Vinterguadalupestormsvala

	Vinterguadalupestormsvala; Status i världen: Sårbar
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Stormfåglar; Procellariiformes
Familj	Stormsvalor; Hydrobatidae
Släkte	Hydrobates
Art	Vinterguadalupestormsvala; H. cheimomnestes
Vetenskapligt namn
	§ Hydrobates cheimomnestes
Auktor	Ainley, 1980
Utbredning
Synonymer
	Oceanodroma leucorhoa cheimomnestes; Hydrobates leucorhous cheimomnestes; Oceanodroma cheimomnestes; Ainleystormsvala;

Vinterguadalupestormsvala^[2] (Hydrobates cheimomnestes) är en fågel i familjen stormsvalor inom ordningen stormfåglar.^[3] Den förekommer utanför Baja California i västra Mexiko och behandlades fram tills nyligen som en underart till klykstjärtad stormsvala.

Utseende

Vinterguadalupestormsvala är en medelstor stormsvala, ungefär 18 centimeter i kroppslängd. Den har relativt långa trubbspetsade vingar och en medellång kluven stjärt. Kroppsfärgen är mörkt sotbrun som på avstånd ser ut som svart. Övergumpen är vit och U-formad, i mitten ett mörkare diffust område. Näbb, ben och fötter är svarta och fötterna sticker inte utanför stjärten i flykten.^[4]

Utbredning

Vinterguadalupestormsvala häckar vintertid på skär utanför Guadalupeön utanför västra Mexiko.^[5] Utbredningsområdet utanför häckningstid är dåligt känt men sprider sig tydligen i östra Stilla havet, åtminstone så långt som till Galápagosöarna.^[6]

Systematik

Ursprungligen beskrevs arten som en underart till klykstjärtad stormsvala (Hydrobates leucorhous),^[7] på basis av fysiologi, morfologi och läte, skild från sommarguadalupestormsvala som häckar på samma ö sommartid, medan vinterguadalupestormsvala häckar vintertid.^[8] Numera urskiljs den oftast som egen art, bland annat baserat på skillnader i läten.

Släktestillhörighet

Tidigare placerades arten i släktet Oceanodroma. DNA-studier visar dock att stormsvalan (Hydrobates pelagicus) är inbäddad i det släktet.^[9]^[10]^[11]^[12] Numera inkluderas därför arterna Oceanodroma i Hydrobates, som har prioritet.^[1]^[5]^[3]

Levnadssätt

Fågeln tillbringar mycket tid på öppet hav där dess beteende troligen liknar klykstjärtad stormsvala. Under häckningssäsongen ses den i farvatten utanför Baja California. Vid häckningskolonin är arten nattlevnade. Den häckar i klippskrevor och bohålor.^[4]

Status

Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som sårbar med tanke på att den endast häckar på tre små öar. Världspopulationen uppskattas till mellan 2 500 och 10 000 vuxna individer.^[1]

Namn

Det vetenskapliga artnamnet cheimnonestes syftar på att arten häckar på vintern. Den har även kallats ainleystormsvala efter ornitologen David Ainley som först beskrev taxonet.

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2018 Forpus spengeli . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 10 december 2018.
^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.1.
^ [a b] Howell, Steve N.G.; Patteson, J. Brian; Shearwater, Debra (2012). Petrels, Albatrosses, and Storm-Petrels of North America: A Photographic Guide. Princeton University Press. sid. 392–394. ISBN 0-691-14211-4. https://books.google.com/books?id=okwEOt84iewC&pg=PA392
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
^ Crossin, R. S. (1974). The Storm Petrels (Hydrobatidae). In Pelagic Studies of Seabirds in the Central and Eastern Pacific Ocean (W. B. King, Editor), Smithsonian Contributions to Zoology Number 158, Smithsonian Institution Press, Washington, D. C. pp. 154-203
^ ”Oceanodroma leucorhoa”. Neotropical Birds. The Cornell Lab of Ornithology. http://neotropical.birds.cornell.edu/portal/species/overview?p_p_spp=104636. Läst 5 januari 2017.
^ Ainley, David G. (1980). ”Geographic Variation in Leach's Storm-Petrel”. The Auk 97 (4): sid. 837–853.
^ Sausner, J., J.C. Torres-Mura, J. Robertson, and F. Hertel (2016), Ecomorphological differences in foraging and pattering behavior among storm-petrels in the eastern Pacific Ocean, Auk 133, 397-414.
^ Penhallurick, J. och Wink, M. 2004. Analysis of the taxonomy and nomenclature of the Procellariiformes based on complete nucleotide sequences of the mitochondrial DNA genome. Emu 104: 125–147.
^ Robertson, B.C., Stephenson, B.M. och Goldstein, S.J. 2011. When rediscovery is not enough: Taxonomic uncertainty hinders conservation of a critically endangered bird. Mol. Phylogen. Evol. 61: 941–952.
^ Wallace, S. J., Morris-Pocock, J.A., González-Solís, J., Quillfeldt, P. och Friesen, V.L. 2017. A phylogenetic test of sympatric speciation in the Hydrobatinae (Aves: Procellariiformes). Mol. Phylogen. Evol. 107: 39–47.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör vinterguadalupestormsvala.
Bilder & media
Wikispecies har information om vinterguadalupestormsvala.
Artförteckning

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2018 Forpus spengeli . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 10 december 2018.

[BLS-2] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.

[IOC-3] [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.1.

[Howell-4] [a b] Howell, Steve N.G.; Patteson, J. Brian; Shearwater, Debra (2012). Petrels, Albatrosses, and Storm-Petrels of North America: A Photographic Guide. Princeton University Press. sid. 392–394. ISBN 0-691-14211-4. https://books.google.com/books?id=okwEOt84iewC&pg=PA392

[CC-5] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11

[6] Crossin, R. S. (1974). The Storm Petrels (Hydrobatidae). In Pelagic Studies of Seabirds in the Central and Eastern Pacific Ocean (W. B. King, Editor), Smithsonian Contributions to Zoology Number 158, Smithsonian Institution Press, Washington, D. C. pp. 154-203

[7] ”Oceanodroma leucorhoa”. Neotropical Birds. The Cornell Lab of Ornithology. http://neotropical.birds.cornell.edu/portal/species/overview?p_p_spp=104636. Läst 5 januari 2017.

[8] Ainley, David G. (1980). ”Geographic Variation in Leach's Storm-Petrel”. The Auk 97 (4): sid. 837–853.

[9] Sausner, J., J.C. Torres-Mura, J. Robertson, and F. Hertel (2016), Ecomorphological differences in foraging and pattering behavior among storm-petrels in the eastern Pacific Ocean, Auk 133, 397-414.

[10] Penhallurick, J. och Wink, M. 2004. Analysis of the taxonomy and nomenclature of the Procellariiformes based on complete nucleotide sequences of the mitochondrial DNA genome. Emu 104: 125–147.

[11] Robertson, B.C., Stephenson, B.M. och Goldstein, S.J. 2011. When rediscovery is not enough: Taxonomic uncertainty hinders conservation of a critically endangered bird. Mol. Phylogen. Evol. 61: 941–952.

[12] Wallace, S. J., Morris-Pocock, J.A., González-Solís, J., Quillfeldt, P. och Friesen, V.L. 2017. A phylogenetic test of sympatric speciation in the Hydrobatinae (Aves: Procellariiformes). Mol. Phylogen. Evol. 107: 39–47.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]