Kungsgård

Kungsladugårdarna på Visingsborgs kungsgård

En kungsgård var en gård, som kungen hade till sitt förfogande för att på gårdens avkastning på plats kunna försörja sig och sin hird, sitt beridna följe. Skatt betalades ursprungligen enbart till krigsmakten. En kungsgård kan ibland omnämnas kungsladugård, som också kan syfta på de jordbruk som fanns i anslutning till kungliga slott.

En tidig typ av kungsgård var husabyn. Många av dessa verkar tidigare ha varit privatägda stormansgårdar.

Motsvarigheten till kungsgårdar har funnits i många stater. I det tysk-romerska riket hade kejsaren tillgång till Pfalzer på olika platser i riket.

Sverige

Kungsgårdarna var Kronans egendom, som under äldre medeltid kallades Uppsala öd.

Tidigmedeltida kungadömen var kringresande till sin natur och kungsgårdarna fanns i olika landskap i landet. Till kungsgårdarna kom kungen och hans hird och hov ridande för att inspektera egendom, utföra styrelseärenden och döma på räfst- och rättarting i landskapet, eller bara konsumera de magasinerade födoämnena.

Kungsgården var också platsen för konungens utsände, där politiska och praktiska beslut fattades. Kungen bevakade sina intressen med hjälp av fogdar, som residerade på kungsgårdar. Ofta fanns en marknadsplats i närheten. Ibland kunde också ett kloster byggas vid eller nära kungsgården. Något har emellertid kungsgårdarna skilt sig i olika landskap.

Under senare tid hade allmogen dagsverks- och byggnadsskyldighet på kungsgårdarna. Skyldigheten upphörde 1810.

I Västergötland fanns en indelning av landskapet i åtta bon – vart och ett med en kungsgård. Se Västergötlands bon.

I Hälsingelagen, som nedtecknades i början av 1300-talet, omnämns sex kungsgårdar i Norrland, belägna centralt i de viktigaste bygderna. Vid kungsgårdarna samlades skatteuppbörden in, varefter den transporterades ner till Stockholm. För kyrkans och kungens befattningshavare anlades Norrstigen som en riksväg längs Norrlandskusten, och kungsgårdarna placerades invid denna väg. En kungsgård var belägen i Norrstig i Säbrå i Ångermanland där Norrstigen nådde fram till kusten och blev tillgänglig för sjötransporter. Sjötransporterna var långt fram i modern tid mycket viktigare än de osäkra landtransporterna på dåliga och backiga vägar.

Idag förvaltar Statens fastighetsverk skogar med mera som hör till de kungsgårdar som fortfarande ägs av staten. Avkastningen går till statsbudgeten.^[1]

Kungsgårdar i Sverige

Gästrikland

Hälsingland och Medelpad

Kungsgården, Norrala, i Norrala socken i dagens Södra Hälsingland
Kungsgården, Hög i Högs socken
Hög på Norrstigen, som traditionellt identifierats med den nutida byn Kungsgården i Jättendals socken i norra Hälsingland), har på senare tid associerats till Kvissle/Nolby i Njurunda socken, i Medelpad^[2]

Medelpad

Näs, det vill säga nuvarande Kungsnäs i Selångers socken (Medelpad)
Eventuellt avsåg Hög på Norrstigen Kvissle/Nolby^[2]

Ångermanland

Kutby eller Kutuby, identifierad till Kungsgården, Kramfors kommun i Bjärtrå socken
Norrstigs kungsgård i Säbrå socken

Västerbotten

Umeå kungsgård (anlagd på 1500-talet av Gustav Vasa som avelsgård)
Luleå kungsgård (som Umeå kungsgård)

Småland

Västergötland

Huvudartikel: Västergötlands bon

Alvhems kungsgård, Ale kommun
Eriksberg, Herrljunga kommun
Ettak. Tidaholms kommun
Grimstorp, Sandhems socken, Mullsjö kommun^[4]
Götala kungsgård, länsresidens mellan 1612 (när danskar ödelade Skaraborgs slott) och 1660 när residenset flyttades till Mariestad
Hjälmareds kungsgård, Alingsås kommun
Höjentorps kungsgård, Skara kommun
Kastellgårdens kungsgård, Kungälvs kommun
Kungslena kungsgård, Tidaholms kommun
Longs kungsgård, Vara kommun
Läckö kungsgård, Lidköpings kommun
Orreholmens kungsgård, Falköpings kommun
Rackeby kungsgård, Lidköpings kommun
Restads kungsladugård, Vänersborgs kommun
Skalunda kungsgård, Lidköpings kommun
Älvsborgs Kungsladugård, Göteborgs kommun

Öland

Östergötland

Halland

Skåne

Alnarps kungsgård
Borrby kungsgård
Bäckaskogs kungsgård
Dalby kungsgård
Flyinge kungsgård
Herrevadskloster
Hjälmshults kungsgård, Helsingborgs kommun
Ivö kungsgård
Kungsgården Uranienborg
Lillö kungsgård
Lövestads kungsgård
Norra Sandby kungsgård
Rebbelsberga kungsgård
Remmarlövs kungsgård
Svabesholm kungsgård
Tomarps kungsgård

Kungsgårdar i Finland

Svenska kronan hade kungsgårdar också i den östra rikshalvan (fram till 1809). Gustav Vasas program för avelsgårdar, som inleddes 1556, anses ha inspirerats av problem med att få fram tillräckliga förnödenheter till trupperna i det utdragna kriget mot Ryssland. Under ryska tiden fortsatte kungsgårdarna sin verksamhet under länsguvernörerna, men arrendetiden ökades ända upp till 25 år.

Birkaland

Liuksiala kungsgård

Egentliga Finland

Helgå
Nynäs kungsgård
Näse gård
Runagård
Stenberga

Kymmenegårdslän

Nyland

Borgå kungsgård
Esbo kungsgård
Ekenäs kungsgård
Helsingfors kungsgård
Laxpojo kungsgård och avelsgård

Satakunta

Ulfsby kungsgård
Kjuloholm kungsgård
Koivisto gård
Kumo gård

Savolax

Partala kungsgård
Rantasalmi kungsgård
Tavinsalmi kungsgård

Åland

Grelsby kungsgård
Haga kungsgård
Germundö kungsgård

Österbotten

Korsholms kungsgård och avelsgård
Pinnonäs avelsgård

Se även

Källor

^ [https://web.archive.org/web/20171201040914/http://www.sfv.se/sv/om-oss/uppdrag/skogsforvaltning/ Arkiverad 1 december 2017 hämtat från the Wayback Machine. Statens fastighetsverks webbplats.
^ [a b] Grundberg, Leif (2006). Medeltid i centrum: europeisering, historieskrivning och kulturarvsbruk i norrländska kulturmiljöer; Doktorsavhandling. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 59. Studia archaeologica Universitatis Umensis, 1100-7028 ; 20. Umeå: Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet. Libris 10261967.. ISBN 91-7264-202-5 (inb.). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-924
^ Striden i Gestilren 1210.Varför? Vad hände? Och sen då? 2009, 280 sid.
^ Grimstorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
^ Fem kungsgårdar blir byggnadsminnen
^ ”Om Starby Kungsgård”. Arkiverad från originalet den 22 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180522042446/http://www.stavlosa.se/historiakungstarby.htm. Läst 21 maj 2018.

[1] [https://web.archive.org/web/20171201040914/http://www.sfv.se/sv/om-oss/uppdrag/skogsforvaltning/ Arkiverad 1 december 2017 hämtat från the Wayback Machine. Statens fastighetsverks webbplats.

[Grundberg2006-2] [a b] Grundberg, Leif (2006). Medeltid i centrum: europeisering, historieskrivning och kulturarvsbruk i norrländska kulturmiljöer; Doktorsavhandling. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 59. Studia archaeologica Universitatis Umensis, 1100-7028 ; 20. Umeå: Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet. Libris 10261967.. ISBN 91-7264-202-5 (inb.). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-924

[3] Striden i Gestilren 1210.Varför? Vad hände? Och sen då? 2009, 280 sid.

[4] Grimstorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870

[5] Fem kungsgårdar blir byggnadsminnen

[6] ”Om Starby Kungsgård”. Arkiverad från originalet den 22 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180522042446/http://www.stavlosa.se/historiakungstarby.htm. Läst 21 maj 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]