Jump to content

Tellur

Az Википедиа
52
Tellur
127,60
4d105s25p4

Tellúr — elementi kimijoviji guruhi 16-umi sistemai davrī (muvofiqi tasnifoti kuhan —guruhi VI-umi zerguruhi ilovagī buda, ba qatori xalkogenho)mansub ast. Tellur az lotiniji «telluris» girifta şuda, ma'nojaş Zamin ast. Kristallhoi mўrt va duraxşandai safedi ravşan, ziciji 6,24 g/sm3 doşta, dar harorati 4500S gudoxta meşavad. Dar tabiat hamrohi sulfur (S) va selen (Se) vo muxūrad. Metall cun xўla baroi baland bardoştani ustuvoriji pўlod bo mis va surb omexta meşavad. Qismi tarkibiji katalizator baroi hosil kardani mato'hoi sintetikī va mavodi şireşkunanda dar sanoati kimijo va az larzidan (vibratsija) muqobilijat nişon dodan, torhoi hiskunandai rўşnoī, dastgohhoi elektroniji termobarqī, xunukkunanda va cun rangdihandai şişaju mavodi kulolī istifoda meşavad.

Adabijot

[viroiş | edit source]

Sbor i obrabotka vtoricnogo sыrьja tsvetnыx metallov : Ucebnik dlja vuzov po spetsialьnosti "Metallurgija metallov" / G. A. Kolobov, V. N. Bredixin, V. M. Cernobaev. – M. : Metallurgija, 1993. – 288 s.

Inçoro ham bingared

[viroiş | edit source]
Vikianbor mavodhoi vobasta ba mavzūi
Tellur dorad
  1. (2016) «Atomic weights of the elements 2013 (IUPAC Technical Report)». Pure and Applied Chemistry 88 (3): 265–91. doi:10.1515/pac-2015-0305.
  2. Cverna, Fran (2002). "Ch. 2 Thermal Expansion". ASM Ready Reference: Thermal properties of metals (PDF). ASM International. ISBN 978-0-87170-768-0. 
  3. Lide, D. R., ed. (2005). "Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds". CRC Handbook of Chemistry and Physics (PDF) (86th ed.). Boca Raton (FL): CRC Press. ISBN 0-8493-0486-5. 
  4. Weast, Robert (1984). CRC, Handbook of Chemistry and Physics. Boca Raton, Florida: Chemical Rubber Company Publishing. pp. E110. ISBN 0-8493-0464-4. 
  5. (2003) «New limits on naturally occurring electron capture of 123Te». Physical Review C 67: 014323. Şablon:ArXiv. doi:10.1103/PhysRevC.67.014323. Bibcode2003PhRvC..67a4323A.