finis

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Version från den 31 augusti 2017 kl. 09.59 av Doddebot (diskussion | bidrag) (mallsyntax: {uttal…|uttalslänk=…} > {uttal…|uttalslänk=-…})
(skillnad) ← Äldre version | se nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av finis  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ finis finisen finisar finisarna
Genitiv finis finisens finisars finisarnas

finis

  • uttal: ˈfiːnɪs (1.), ˈfiːˌnːis (2.)
  1. (starkt vardagligt) fin person
    Etymologi: fin + -is
  2. is som är stark och fin och lämplig för t.ex. skridskoåkning
    Etymologi: fin + is

Franska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

finis

  1. böjningsform av fini

Verb

[redigera]

finis

  1. böjningsform av finir

Latin

[redigera]

Substantiv

[redigera]

fīnis m

  1. gräns
  2. ände, slut
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=finis&oldid=3032797”