat sex dagar i veckan. För Eeva-Liisa Levander gör det mest ont att se barn som sitter med sina föräldrar och väntar i flera timmar på ett nytt lass med matrester från butiker.
– Barnen är säkert hungriga, det är nog det värsta. Och sedan är de så tacksamma när jag ibland ger dem en slickepinne eller något annat extra.
