Hoppa till innehållet

Ulricehamns kommun

Ulricehamns kommun
Kommun
Kommunens vapen.
Ulricehamns kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Älvsborgs län (–)
CentralortUlricehamn
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd25 050 ()[1]
Areal1 116,71 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 045,86 kvadratkilometer[2]
- därav vatten70,85 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet23,95 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°47′30″N 13°24′46″Ö / 57.791666666667°N 13.412777777778°Ö / 57.791666666667; 13.412777777778
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsBorås domkrets (–)
Sjuhäradsbygdens domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1579[3]
Anställda2 175 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1491 (–)
1584 (–)
GeoNames2666492
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Ulricehamns kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Ulricehamn.

Kommunen är belägen på en utlöpare av Sydsvenska höglandet. Dess yta domineras av skogsmark men har även en stor andel jordbruksmark i jämförelse med riket som helhet. I sprickdalarna finns sjöar så som Åsunden. I Ätradalen återfinns Ulricehamnsåsen och ett flertal vattendrag har sina källområden inom kommunen, bland dessa kan nämnas Ätran, Tidan och Viskan.

Sedan gammalt förknippas området som utgör kommunen med handel och textil. Den sistnämnda var fortsatt av betydelse för det lokala näringslivet i början av 2020-talet. 

Kommunen är sedan den grundades ett starkare fäste för de borgerliga partierna. Sedan åtminstone 2010 har kommunen dock styrts av både högerkoalitioner och mittenkoalitioner.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Blidsberg, Brunn, Böne, Dalum, Finnekumla, Fänneslunda, Grovare, Grönahög, Gullered, Gällstad, Humla, Hällstad, Härna, Hössna, Knätte, Kärråkra, Kölaby, Kölingared, Liared, Marbäck, Murum, Möne, Strängsered, Södra Säm, Södra Ving, Södra Vånga, Timmele, Tvärred, Varnum och Vist. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Ulricehamns stad som 1863 bildade en stadskommun.

1938 införlivades Brunns och Vists landskommuner i Ulricehamns stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hökerum (av de tidigare kommunerna Fänneslunda, Grovare, Hällstad, Härna, Kärråkra, Murum, Möne, Södra Ving, Södra Vånga och Varnum), Redväg (av Blidsberg, Böne, Dalum, Fivlered, Gullered, Humla, Hössna, Knätte, Kölaby, Kölingared, Liared, Norra Åsarp, Smula, Solberga, Strängsered och Timmele), samt Åsunden (av Finnekumla, Grönahög, Gällstad, Marbäck, Södra Säm och Tvärred) medan Ulricehamns stad förblev oförändrad.

Ulricehamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Ulricehamns stad. 1974 införlivades Hökerums och Åsundens kommuner samt delar ur Redvägs kommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1996 i Sjuhäradsbygdens domsaga och kommunen ingår sedan 1996 i Borås domkrets.[6]

Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Västergötland. Ån Lidan rinner upp i kommunens södra delar och rinner mot norr. Kommunen gränsar i nordöst till Mullsjö kommun i före detta Skaraborgs län, nu i Jönköpings län, i öster till Jönköpings kommun, också i Jönköpings län. I söder gränsar kommunen till Tranemo kommun, i väster till Borås kommun och i nordväst till Herrljunga kommun, all i före detta Älvsborgs län, samt i norr till Falköpings kommun i före detta Skaraborgs län. Ån Ätran har sitt källflöde i kommunen.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Ulricehamns kommun är belägen på en utlöpare av Sydsvenska höglandet som genomskärs av nord–sydliga sprickdalar. Majoriteten av dess berggrund är täckt med morän som är klädd med granskog och myrmarker. Bland skogen hittas gårdar på hög höjd, omgivna av odlingsmark med kringliggande lövträd och beteshagar. Som kontrast finns sjöar så som Åsunden i sprickdalarna. Dessa är kantade av branta bergssidor och sandiga dalfyllnader med ett öppet, omväxlande odlingslandskap och inslag av lövskog. I Ätradalen återfinns Ulricehamnsåsen som gett topografin både åsryggar och kullar vilka är bevuxna med en stäppartad torrängsflora. Ett flertal vattendrag har sina källområden inom kommunen, bland dessa kan nämnas Ätran, Tidan och Viskan.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Ulricehamns kommun Hela riket






  Bebyggelse (4,5 %)
  Skog (68,7 %)
  Öppen myrmark (3,2 %)
  Jordbruksmark (15,4 %)
  Övrig mark (8,3 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2024 fanns 13 naturreservat i Ulricehamns kommun.[9] Bland dessa kan nämnas Frälsegården, ett reservat om fem hektar bildat 1984. Området präglas av Ulricehamnsåsen som till viss del innehåller kalk. Detta i kombination med kreatursbete har gett upphov till en säregen flora, en så kallad torrängsflora, med karaktäristiska arter som trollsmultron, backsippa, blodnäva, smalbladig lungört och backsmultron.[10] Ett annat exempel är Kycklingkullen, även det ett reservat om fem hektar men som bildades 1964. Området är skyddat på grund av dess flora som även den är en torrängsflora med arter som drakblomma och smalbladig lungört.[11]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar: Hällstads församling, Hössna församling, Redvägs församling, Södra Vings församling, Timmele församling, Ulricehamns församling och Åsundens församling.

Distrikt inom Ulricehamns kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12]:

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det tolv tätorter i Ulricehamns kommun och 2010 var tätortsgraden 66,6 %:[13][14]

Nr Tätort Antal invånare Landareal (ha)
1 Ulricehamn 10 629 745
2 Timmele 788 113
3 Dalum 651 78
4 Hökerum 642 86
5 Vegby 575 93
6 Blidsberg 540 114
7 Gällstad 536 96
8 Marbäck 475 71
9 Nitta 360 51
10 Rånnaväg 330 50
11 Trädet 296 69
12 Hulu 252 63

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en borgerlig koalition bestående av Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. De samlade 18 av 49 mandat i kommunfullmäktige. Valet 2014 ledde till maktskifte där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tog över makten, men i minoritet. De tidigare styrande partierna ingick i en valteknisk samverkan med de styrande partierna.[15] Den valtekniska samverkan sprack 2016 efter att man inte lyckats komma överens om placering av ett nytt Energi- och miljöcenter.[16] Socialdemokraterna kunde dock stanna vid makten men fick nya koalitionspartners i form av Centerpartiet och Liberalerna.

Efter valet 2018 meddelades att Centerpartiet stannar vid makten och att deras nya koalitionspartner blev Nya Ulricehamn. De två partierna bildade en minoritetskoalition som samlade stöd genom en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.[17] De efterträddes 2022 av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Även efter valet 2022 bildades ett minoritetsstyre.[18]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026
Ordförande C Roland Karlsson
Förste vice ordförande M Sören Johansson
Andre vice ordförande S Leif Dahl

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSPISDNYDNUCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970116616
11666
3089,2
246
197313186210
13186210
4994,8
43
197614176210
14176210
4993,4
418
1979115156210
15156210
4992,4
3613
19821151144212
15144212
4992,4
3415
19851152127210
152127210
4991,0
3118
198816313629
16313629
4987,1
3316
19911322125510
1322125510
4987,7
3316
199417512339
17512339
4986,0
3217
19983134103610
3134103610
4981,95
3118
20023172110466
317210466
4980,73
3217
200621423111349
2142311349
4981,03
2821
201021333104311
21333104311
4982,68
3019
2014213343102210
213343102210
4984,44
2920
20182102698228
2102698228
4985,25
2821
2022291887239
29887239
4983,04
2920
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026
Ordförande M Wiktor Öberg
1:e Vice ordförande C Mikael Dahl
2:e Vice ordförande S Klas Redin

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav tre tillhör Moderaterna, två tillhör Centerpartiet, två tillhör Socialdemokraterna, två tillhör Nya Ulricehamn, två tillhör Sverigedemokraterna. Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.[19]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Tillträdde Avgick
  Roland Karlsson (C) 2006 2010
  Lars Holmin (M) 2010 2014
  Mattias Josefsson (S) 2014 2018
  Roland Karlsson (C) 2018 2022
  Wiktor Öberg (M) 2022[20]

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Individnämnden C Liselotte Andersson S Aira Eriksson
Krisledningsnämnden M Wiktor Öberg S Klas Redin
Miljö- och byggnamnd M Kenneth Johansson S Daniel Claesson
Valnämnden M Jan Holmin S Leif Dahl

Ulricehamns kommun har fyra vänorter[21]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Området som utgör Ulricehamns kommun har sedan gammalt en tradition av handels- och textilnäringar. Den sistnämnda var fortsatt av betydelse för det lokala näringslivet i början av 2020-talet. Bland företag inom textilindustrin kan nämnas Seger Europe AB och Bogesunds Väveri AB. Över tid har dock verkstadsindustrin vuxit och därmed också fått en större betydelse för näringslivet än textilindustrin. Bland företag inom denna bransch kan nämnas Iro AB, AP & T Sweden och Emballator Ulricehamns Bleck AB.[7]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas i väst-östlig riktning av riksväg 40 medan riksväg 46 sträcker sig från norr fram till Ulricehamn där den övergår i länsväg 157 söderut. I Timmele avtar länsväg 182 från riksväg 46 mot nordväst.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 25 050 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 105:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun 1970–2020[22]
ÅrFolkmängd
1970
  
21 264
1975
  
21 451
1980
  
21 970
1985
  
22 086
1990
  
22 738
1995
  
22 793
2000
  
22 284
2005
  
22 381
2010
  
22 838
2015
  
23 494
2020
  
24 704

Ätradalen har rik historia. År 1520 var Ulricehamn platsen för Slaget på Åsundens is. Där blev Sten Sture den yngre träffad av en dansk kanonkula, vilket senare ledde till att han avled. Till minne av detta restes ett monument i början av 1900-talet.[23]

I centralorten ligger rådhuset som minner om Stadsbranden i Ulricehamn 1788. Rådhuset uppfördes året därpå som ersättning för det tidigare rådhuset som brann ner. För att möjliggöra bygget skrev Carl Michael Bellman en dikt för att samla in pengar.[24]

Blasonering: I blått fält, bestrött med klöverblad, ett med kunglig krona försett krönt U, allt av guld.

Staden bytte 1741 namn från Bogesund till Ulricehamn. Det tidigare sigillet innehöll ett krönt B, vilket vid namnbytet ersattes av ett U (efter drottning Ulrika Eleonora). Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t för Ulricehamns stad i sitt nuvarande utförande 1949.[25] De vid kommunbildningen tillförda tidigare enheterna saknade alla vapen och stadsvapnet kunde utan större diskussion registreras för Ulricehamns kommun 1974.

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] ”Ulricehamn - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ulricehamn. Läst 5 januari 2024. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/sok?sv.target=12.382c024b1800285d5863a70b&sv.12.382c024b1800285d5863a70b.route=/&searchString=&counties=V%C3%A4stra%20G%C3%B6taland&municipalities=Ulricehamn&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 15 januari 2024. 
  10. ^ ”Frälsegården”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/fralsegarden.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b2&sv.12.382c024b1800285d5863a8b2.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 15 januari 2024. 
  11. ^ ”Kycklingkullen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/kycklingkullen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b2&sv.12.382c024b1800285d5863a8b2.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 15 januari 2024. 
  12. ^
  13. ^ ”Statistiska centralbyrån: Tätorter den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 1 februari 2016. 
  14. ^ ”Statistikdatabasen SCB”. Arkiverad från originalet den 9 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170109184801/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=8824f6fa-1b50-40f2-9066-3f428b26865f. Läst 9 januari 2017. 
  15. ^ ”Ny röd regering i Ulricehamn”. Sveriges Radio. 13 oktober 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5990027. Läst 1 januari 2024. 
  16. ^ Christer Seldevall (23 november 2016). ”Spräckt budgetkompromiss ger blocköverskridande samarbete”. Ulricehamns Tidning. https://www.ut.se/lokala-nyheter/sprackt-budgetkompromiss-ger-blockoverskridande-samarbete/. Läst 1 januari 2024. 
  17. ^ Brander, Magdalena (24 oktober 2018). ”Nytt styre presenterades i Ulricehamn”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7074297. Läst 1 januari 2024. 
  18. ^ Lindén, Mattias (13 oktober 2022). ”Beskedet: Så kommer Ulricehamn styras”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/sa-kommer-ulricehamn-styras. Läst 1 januari 2024. 
  19. ^ Ulricehamn.se: Kommunstyrelsen Läst 13 januari 2023
  20. ^ ”Kommunstyrelsen”. www.ulricehamn.se. Ulricehamns kommun. https://www.ulricehamn.se/omkommunen/kommunstyrelsen/. Läst 13 januari 2022. 
  21. ^ Geeraedts, Ulrika (24 maj 2010). ”Vänorter Ulricehamns kommun”. Ulricehamn: Ulricehamns kommun. Arkiverad från originalet den 14 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110514220843/http://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=524. Läst 11 januari 2011. 
  22. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  23. ^ ”Sten Sture monumentet – Ulricehamn”. https://kulturvagen.se/sten-sture-monumentet/. Läst 5 januari 2024. 
  24. ^ ”Rådhuset och Stora Torget – Ulricehamn”. https://kulturvagen.se/radhuset-ulricehamn/. Läst 5 januari 2024. 
  25. ^ ”Ulricehamns stadsvapen från Ulricehamns kommuns webbplats”. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141019213244/https://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=15068. Läst 14 oktober 2014. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]