stämning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av stämning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ stämning stämningen stämningar stämningarna
Genitiv stämnings stämningens stämningars stämningarnas

stämning

  1. (psykologi) tillstånd vari en människas känslor befinner sig inför ett visst föreställningsinnehåll; (tillfälligt) sinnestillstånd som sätter sin prägel på någons medvetande
    Synonymer: sinnestillstånd, känslotillstånd, känsloläge
  2. den anda, atmosfär eller ton som råder hos en grupp eller krets av personer vid en plats, ett evenemang e.d.
    Synonymer: atmosfär, anda, ton
    Sammansättningar: feststämning, stämningsfull
  3. (musik) åtgärd som utförs på ett instrument för att en musiker ska kunna spela rent på det
  4. (juridik) det att kalla någon inför domstol (stämma) för att ha begått brott eller i ett tvistemål
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: stämma, förstämning

Översättningar

[redigera]