Petteri Orpo inledde presskonferensen med att förklara varför så stora nedskärningar behövs.
– Många frågar sig varför så stora besparingar behövs då underskottet ändå blir nästan lika stort som för det här året. Men ifall vi inte hade gjort dessa extra besparingar hade underskottet blivit ännu större. Med de här åtgärderna skapar vi möjligheter inför framtiden, sa statsminister Petteri Orpo, Samlingspartiet.
Orpo nämnde regeringens satsningar på infrastrukturen och på försvaret.
– Vi tror starkt på att denna regering klarar av att balansera landets ekonomi. Vi får fler arbetsplatser, vi får igång tillväxten och vi kan fortsätta stöda Ukraina, sa Orpo.
Finansminister Riikka Purra, Sannfinländarna, gick in på detaljerna i budgeten som totalt omfattar utgifter på 88,8 miljarder euro. Det är en aning mer än siffran som presenterades i augusti, 88,1 miljarder euro. Inkomsterna har också ökat nu jämfört med siffran i augusti: 76,6 miljarder euro mot 75,9 miljarder.
– Tillväxten av statsskulden kan avbrytas år 2027 men det förutsätter att vi genomför alla balanseringsåtgärder som vi går in för nu, på totalt nio miljarder euro, sa Purra.
”Utan dessa åtgärder hade det sett ännu värre ut”
Purra förklarade också varför underskottet bara blir en aning mindre år 2025 jämfört med innevarande år: -12,2 miljarder mot detta års underskott på -12,7 miljarder.
– Svaga ekonomiska utsikter gör att statens inkomster blir lägre än vad de hade varit annars. Men utan dessa åtgärder hade underskottet blivit mycket större, minus 16 miljarder euro, sa Purra.
Hon påpekade också att regeringen, trots kritiken, tillåter en ökning av kostnaderna för välfärdsområdena.
– De ökar med 2,2 miljarder euro, upp till 26,2 miljarder euro.
Riikka Purra lyfte upp flera åtgärder som är tänkta att öka tillväxten i landet.
– Våra åtgärder skapar 80 000 nya jobb och det ökar statens offentliga intäkter med 1,8 miljarder euro. Vi satsar på nya investeringsprogram för 890 miljoner euro och 208,5 miljoner euro på att åtgärda renoveringsskulden i infrastrukturen.
Sedan gick Purra in på besparingarna. Några exempel: kundavgifterna höjs inom välfärdsområdena och det ger 290 miljoner euro. Man drar bort 120 miljoner euro från yrkesutbildningen. Man minskar stödet till utvecklingsländerna med 135 miljoner euro.
Skatteintäkterna kommer att uppgå till 67,2 miljarder euro, vilket innebär att skattetrycket ökar en aning enligt Riikka Purra.
Det här beror dels på momshöjningen som redan genomförts, upp till 25,5 procent. Momsen på godsaker höjs också till 25,5 procent nästa sommar, upp från dagens 14 procent.
– Och så höjer vi den årliga skatten för elbilar och laddhybrider, sa Riikka Purra.
Adlercreutz: Det ska bli sporrande att arbeta
Undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) gav en kort beskrivning av budgeten på svenska:
– Det vi gjort nu har främst handlat om att bekräfta de beslut vi redan fattat tidigare. Läget är fortfarande utmanande, vi lever inte i onormala tider med krig i Europa, en hög ränta och vi har haft hög inflation. Men vi vill skapa förutsättningar för tillväxt genom att förnya beskattningen och arbetsmarknaden. Vi inser att det inte ger effekt direkt men de flesta ger markant effekt vid slutet av den här regeringsperioden.
– Det ska bli mer sporrande att arbeta. En av de stora framtidsfrågorna är hur vi ska ta tillvara möjligheterna som den gröna omställningen för med sig. Vi snabbar nu upp processerna, möjliggör investeringar och satsar på forskning och utveckling.
Adlercreutz lyfte upp satsningarna på järnvägar, vägar och farlederna.
– Välfärdsområdenas ekonomi är trängd men det är en långvarig process och vi kan inte hoppas på snabba resultat.
Purras sparkrav på kulturen halverat
Inför budgetmanglingen gnabbades det om kulturpengar. Kultur- och konstfältet kan dra en lättnadens suck då finansminister Riikka Purras hårdare förslag inte gick igenom.
Undervisnings- och kulturministeriet måste skära 60 miljoner euro i nästa års budget, varav 17,4 miljoner euro riktas mot kulturen.
Det här är nästan hälften mindre jämfört med Purras förslag, där sparkravet var 30 miljoner euro för kulturens del. Hela ministeriets nedskärningskrav minskade också från 65 miljoner till 60 miljoner euro.
Största delen av nedskärningarna inom kulturen, 10,8 miljoner euro, riktas mot statsandelsteatrarna, museerna och orkestrarna. Resten, 6,5 miljoner, ska sparas från det behovsprövade stöd som Centret för konstfrämjande, Taike, delar ut till konstnärer inom det så kallade fria fältet.
Regeringspartierna beslöt att resten av nedskärningarna inom Undervisnings- och kulturministeriet, 20 miljoner, ska tas från andra stadiets yrkesutbildning, något som Sannfinländarna ogärna ville röra, enligt en regeringskälla.
En liten ändring fick de in genom att 5 miljoner ska tas från statsandelar som delas ut av utbildningsstyrelsen istället för yrkesutbildningen (ministeriets förslag var 25 miljoner från yrkesutbildningen). De resterande 13,7 ska tas från idrott och ungdomsfrågor.
– Vi har inte kunnat undgå nedskärningar. Vi har anpassningar på cirka 60 miljoner i mitt område. Men vi har kunnat halvera nedskärningarna i kultur och idrott. Det är jag mycket glad för. Samtidigt blir det en extra nedskärning på 20 miljoner euro för yrkesutbildningen, säger utbildningsminister Anders Adlercreutz.
Kulturminister Sari Multala (Saml) kallar för sin del budgetmanglingens resultat för lindrigt.
”Statens stöd till konst och kultur är också i fortsättningen starkt”, säger hon i ministeriets pressmeddelande.
Adlercreutz: Sparkravet på yrkesutbildningen är bara en procent
Anders Adlercreutz fick en fråga om det extra sparkravet på 20 miljoner euro på yrkesutbildningen som innebär att det totala sparkravet blir 120 miljoner.
– Totalt omfattar yrkesutbildningen 2,15 miljarder euro, så det här extra sparkravet motsvarar enbart en procent. Och det här ska inte riktas mot de som tar sin första examen, sa Adlercreutz som tillade:
– Yrkesutbildningen ska vara en attraktiv utbildningsform och det ska fungera smidigt mellan yrkesutbildare och företagens behov. Den stora bilden är ändå att vi satsar på välmåendet i våra skolor och på våra ungdomar, sa Adlercreutz.
Jord och skogsbruksminister Sari Essayah (KD) lyfte särskilt satsningar på familjerna samt barnen och de unga - och på livsmedelsbranschen.
Trots balanseringsåtgärderna på nio miljarder euro blir statsbudgeten för år 2025 tydligt negativ med ett väntat underskott på 12,2 miljarder euro.
Korrigering 4.9 klockan 5.11: Adlercreutz talar om att sparkravet på yrkesutbildningen är en promille, inte en procent som det tidigare stod i artikeln.
Artikeln korrigerades på nytt klockan 6.24: Adlercreutz talar felaktigt om en promille, men menar en procent.