Pastorat
Pastorat är en indelningsenhet inom en kyrka och består av en eller flera församlingar.[1] Ett pastorat är verksamhetsområdet för en kyrkoherde, som är dess ledare.
Danska folkkyrkan
[redigera | redigera wikitext]I Danska folkkyrkan är pastorat beteckningen för en prästs geografiska ansvarsområde. Folkkyrkan omfattar omkring 1 350 pastorat.[2]
Svenska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]Inom Svenska kyrkan kan två eller flera församlingar samverka inom ett pastorat. Pastoraten leds av en präst med titeln kyrkoherde; ett pastorat kan innehålla flera församlingar. Kyrkoherden har en arbetsledande ställning för de övriga anställda i pastoratets församlingar.
En församling kan vara fristående (oegentligt kallade enförsamlingspastorat) eller ingå i ett (flerförsamlings)pastorat tillsammans med andra församlingar. Kyrkorådet är styrelse i en församling som inte ingår i ett pastorat och i ett pastorat. Församlingarna i ett pastorat har gemensam församlingsinstruktion, kyrkoherde, kyrkofullmäktige (som utses i direkta val) och kyrkoråd. Varje församling som ingår i ett pastorat har dessutom ett församlingsråd (valt av kyrkofullmäktige) som styrelse.
Äldre betydelse
[redigera | redigera wikitext]Före 2014 avsåg pastorat en kyrkoherdes (tidigare pastors) tjänstgöringsområde.[3] Ett pastorat kunde innehålla en församling (enförsamlingspastorat) eller flera församlingar (flerförsamlingspastorat). I ett flerförsamlingspastorat kallades kyrkoherdens egen församling vanligtvis för moderförsamling och de övriga annexförsamlingar. Vissa pastorat saknade moderförsamling. Om pastoratet innefattade fler än en församling, samverkade dessa i ekonomiska frågor genom en kyrklig samfällighet (som också kunde omfatta flera pastorat).[4][5] Från 2014 är pastorat detsamma som enpastoratssamfällighet.[6]
Genom beslut den 21 augusti 1786 delade stiften upp pastorat i tre klasser i avseende till kyrkoherdens löneförmåner; de präster med högre lärdomsmeriter hamnade i första eller till viss del andra klassen. Genom lagen angående tillsättning av präster den 26 oktober 1883 upphörde uppdelningen av pastorat i klasser.[7]
Prästagäll
[redigera | redigera wikitext]Ett äldre namn på pastorat är ”prästgäll”[8] eller ”prästagäll”[9] Ordet är belagt i yngre fornsvenska från 1493 (præsta giæld, prestegeel och dylikt).[10] Gäll är etymologiskt identiskt med gäld och syftar ursprungligen på den prästerliga befattningens inkomster.[11]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Pastorat i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Pastorat”. Nationalencyklopedin. Bra Böcker. http://www.ne.se/pastorat. Läst 28 december 2011.
- ^ ”Folkekirkens organisation”. www.folkekirken.dk. http://www.folkekirken.dk/om-folkekirken/. Läst 28 december 2011.
- ^ 2 kap. 7 § Kyrkoordningen. Svenska kyrkan. Läst 28 december 2011.
- ^ 2 kap. 8 § Kyrkoordningen. Svenska kyrkan. Läst 28 december 2011.
- ^ ”Vad är en samfällighet?”. www.svenskakyrkan.se. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 6 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120106021340/http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=658579. Läst 28 december 2011.
- ^ Svenska kyrkans bestämmelser: Kyrkomötets beslut om ändringar i kyrkoordningen (SvKB 1999:1) – SvKB 2012:14 (21 november 2012) www.svenskakyrkan.se
- ^ Pastorat i Nordisk familjebok (första upplagan, 1888)
- ^ Prästgäll i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
- ^ Svenska Akademiens ordbok: prästgäll
- ^ Knut Fredrik Söderwall: Ordbok öfver svenska medeltidsspråket, tillgänglig på Språkbankens ”Karp” [1] och Projekt Runeberg.
- ^ Svenska Akademiens ordbok: gäll
| |||||||||||||||||||||||||||||
