bringa
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]Böjningar av bringa | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | bringa | bringan | bringor | bringorna |
Genitiv | bringas | bringans | bringors | bringornas |
bringa
- (anatomi) område av bröstet (mellan frambenen) (vanligen hos boskap, ibland även om människor)
- (mat) kött från kroppsdelen (hos nötboskap)
- Sammansättningar: kalvbringa, oxbringa
Översättningar
[redigera]1. anatomi
Verb
[redigera]Böjningar av bringa | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | bringa | bringas |
Presens | bringar | bringas |
Preteritum | bringade, bragte | bringades, bragtes |
Supinum | bringat, bragt | bringats, bragts |
Imperativ | bringa | – |
Particip | ||
Presens | bringande, bringandes | |
Perfekt | bringad, bragd | |
bringa
- föra (fram), föra med sig; medföra, orsaka
- Hon hoppas att det bringar tur.
- försätta, få (att); åstadkomma
- Det bragte honom på fall.
- Han bringade ordning på det.
- Kvinnan var 32 år gammal när hon under tragiska omständigheter bragtes om livet.
- Etymologi: Belagt i svenskan 1524. Lånat från medellågtyska bringen, motsvarande tyska bringen och engelska bring. Den starka konjugationen bragte, bragt, bragd motsvarar tyska brachte och engelska brought och kommer från ett ursprungligen avskilt verb i avljudsförhållande, snarare än grundformerna bringen respektive bring.[1]
- Sammansättningar: anbringa, bibringa, frambringa, inbringa, medbringa, nedbringa, ombordbringa, tillbringa, uppbringa, åvägabringa, överbringa
- Fraser: bringa om livet, bringa ur fattningen
Översättningar
[redigera]föra med sig
Isländska
[redigera]Substantiv
[redigera]bringa f