Hoppa till innehållet

Suchoj Su-25

Från Wikipedia
Suchoj Su-25
Сухой Су-25 (ryska)
Russian Air Force Sukhoi Su-25 (1).jpg
En Suchoj Su-25 från Rysslands flygvapen.
Beskrivning
TypAttackflygplan
Markunderstödsflyg
Besättning1/2 (beror på variant)
Första flygning22 februari 1975
I aktiv tjänst1981
VersionerSe Varianter.
UrsprungSovjetunionen Sovjetunionen
TillverkareSuchoj
Antal tillverkade1 024
Data
Längd15,53 meter
Spännvidd14,36 meter
Höjd4,80 meter
Vingyta30,1 m²
Tomvikt9 185 kg
Max. startvikt17 600 kg
Motor(er)2 × Tumanskij R-195 jetmotorer
Dragkraft2 × 44,18 kN
Prestanda
Max. hastighet975 km/h
Räckvidd med
max. bränsle
375 km
Transporträckvidd1 950 km
Max. flyghöjd7 000 meter[1]
Stigförmåga58 m/s
Dragkraft/vikt:0,51
Beväpning & bestyckning
Fast beväpning1 × 30 mm GSj-30-2 automatkanon med 250 patroner
RobotarR-60, Ch-25, Ch-29, 9K121 Vichr
Ritning

En ritning av en Suchoj Su-25.

Suchoj Su-25, förkortat Su-25, (ryska: Сухой Су-25, Су-25. NATO-rapporteringsnamn: Frogfoot) är ett sovjetiskt/ryskt attackflygplan som utvecklades och byggdes av den ryska flygtillverkaren Suchoj.

Su-25:an jämförs ofta med det amerikanska attackflygplanet Fairchild-Republic A-10 Thunderbolt II som är byggt för samma sorts uppdrag.

Under 1960-talet var Sovjetunionen i behov av ett nytt attackflygplan som kunde stödja de sovjetiska marktrupperna. Flygtillverkaren Suchoj gavs i uppdrag att utveckla ett sådant. År 1975 flög den första prototypen kallad T-8-1 och efter vissa tekniska problem kom de första Su-25:orna i tjänst i det sovjetiska flygvapnet år 1981.

Su-25 står även som grund till det mindre skolflygplanet Suchoj Su-28.

Det finns flera olika typer Su-25:or, bland annat en typ som är konstruerad för den ryska flottan och hangarfartygstjänst. Denna typ har beteckningen Suchoj Su-25UTG och är idag i tjänst på det ryska hangarfartyget Admiral Kuznetsov. Den senaste versionen som har producerats sedan slutet av 1990-talet är Suchoj Su-25TM (Suchoj Su-39).

  • Su-25
  • Su-25K
  • Su-25UB (Frogfoot-B)
  • Su-25UBK
  • Su-25UBM
  • Su-25UTG (för hangarfartyg)
  • Su-25BM
  • Su-25T
  • Su-25TM (Su-39 vid export)
  • Su-25SM
  • Su-25KM
  • Su-28

Planet användes flitigt i markattacker i Afghansk-sovjetiska kriget (1979–1989) där Sovjetunionen förlorade 22 flygplan. Även i första och andra Tjetjenienkriget har flygplanstypen använts flitigt. I kriget i Sydossetien 2008 användes planet av både Georgien och Ryssland. Även i Rysslands invasion av Ukraina 2022 har planet använts av bägge sidor.

Under 2020 fanns det strax under 500 plan i tjänst i ett flertal länder, varav flera tidigare tillhörde Sovjetunionen. Ryssland är den största användaren med uppemot 200 flygplan.[2]

Bulgarien är i nuläget (2022) det enda NATO-landet med Su-25 i tjänst.

Land Varianter Antal
(Viss data är från 2007)
Ryssland Su-25/Su-25UB/Su-25-BM/Su-25UTG < 200 (2020)[2]
Ukraina Su-25/Su-25UB/Su-25UTG 60
Belarus Su-25/Su-25UB 22 (2020)
Angola Su-25K/Su-25UB 15
Kazakstan Su-25/Su-25UB 14
Armenien Su-25K/Su-25UB 11, köpta från Slovakien 2004
Azerbajdzjan Su-25 7
Bulgarien Su-25K/Su-25UBK 10, varav 8 moderniserade (2022)
Kongo Su-25K 10
Etiopien Su-25T/Su-25UBK 4
Georgien Su-25/Su-25KM 12, under restaurering (2021)[3]
Iran Su-25 7
Nordmakedonien Su-25/Su-25UB 4, köpta av Ukraina, använda 2001–2004, donerade till Ukraina 2022
Nordkorea Su-25K/Su-25UBK 36
Peru Su-25K/Su-25UBK 18
Slovakien Su-25K/Su-25UBK 13, tagna ut tjänst 2003
Turkmenistan Su-25/Su-25UB 46
Uzbekistan Su-25/Su-25UB/Su-25BM 20
Totalt 639

Flygplan i flygvapen i urval

[redigera | redigera wikitext]
Rysk Su-25.
Slovakisk Su-25.

Belarus bedöms 2020 haft 22 Su-25.[4]

Bulgarien köpte ursprungligen 40 exemplar av Su-25, vilka levererades 19861988. Av dess av några tvåsitsiga för utbildning, men också dessa var fullt utrustade för strid. Ett antal flygplan har senare sålts eller på annat sätt avvecklats. Av återstående tio flygplan, tillverkade 19871988, genomgick åtta i slutet av 2010-talet en modernisering och livstidsförlängning i Belarus till omkring 40 års livslängd, med syfte att behålla dem i tjänst under större delen av 2020-talet. De första moderniserade flygplanen levererades 2020 och de sista i februari 2022. Bulgarien är på 2020-talet den enda NATO-medlem som har Su-25 i drift.[5]

Su-25 tillverkade mellan 1978 och 2008 av det företag i Tbilisi som nu heter Tbilisi Aircraft Manufacturing. Detta företag har sedan 2020 påbörjat restaurering av tolv stycken Su-25, som Georgiens flygvapen haft i malpåse sedan 2016. Flygvapnet upphörde att ha flygplan med fast vinge i tjänst från 2016 och slutade flyga dem helt 2018, men är sedan 2020 i återuppbyggnad.[2][3]

Under 1987 fick Nordkorea 14 stycken Su-25 från Sovjetunionen. Landet fick ytterligare 26 stycken året efter.[6]

Nordmakedonien Nordmakedonien

[redigera | redigera wikitext]

Nordmakedonien köpte 2001 fyra Su-25 av Ukraina. Dessa togs ur tjänst 2005 och långtidslagrades därefter på flygbasenSkopjes flygplats, tills de i augusti 2022 donerades till Ukraina.[7][8][9]

Ryssland uppges 2020 haft knappt 200 Su-25 i tjänst.[2]

Ukrainsk Su-25.

Slovakien tog Su-25 ur tjänst 2003 och placerade dem i långtidslager. Slovakien sålde 2004 tio överskottsflygplan, varav ett en tvåsitsigt skolflygplan, till Armenien.[10]

Ukraina övertog 92 Su-25 vid Sovjetunionens upplösning, varav 17 fortfarande var flygdugliga vid början av Rysslands invasion av Ukraina 2022.[11]

År 2014 fick Irak fem stycken Su-25M från Ryssland. Två år efter det fick Irak ytterligare tre.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]