Inflationen har saktat av, men matinköp står fortfarande för en större del av våra konsumtionsutgifter (13,9 procent) jämfört med år 2016 (12,8 procent).
Barnfamiljer lägger mest på matinköp av alla olika typer av hushåll.
När prismedvetenheten har blivit det viktigaste har egenskaper som var varan är producerad, miljövänlighet och ansvarsfull produktion minskat i betydelse.
Det framkommer i en rapport över hur ökningen av matpriser har påverkat konsumtionsvanor från Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT.
Affärskedjornas egna märken går åt
Enligt livsmedelsbranschens marknadsanalys har butikskedjornas egna märken ökat i popularitet.
Det saknas täckande statistik på hur stor andel av matförsäljningen som de står för, men när det gäller till exempel kycklingkött är andelen enligt Konkurrens- och konsumentverket 44 procent.
Konsumenter har också varit mer intresserade av mängdrabatter, vilket till exempel syns i hur vi köper kaffe.
Branschen hoppas på vändning i år
I Europa tros konsumenternas förtroende för den ekonomiska situationen förbättras ännu i år.
Det här kan enligt livsmedelsbranschen bidra till både en allmän tillväxt för livsmedelsproduktionen och senare också ökad efterfrågan på hälsosamma och ansvarsfullt producerade produkter.
Också inom handeln kommer polariseringen enligt livsmedelsbranschens prognos troligen att öka.
En del konsumenter kommer fortsätta konsumera som förut medan en del kommer spara in på sina uppköp ännu mer än tidigare.
Likaså kommer råvarupriserna utvecklas i olika riktningar.
Medan livsmedelspriserna som helhet väntas sjunka har bland annat kaffe- och kakaopriserna redan stigit rejält och chokladprodukter förväntas bli dyrare än förut.