Olof Thunberg
Olof Thunberg | |
Olof Thunberg, 1968. | |
Född | Fritz-Olof Thunberg[1] 21 maj 1925[1] Västerås församling, Västmanlands län, Sverige [1] |
---|---|
Död | 24 februari 2020 (94 år) Nacka distrikt, Stockholms län |
Utbildning | Calle Flygares teaterskola, Dramatens elevskola |
Yrke/uppdrag | skådespelare, regissör |
År som aktiv | 1944–2015 |
Känd för | berättaren i Bamse, rösten till Shere Khan i Djungelboken, rösten till Agaton Sax |
Maka | Ingrid Johansson (g. 1950–1954; skilda) Mona Andersson (g. 1978–1990; skilda)[2][3] |
Partner | Lena Granhagen (förlovade 1959–?) |
Barn | 2 |
Släktingar | Svante Thunberg (son) Malena Ernman (svärdotter) Greta Thunberg (sondotter) |
Namnteckning |
Fritz-Olof Thunberg, född 21 maj 1925 i Västerås,[1] död 24 februari 2020 i Nacka distrikt, Stockholms län,[4] var en svensk skådespelare och regissör.
Thunberg studerade i mitten av 1940-talet vid Calle Flygares teaterskola, och åren 1950–1953 vid Dramatens elevskola. Därefter engagerades han vid Norrköping-Linköpings stadsteater, där han även arbetade som regissör. Åren 1953–1956 gjorde han radioprogrammet Mannen i svart, där han framförde olika slags spökhistorier och rysare.
Förutom sina film- och TV-framträdanden är han känd som den som har läst in berättelserna om Bamse på kassett, skivor och film. Han gjorde även den svenska rösten till tigern Shere Khan i filmen Djungelboken, en roll han upprepade omkring 35 år senare i Djungelboken 2.
Sommaren 2006 var han en av sommarvärdarna i Sveriges Radio P1.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Uppväxt
[redigera | redigera wikitext]Olof Thunberg växte upp i stadsdelen Ängsgärdet i Västerås[5] tillsammans med sina föräldrar och två äldre bröder.[6] Han var klass- och scoutkamrat med blivande skådespelarkollegan Lars Ekborg.[7] Efter folkskolan gick Thunberg en kort tid på handelsskola innan han avbröt studierna och tog diverse småjobb istället.[8] Bland annat arbetade han som svarvare, ritare, verkstadsman (på Asea), dekoratör, expedit, laboratoriebiträde och kontorist.[9]
Tidiga år inom teatern
[redigera | redigera wikitext]Vid 15 års ålder grundade Thunberg, tillsammans med vännen Lars Ekborg, amatörteaterföreningen Scenklubben.[a] Avsikten var egentligen inte att sätta upp pjäser och att dra in pengar, utan att skapa sig en slags teaterskola. De första åren ägnade sig föreningen åt korta övningsscener. Sommaren 1944 gjorde gruppen sitt första publika framträdande, varvid Olof Thunberg scendebuterade, 19 år gammal.[13][14] Året efter scendebuten ställde Thunberg upp i Filmjournalens och Europafilms talangjakt Teaterluft, med final på Södra teatern, dock utan att vinna.[15][16][17]
Efter ett första misslyckat intagningsprov till Dramatens elevskola studerade Thunberg i två år vid Calle Flygares teaterskola, samtidigt som han gjorde värnplikten på somrarna.[13] I slutet av 1940-talet började han turnera i folkparkerna[18] och sommaren 1950 turnerade han ihop med Casinogänget. Efter några uppdrag som betald regissör åt amatörteaterföreningar i Västerås sökte han in till Dramatens elevskola igen 1950, denna gång med sikte på regilinjen, och blev nu slutligen antagen.[19]
Mot slutet av den treåriga elevtiden på Dramaten 1950–1953 regisserade han en kritikerrosad uppsättning av Carl Jonas Love Almqvists Ramido Marinesco med elevkamraten Jan Malmsjö i rollistan. Andraårseleven Emy Storm, som tidigare regisserats av bland andra Ingmar Bergman (på Intima teatern), gjorde här sin första ordentliga roll. Hon spelade Malmsjös mor och mindes senare: "Den uppsättningen fick mig på allvar att förstå vad teater kunde vara."[20] Författaren Stig Dagerman skrev uppskattande i Arbetaren (dec. 1952):
” | Det blev en bejublad föreställning. Många av oss som såg den kunde svära på, att vi inte på länge på svensk teater upplevt något så tjusande och inspirerat. Vi bar med oss ut i advent den spröda tonen av en spinett, ackompanjerande en poesi till döds, tacksamheten över en handfull tändande skådespelarprestationer och sist men inte minst glädjen över mötet med en ny och häftigt begåvad regissör: Olof Thunberg. | „ |
Tidig radiomedverkan
[redigera | redigera wikitext]Thunberg arbetade i unga år för Radiotjänst i Västerås, eller som han uttryckte det i en intervju 2003: "Jag kom till stor del in i teateryrket genom mitt arbete för Radiotjänst i Västerås [...]".[11] Enligt egen utsago har han genom åren medverkat i över tusen radioprogram.[21] I början av radiokarriären medverkade han ofta i "underhållning och glada spektakel", bland annat som imitatör.[22]
Åren 1953–1956 blev han känd för radioprogrammet Mannen i svart, där han med stor inlevelse – och ackompanjerad av allsköns kusliga ljudeffekter – framförde olika slags spökhistorier och rysare. Det var första gången den sortens ljudeffekter kom till användning i svensk radio.[23]
Efter genombrottet
[redigera | redigera wikitext]Efter elevtiden tackade Thunberg nej till ett skådespelarkontrakt på Dramaten då han hellre ville arbeta parallellt som både skådespelare och regissör, något som Dramatens demonregissör Olof Molander motsatte sig.[24] Thunberg valde istället en anställning vid Norrköping- Linköpings stadsteater i dessa två yrkesfunktioner åren 1954 till 1956.[24][25] Från slutet av 1950-talet var han återkommande affischnamn på Stockholms privatteatrar, exempelvis Intiman, Scalateatern, Vasateatern, Oscarsteatern och Folkan, varvat med uppdrag på olika institutionsteatrar i och utanför Stockholm. Under framförallt 1980-talet turnerade han också med Riksteatern, bland annat i den egenskrivna enmansföreställningen Ur svenska hjärtans djup (1984).
Till Thunbergs mer kända film- och tv-roller hör organisten i Ingmar Bergmans Nattvardsgästerna (1963) och pappan i den för sin tid ovanligt påkostade tv-serien Villervalle i Söderhavet (1963).
Under 1960-talet knöts han allt närmare televisionen tack vare tv-producenten och regissören Åke Falck.[26] Från 1967 ingick Thunberg i TV:s fasta teaterensemble[27] och inför kanalklyvningen 1969 fick han en trefaldig funktion på TV1 som regissör, skådespelare och programplanerare.[28][29] Efter den perioden, från en bit in på 1970-talet och framåt, arbetade han enbart som frilans.[26]
-
Gittan Wernström (Lenalisa), Olof Thunberg (pappan) och Roland Grönros (Villervalle) i tv-serien Villervalle i Söderhavet (1963).
-
Lauritz Falk, Meg Westergren, Olof Thunberg och Inga Gill i Alltid på en onsdag (Lilla teatern, 1967–1968).
-
Thunberg – i dubbel upplaga – som programledaren i tv-filmen Biprodukten (1969).
Dubbning och liknande
[redigera | redigera wikitext]Dubbning av animerad film
[redigera | redigera wikitext]Olof Thunberg var under större delen av sin karriär emellanåt sysselsatt med dubbning av animerad film, främst som röstskådespelare men även som regissör. Han regisserade bland annat den svenska originaldubbningen av Lady och Lufsen, som spelades in sommaren 1955 med elevkamraten Jan Malmsjö i den manliga huvudrollen. Under en av inspelningsdagarna var Thunberg personligen i telefonkontakt med Walt Disney, som följde arbetet på distans via dagliga leveranser av inspelat material. Efter genomlyssning av materialet ringde Walt Disney vanligtvis till en representant[b] som brukade närvara i studion, för att avge sitt personliga godkännande. "För det mesta tyckte han att det var bra, ibland riktigt bra", mindes Thunberg drygt femtio år senare.[31]
Thunberg gjorde även den svenska rösten till tigern Shere Khan i filmen Djungelboken (sv. premiär 1968), vilken han själv framhållit som sin främsta insats i Disneysammanhang.[24] Han upprepade rollen 35 år senare i Djungelboken 2 (2003).
Hans röst har även förekommit i filmer som Benjamin och jag (1957), Bernard och Bianca (1978), Snövit och de sju dvärgarna (nydubbning 1982), Taran och den magiska kitteln (1985) och Monsters Inc. (2001).
Originalsvenska produktioner
[redigera | redigera wikitext]Thunberg gav röst åt filmfiguren Agaton Sax (1972–1976), som dels förekom i en rad tv-filmer och dels utgjorde huvudrollen i Sveriges första helt animerade långfilm 1976.
Han är också starkt förknippad med Rune Andréassons tio färgfilmer om Bamse (1972–1991) och diverse Bamse-sagor utgivna på skivor och kassetter (1973–). Thunbergs sista medverkan i filmsammanhang var som berättarröst i en reklamfilm för nya Bamses värld på Kolmårdens djurpark 2015.
Familj och släkt
[redigera | redigera wikitext]Olof Thunberg var son till lagerarbetaren Fritz Thunberg (1889–1988) och Elsa Thunberg (1898–1991), född Mattsson.[32][33] Under ungdomsåren skrev brodern Charlie Thunberg (1922–2013) revyer som Olof Thunberg och vännen Lars Ekborg medverkade i.[34]
I oktober 1950, samma höst som han kommit in på Dramatens elevskola, gifte sig Olof Thunberg med Ingrid Johansson (1925–2006)[35][36][33] som han tidigare varit skolkamrat med i Västerås[37]. De skilde sig 1954.[38]
Pingsten 1959 förlovade han sig med skådespelaren Lena Granhagen,[39] som han träffat föregående år genom en teateruppsättning på Intiman där hon medverkade som skådespelare och han som regissör.[40] De levde ihop till in på 1960-talet[40] och spelade varandras makar bland annat i tv-serien Villervalle i Söderhavet (1963).
Olof Thunberg var senare gift med skådespelaren Mona Andersson, som han lärde känna i samband med en radioteaterpjäs.[41] Med henne fick han två barn – Amanda (f. 1965) och Svante (f. 1969) – som båda verkat inom teatern, den senare främst som skådespelare. Hela familjen framträdde i En midsommarnattsdröm under en turné med Riksteatern sommaren 1983.[42][43] Dottern har därutöver samarbetat med Olof Thunberg som sufflör[44] och regiassistent[45].
Olof Thunberg var svärfar till operasångerskan Malena Ernman. 2010 gjorde de en gemensam julturné med Thunberg i rollen som julvärd.[46]
Han var farfar till klimataktivisten Greta Thunberg och morfars bror till skådespelaren Oskar Thunberg.
-
Familjen Thunberg 1926, med minstingen Olof i mor Elsas famn.
-
Bröderna Olof, Charlie och Nils på väg till skolan (1930-tal).
-
Thunberg med fästmön Lena Granhagen, 1961.
-
Skådespelaren Julia Cæsar var en god vän till familjen Thunberg[47], dessutom gudmor till Thunbergs dotter Amanda (f. 1965).[14]
Boende
[redigera | redigera wikitext]I över femtio år bodde Thunberg i ett 1930-talshus med sjötomt mot Insjön på Värmdö.[24][48] Han bodde tidigare i stockholmsstadsdelen Södermalm[49] och var i slutet av sitt liv bosatt i Nacka.[50]
Filmografi och TV/radio
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Olof Thunbergs medverkan i filmer, TV och radio
Långfilmer
[redigera | redigera wikitext]Roller
[redigera | redigera wikitext]- 1947 – Två kvinnor
- 1953 – Barabbas
- 1953 – I dur och skur
- 1953 – Vingslag i natten
- 1953 – Resan till dej
- 1954 – Skrattbomben
- 1955 – Vildfåglar
- 1955 – Finnskogens folk
- 1955 – Lady och Lufsen (röst)
- 1956 – Djuren gör revolt (röst)
- 1956 – Egen ingång (röst)
- 1956 – Sju vackra flickor
- 1957 – Vägen genom Skå
- 1957 – En drömmares vandring
- 1957 – Med glorian på sned
- 1957 – Vildmarkssommar (röst)
- 1957 – Prästen i Uddarbo
- 1958 – Fridolf sticker opp!
- 1958 – Perri: en vildmarksfantasi (röst)
- 1959 – Lejon på stan
- 1959 – Fröken Chic
- 1959 – Fly mej en greve
- 1959 – Det fantastiska äventyret (röst)
- 1959 – Lejon på stan
- 1960 – Sommar och syndare
- 1960 – Tärningen är kastad
- 1961 – När seklet var ungt (röst)
- 1961 – Pärlemor
- 1961 – Pongo och de 101 dalmatinerna (röst)
- 1963 – Det är hos mig han har varit
- 1963 – Nattvardsgästerna
- 1963 – Adam och Eva
- 1963 – Prins Hatt under jorden
- 1964 – Äktenskapsbrottaren
- 1966 – Oj oj oj eller Sången om den eldröda hummern (röst)
- 1968 – Villervalle i Söderhavet
- 1968 – Djungelboken (röst)
- 1975 – Smurfarna och den förtrollade flöjten (röst)
- 1975 – Flåklypa Grand Prix (röst)
- 1976 – Agaton Sax och Byköpings gästabud (röst)
- 1977 – Bernard och Bianca (röst)
- 1980 – Sverige åt svenskarna
- 1981 – Sopor (röst)
- 1981 – Micke och Molle (röst)
- 1982 – Snövit och de sju dvärgarna (röst, nydubbning)
- 1985 – Taran och den magiska kitteln (röst)
- 1986 – Amorosa
- 1989 – Lady och Lufsen (röst, nydubbning)
- 1988 – Landet för längesedan (röst)
- 1990 – Den oändliga historien II: ett nytt kapitel (röst)
- 1993 – Fern Gully - Den sista regnskogen (röst)
- 1996 – Monopol
- 1996 – Lilla Jönssonligan och cornflakeskuppen
- 1997 – Lilla Jönssonligan på styva linan
- 2001 – Monsters, Inc. (röst)
- 2001 – Lady och Lufsen II: Ludde på äventyr (röst)
- 2003 – Djungelboken 2 (röst)
- TBA – Stall-Erik och snapphanarna (roll inspelad 2010)
Röstregi
[redigera | redigera wikitext]Kortfilmer
[redigera | redigera wikitext]Roller
[redigera | redigera wikitext]- 1948 – De kämpade sig till frihet
- 1948 – Detta är LO (röst)
- 1954 – 15 sängar (röst)
- 1956 – Försvar för slingervägar (röst)
- 1957 – Benjamin och jag (röst)
- 1958 – Med Valle till fjälls (röst)
- 1958 – En skogssaga om sävdykarens liv (röst)
- 1959 – Lever lortsverige? (röst)
- 1959 – Brevet
- 1961 – Värden i din vård: socialreportage (röst)
- 1961 – Bakomfilm Nattvardsgästerna
- 1963 – ... som i en väv (röst)
- 1965 – Pengar finns dom?
- 1965 – Sängen: en respektlös historik (röst)
- 1976 – Oscarsteatern 70 år
- 1976 – Ögat och tummen (röst)
- 1983 – Sport-Billy och fotbollsmysteriet
- o.å. – Tintin
- 1989 – Motor Mania (röst)
- 2002 ca – På luffen i Boo
- 2010 – Abuni reklamfilm (röst)
- 2010 – ASEA i Västerås (röst)
- 2015 – Nya Bamses Värld (röst)
Röstregi
[redigera | redigera wikitext]Television
[redigera | redigera wikitext]Roller
[redigera | redigera wikitext]- 1958 – Greta och Albert (TV-serie)
- 1958 – Titta i november (TV-teater)
- 1961 – Drottningar av Frankrike (TV-teater)
- 1961 – Lördag med Lill-Babs
- 1963 – Villervalle i Söderhavet (TV-serie)
- 1965 – En historia till fredag (TV-serie)
- 1965 – Herr Dardanell och hans upptåg på landet (TV-teater)
- 1965 – Niklasons (TV-serie)
- 1966 – Mästerdetektiven Blomkvist på nya äventyr (TV-teater)
- 1967 – Proviekationer (TV-teater)
- 1968 – Hönssoppa med korngryn (TV-teater)
- 1968 – Lärda fruntimmer (TV-teater)
- 1968 – Pygmalion (TV-teater)
- 1968 – Så går det till här i världen
- 1968 – Private Entrance
- 1968 – Markurells i Wadköping (TV-serie)
- 1969 – Biprodukten
- 1969 – Håll polisen utanför (TV-serie)
- 1969 – Vårdaren
- 1969 – Lyckans dar
- 1969 – Tomtar på loftet (TV-serie)
- 1970 – Nu kommer 70-talet: Röda rummet 1979
- 1970 – Röda rummet (TV-serie)
- 1970 – I regnbågslandet (TV-serie) (julkalender)
- 1970 – Ett dockhem
- 1971 – Fredag med familjen Kruse
- 1972 – Om dessa buskar kunde tala …
- 1972 – Agaton Sax och bröderna Max (TV-serie) (röst)
- 1972–1974 – Bröderna Malm (TV-serie)
- 1972–1991 – Bamse - världens starkaste björn (TV-serie) (röst)
- 1973 – Ett köpmanshus i skärgården (TV-serie)
- 1973 – Makt på spel (TV-teater)
- 1975 – Familjen White (TV-serie) (röst)
- 1975 – Min hustru eller En natt i Falkenberg
- 1976 – Scapins rackartyg
- 1976 – På flykt undan mina landsmän
- 1976 – Agaton Sax (TV-serie) (röst)
- 1976 – Berättelser från landet (TV-serie) (röst)
- 1977 – Friaren som inte ville gifta sig
- 1977 – Semlons gröna dalar (TV-serie)
- 1977 – Bröderna (TV-serie)
- 1981 – Fortunios visa
- 1981 – Svenska Sesam (TV-serie)
- 1981 – Genombrottet
- 1981 – Syrsan vid Times Square (röst)
- 1982 – Nattvägen
- 1982 – Dubbelsvindlarna (TV-serie)
- 1983 – Här har ni hans liv! (TV-teater)
- 1985 – "Liten tuva..." (TV-serie)
- 1990 – Kära farmor (TV-serie)
- 1990 – Släng din peruk!
- 1991 – Storstad (TV-serie)
- 1991 – Sunes jul (TV-serie) (julkalender)
- 1992 – Blandaren – 127 år (TV-serie) (röst)
- 1993 – Allis med is (TV-serie)
- 1994–1995 – Tre Kronor (TV-serie)
- 1995 – Sjukan (TV-serie)
- 1995 – Jeppe på berget (TV-teater)
- 2000 – Soldater i månsken (TV-serie)
- 2001 – Återkomsten (TV-serie)
- 2003 – Solbacken: Avd. E (TV-serie)
- 2003 – Spung 2.0 (TV-serie) (röst)
- 2012 – Drömyrket (TV-serie) (röst)
Regi
[redigera | redigera wikitext]Radioteater
[redigera | redigera wikitext]Roller
[redigera | redigera wikitext]År | Roll | Produktion | Manus | Regi |
---|---|---|---|---|
1950 | Jepsen, bonde på Amager | En söndag på Amager | Johanne Luise Heiberg | Calle Flygare |
1951 | Farbror Einar | Mästerdetektiven Kalle Blomkvist (serie) | Astrid Lindgren | |
Doktor Bamse | ||||
1952 | Doktor Forenius | Ett brott | Sigfrid Siwertz | Anders Henrikson |
Gubben Magnusson, pensionär | Konvaljens avsked | Björn-Erik Höijer | Hans Dahlin | |
Albert, busschaufför | Änkeman Jarl | Vilhelm Moberg | Lars Madsén | |
1953 | Glass försäljaren | Leokadia | Jean Anouilh | Hans Dahlin |
En tjänare | Hekuba | Rabbe Enckell | Palle Brunius | |
Kirk, kårstudent | Du gamla klang- och jubeltid | Operett av Franz von Suppé (text: Joseph Braun) | Åke Falck | |
Grannas-Matts | Ett spel om en Wäg som till Himla bär | Rune Lindström | Lars Madsén | |
Kungen | Törnrosa | Sångspel av Harry Iseborg efter Zacharias Topelius | Barbro Svinhufvud | |
Värden | Regeln och undantaget | Bertolt Brecht | Hans Dahlin | |
Promenad med Carl Michael | Hans Dahlin | |||
Golftränaren Sture Olsson | Hillmans detektivbyrå: Vattengraven | Folke Mellvig | Lars Madsén[51] | |
1954 | Enter, lektor | Fusket | Lars Widding | Keve Hjelm |
1955 | Wozzeck, urmakare | Ostronet och pärlan | Sven Lindberg | |
Kronström, bibliotekarie | Vandring i ett hus | Erik Müller | Hans Dahlin[52] | |
Speakern | Födelsedagen | Alexej Forssell | Åke Falck | |
Prästen | Lokomotivet | Mario Mattolini | Olof Thunberg | |
Manley, gatuförsäljare | Tre blinda möss | Howard Rodman | Åke Falck | |
1956 | Knäcksell | Positivhataren | August Blanche | Hans Dahlin |
Giulio | En helt vanlig söndag | Vasco Pratolini/Gian Domenico | Hans Dahlin | |
1957 | Biskopen i Lima | Nattvardsvagnen | Prosper Mérimée | Hans Dahlin |
Skolmästarn | Frans på Stenbacken | Gunnar Falkås | Olof Thunberg | |
Joakim | Sammansvärjningen (åtm. del 5) | N.-O. Franzén | Per Verner-Carlsson | |
1958 | Hobbs | Inspektör Scott: det stora bankrånet | Börje Mellvig | |
1959 | Ritchie | Fallet Spencer (serie i 8 delar) | Francis Durbridge | |
Olof | Svenska rocken | Tage Danielsson | Tage Danielsson | |
Adjunkt Sundberg | Minns ni det än? (serie) | Lennart Forsberg | Lars Ekborg | |
1960 | Karl Ludvig | Kvartetten som sprängdes | Birger Sjöberg | Åke Falck |
de sju dvärgarna | Musiksagan: Snövit och de sju dvärgarna | |||
1961 | Kommissarie Snok (serie) | Arild Feldborg | Eddie Stenberg | |
Köttberg, slaktare | Ett misshumör går vidare | Soya | Hans Dahlin | |
Jan Andersson, en dräng | Hyrkuskens berättelser | August Blanche (radiodramatisering: Gunnar Wersén) | Per Verner-Carlsson | |
1962 | Eno, en gammal gubbe | Mio, min Mio | Astrid Lindgren | Maj Samzelius |
1963 | Ett borgarråd | Trivselmyra story | Lars Björkman | Hans Lagerkvist |
1964 | Benjamin | Precis vad man trodde … | Claude Marais och Carlos d’Aguila | |
1965 | I plommonstop och paraply (serie) | J. Mortimer/B. Cooke/E. Tayler | Per Verner-Carlsson | |
Dickie Dick Dickens (serie) | Rolf och Alexandra Becker | Åke Blomström | ||
Tréville | De tre musketörerna (serie) | Dumas | Johan Bergenstråhle | |
1966 | Skräcken | Badarna | Lars Adelius | Göran Graffman |
Mouscueton | Den siste musketören (serie) | J. Dumas | Per Verner-Carlsson | |
Farbror Agapetus | Den 35 maj | Erich Kästner | A.R. Pettersson | |
Alexander och Kleopatra | L. Jochimsen | Göran Graffman | ||
Otto FN-kapten | Ingenmans land | T. Zetterholm | H. Dahlin | |
Sir Harry | Målet avsågat | A. Gosling | Göran Graffman | |
1967 | Jim, en matros | Resan | G.Schehadé | A. Forsberg |
Förvaltaren | Stella | Johann Wolfgang von Goethe | Ulf Palme | |
Hoppikoptern (serie) | B. Lindroth | |||
1968 | Sten Swartz, direktör | In i Norden | L Ardelius | Börje Mellvig |
Mr Nån – världens största skurk (serie) | Björn Lindroth | |||
1969 | Datamaskinen och företaget | Björn Runeborg | ||
Olle, en gammal vän till Ivan | Resan till Falkenberg (serie) | Evan Storm | Staffan Olzon | |
1970 | Hennes chef | Självrespekt | Bertil Schütt | Börje Mellvig |
Ture Sventon i Stockholm (serie) | Åke Holmberg | Allan Rune Pettersson | ||
Onkel Tops stuga | Red Top | |||
1971 | Andre mannen | Detektivleken | M. Gyarfas | Börje Mellvig |
Semmelweis | Jens Björneboe | A. Forsberg | ||
Ture Sventon i Paris (serie) | Åke Holmberg | Allan Rune Pettersson | ||
1972 | Långdistanspianospelaren | Allan Sharp | Arne Forsberg | |
Marknadsafton | Vilhelms Moberg | Pi Lind | ||
äldre man i Argos[53] | Agamemnon | Aischylos | Ragnar Lyth | |
Barnen i Höjden (julkalender) del 19 | ||||
1973 | Väggen, Muren eller [...] | Björn Runeborg | Börje Mellvig | |
Sammansvärjningen (serie) | ||||
Ture Sventon i London (serie) | Åke Holmberg | Allan Rune Pettersson | ||
1974 | Ett dockhem i fickformat | Harald Molander fritt efter Henrik Ibsen | Hans Dahlin | |
Ture Sventon i Venedig (serie) | Åke Holmberg | Allan Rune Pettersson | ||
1975 | Ingenting är glömt… (serie) | Olle Högstrand | Thomas Hellberg | |
1976 | Olsson | Tordyveln flyger i skymningen (serie) | Maria Gripe/Kay Pollak | Kay Pollak |
1977 | På väg mot en revolution | Anton Tjechov | Gunnel Lindblom | |
Körsbärsträdgården | Anton Tjechov | Gunnel Lindblom | ||
1978 | Levander | Stipendiet | Björn Runeborg | Arne Forsberg |
1979 | Landshövdingen | Hundarnas timme | Björn Runeborg | |
Jakobinerna | Herbert Grevenius | Arne Forsberg | ||
1981 | En sommarkväll på bryggan | |||
1983 | Snobbar som Jolo mött | |||
1993 | Leadbetter | Häxtävlingen (serie) | Eva Ibbotson | Hans Klinga |
1995 | Herr Dussel | Anne Franks dagbok (serie) | Frances Goodrich/Albert Hackett | Hans Klinga |
2003 | Sam MacDougal | Faster Robbo (serie) | Ann Scott-Moncrieff | Hans Klinga |
Regi
[redigera | redigera wikitext]År | Produktion | Upphovsman |
---|---|---|
1955 | Korgstolen | David Ahlqvist |
Lokomotivet | Mario Mattolini | |
En löskekarl | Vilhelm Moberg | |
Den djupfrysta piraten | Eilif Bremdal och Nils Reinhardt-Christensen | |
1956 | Den försvunna staden | Charles Parr |
Bonden och gycklaren | Sigvard Mårtensson | |
Kontor nr 4 | Geo H. Blanc | |
Den glömda väntsalen | Milo Dor | |
Ulla Winblad gifter sig | Karl Ragnar Gierow | |
Herr Sleeman kommer | Hjalmar Bergman | |
Avsked | ||
Moder och barn | Stefan Andres efter H.C. Andersen | |
Sjukbesök | Gösta Sjöberg | |
En otrolig historia | Claude Aveline | |
1957 | Axel och Elsa | Staffan Tjerneld |
Ingens samvete tvinga låta | Tore Zetterholm | |
Baldevins bröllop | Vilhelm Krag | |
Blå knapp borta | Tarjei Vesaas | |
Anna Christie | Eugene O’Neill | |
Sanningen om Bébé Donge | Georges Simenon | |
Lodolezzi sjunger | Hjalmar Bergman | |
Mickelsnatten | Gösta Sjöberg | |
I tjocka på Atlanten | Eugene O’Neill | |
Kejsar Jones | ||
Frans på Stenbacken | Gunnar Falkås | |
1958 | Skärvor från AB Drömfabriken | Lars Widding |
1959 | Invandrarna (serie) | Vilhelm Moberg (radioarr.: Sigvard Mårtensson) |
1960 | Frid och Fröjd (serie) | Rune Moberg |
Skuggan av en blekgul häst | Bruce Stewart | |
1961 | Modehandlerskan | |
1963 | Buss på kontinenten | Ove Magnusson |
1965 | Lilla scenen: ”Låna mig en tia” | Michael Dines |
Lilla scenen: ”Historien om Karlsson” | Molly Johnsson | |
1975 | Från konglig majt:s spectacler |
Teater
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Olof Thunbergs teaterproduktioner
Roller
[redigera | redigera wikitext]Regi
[redigera | redigera wikitext]Manus och bearbetningar
[redigera | redigera wikitext]År | Produktion | Upphovsman | Regi | Plats (eller organisation) |
---|---|---|---|---|
1950 | Bara kuta runt | Gösta Norén och Olof Thunberg | Olof Thunberg | Västerås teater |
Törnrosa | Gösta Norén och Olof Thunberg | Olof Thunberg | Västerås teater; Oscarsteatern i Stockholm | |
1984 | Ur svenska hjärtans djup | Olof Thunberg med klassiska svenska texter | Hans Bergström | Riksteatern m.m. |
1988 | Siri Brahe | Gustav III (bearbetning: Olof Thunberg) | Olof Thunberg | Confidencen i Solna |
1989 | Soldaten Svejk | Olof Thunberg och Hans Bergström efter Jaroslav Haseks roman | Hans Bergström | Östgötateatern |
1998 | Bamses födelsedagskalas | Olof Thunberg efter en berättelse av Rune Andréasson | Pernilla Skifs | Folkparksturné |
2000 | Leka med elden | August Strindberg (bearbetning: Olof Thunberg) | Olof Thunberg | Kullehusteatern |
Förinspelad röst
[redigera | redigera wikitext]År | Roll | Produktion | Upphovsman | Regi | Plats (eller organisation) |
---|---|---|---|---|---|
1958 | Himlaspelet | Rune Lindström | Michael Meschke | Marionetteatern i Stockholm | |
1963 | lejonet | Trollkarlen från Oz | Luisa och Michael Meschke | Marionetteatern i Stockholm | |
1966 | Full i skratt i spindelhatt | Ria Paqualin | Parklekens marionetteater | ||
1969 | Nalle Puh | Nalle Puh | Michael Meschke | Marionetteatern i Stockholm | |
1970 | Nalle Puh | Mera Nalle Puh | Michael Meschke och Ing-Marie Tirén | Michael Meschke | Marionetteatern i Stockholm |
1985–? | Rösten | Bamse – världens starkaste björn | Håkan Jonson och Birgitta Sundberg efter Rune Andréasson | Birgitta Sundberg, Jan Tiselius | Fria Teatern i Högdalen |
1998–2012 | Bamse och mini-draken | Rune Andréasson | Bamseteatern på Bamses värld | ||
1998 | Bamse | Bamses födelsedagskalas | Olof Thunberg efter en berättelse av Rune Andréasson | Pernilla Skifs | Folkparksturné |
2018 | Mats Erson Lagmannen |
Himlaspelet (baserad på 1958 års uppsättning) | Rune Lindström | Michael Meschke | Föreningen Himlaspelet |
Diskografi
[redigera | redigera wikitext]- Se artikeln Olof Thunbergs diskografi
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1951 – Stipendium ur Helge Ax:son Johnsons donationsfond[54]
- 1952 – folkparkernas stipendium[18]
- 1954 – Västerås kulturstipendium[55]
- 1994 – Guldmasken i kategorin "Bästa manliga biroll i musikal eller revy" (Cabaret)[56]
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Vännerna Lars Ekborg, Bo Setterlind och Olof Thunberg. Tillsammans satte de upp Sture Jonsson Tre Dosor, i Thunbergs regi, sommaren 1945.
-
Radioinspelning av Mästerdetektiven Blomkvist, t.h. Olof Thunberg, hösten 1952.
-
Olof Thunberg fick ett stort genomslag som uppläsare av skräcknoveller i radioserien Mannen i svart 1953–1956.
-
Med Öllegård Wellton i Positivhataren 1953 (Parkteatern, Stockholm).
-
Olof Thunberg bakom Yvonne Lombard och Sture Lagerwall, i samband med Min man har komplex 1956 (Intiman, Stockholm).
-
Olof Thunberg porträtterad i Vecko-Journalen 1959, vid tiden för pjäsen Ägget.
-
Fällan på Intiman i Malmö (Malmö stadsteater) 1960. I bakgrunden: Bengt Brunskog.
-
Olof Thunberg i Parkteaterns Söderkåkar 1964.
-
Thunberg (längst t.v.) framför entrén till Lilla Teatern i Stockholm 1965.
-
Kollationering för pjäsen O 1965 (Lilla Teatern, Stockholm). Fr.v. Håkan Serner, Olof Thunberg, Gerd Hagman, Lena Granhagen, Lena Söderblom och Nils Eklund.
-
Olof Thunberg, Gun Arvidsson och Nils Poppe samt regissör Keve Hjelm inför pjäsen Kääärlek 1965 (Lilla Teatern, Stockholm).
-
Olof Thunberg och Arthur Fischer i TV-filmen Biprodukten (1969).
-
Olof Thunberg i TV-pjäsen Så går det till här i världen (1968). I bakgrunden: Sif Ruud, Björn Gustafson och Lennart Lundh.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- ^ I Scenklubbens verksamhet deltog, under Thunbergs och Ekborgs ledning, exempelvis Stig Grybe[10], Lena Brogren[10][11] och Rune Formare[12].
- ^ Den före detta animatören och kortfilmsregissören Jack Cutting (1908–1988).[30]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Sveriges befolkning 1990: Thunberg, Fritz-Olof
- ^ Expressen 1978-10-23, s. 32.
- ^ Sveriges befolkning 1990, DVD-ROM, Riksarkivet SVAR 2011
- ^ ”Skådespelaren Olof Thunberg är död”. DN.SE. 25 februari 2020. https://www.dn.se/kultur-noje/skadespelaren-olof-thunberg-ar-dod/. Läst 25 februari 2020.
- ^ ”Minnet av Ängsgärdet lever upp - P4 Västmanland | Sveriges Radio”. 5 september 2006. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=932103. Läst 5 april 2018.
- ^ Thunberg, Charlie (2001). Stilla flyter ån (2., rev. uppl.). Västerås: Fören. Arospennor. Libris 7751852. ISBN 91-85696-17-X, s. 10–13.
- ^ Lagercrantz 1959, s. 41.
- ^ Hilding 1953, s. 34.
- ^ Ehrenkrona 1976, s. 21.
- ^ [a b] Fehne 1987, s. 3. Citat:
- "Något år efter det att Olof och Lars startat klubben fick de sällskap av Stig Grybe och Lena Brogren."
- ^ [a b] Bergold 2003, s. 44.
- ^ Lillieborg, Claes-Göran. ”Rune Formare minns Max Lundgren - DEL 3”. www.lundgrensforlag.se. Arkiverad från originalet den 8 december 2018. https://archive.today/20181208222733/http://www.lundgrensforlag.se/crbst_17.html. Läst 8 december 2018.
- ^ [a b] Hilding 1953, s. 35.
- ^ [a b] Sturesjö, Kicke (18 september 1994). ”Morfar Thunberg firar 50 år på scen”. Aftonbladet. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05734919940918239613&serviceId=2. Läst 9 mars 2018. Se även vidhängande artikel.
- ^ Holger-Ahlbeck 1976, s. 138.
- ^ https://www.dn.se/arkiv/familj/marie-anne-conde-tordne/
- ^ https://www.svd.se/arkiv/1945-09-07/16
- ^ [a b] Qvist, Per Olov (16 december 2013). ”Olof Thunberg – Svensk filmdatabas”. Svenska filminstitutet. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=64238#biography. Läst 31 augusti 2018.
- ^ Hilding 1953, s. 36.
- ^ Gustafsson, Annika (20 maj 2005). ”Aktuellt ansikte: Minnena från Emil lever kvar”. Sydsvenskan: s. D31. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=0508592005052068e92531ee855657d8f9ad4018294be3&serviceId=2. Läst 9 december 2018.
- ^ Olof Thunbergs Sommar-program i P1, 2006-08-06, ca 0:30–1:45 in i programmet (länk).
- ^ Olof Thunbergs Sommar-program i P1, 2006-08-06, ca 6:30–6:50 in i programmet (länk).
- ^ Åkermark, Bo E (21 maj 1995). ”Han får publiken att lyssna. Olof Thunberg ger kurser i tekniken att läsa en text”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/familj/han-far-publiken-att-lyssna-olof-thunberg-ger-kurser-i-tekniken-att-lasa-en-text/.
- ^ [a b c d] Mortensen, Per (21 maj 2010). ””Rysarrösten” fyller 85”. Dagens Nyheter: s. 26. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=0509152010052127416872&serviceId=2. Läst 31 augusti 2018.
- ^ Olof Thunberg i Vem är det 1993
- ^ [a b] ”TT-profil: Thunberg – röstens mästare – i dag med myggmikrofon”. Tidningarnas Telegrambyrå. 20 augusti 1994. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050806199408209677a61bb6d79f29cc4be021a58d5d00&serviceId=2. Läst 9 mars 2018. Citat:
- "Så gott som hela sitt yrkesliv har Olof Thunberg frilansat. Efter de två elevåren på Dramaten kom han till Norrköping som regissör och skådespelare. Därifrån hämtade Åke Falk [sic] honom till TV, där han var fast ett tag. Sedan dess har han varit sin egen."
- ^ Svensson, Janne (6 januari 1967). ”Sif Ruud och Anita Wall bland TV-teaterns nya”. Aftonbladet: s. 22. Citat:
- "Så här ser listan ut över de kvinnliga skådespelare, som från och med augusti tillhör TV-teatern: [---] På den manliga sidan är följande namn klara: [---] Olof Thunberg, som skrev kontrakt med TV-teatern härom dan."
- ^ Sörenson, Elisabeth (23 juli 1969). ”TV 1–BBC gör 26 Durbridgedeckare”. Svenska Dagbladet: s. 8. https://www.svd.se/arkiv/1969-07-23/8. Läst 9 mars 2018. I artikeln säger Åke Falck: "– Olof Thunberg, Per Ragnar, Sven Lindberg och Gunnel Broström skall samtliga fungera som programplanerare, regissörer och skådespelare."
- ^ ”Har TV 1 någon teater?”. Svenska Dagbladet: s. 7. 10 juli 1970. https://www.svd.se/arkiv/1970-07-10/7. Läst 9 mars 2018.
- ^ http://www.dubbningshemsidan.se/forum/index.php?topic=708.195
- ^ Olof Thunbergs Sommar-program i P1, 2006-08-06, ca 38:24–40:28 in i programmet (länk).
- ^ Västerås domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11727/C/21 a (1922-1926), bildid: F0006470_00202.
- ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ Sidén, Ingemar (23 mars 2013). ”Charlie Thunberg”. Vestmanlands Läns Tidning: s. 3 (i del 2). https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05735320130323c02b594958f4f291050d2c371926d6ee&serviceId=2. Läst 5 april 2018. Citat:
- "Med några kamrater skrev och spelade han [Charlie Thunberg] skämtsamma revyer. Ett par av dessa medaktörer var Lars Ekborg och brodern Olof Thunberg, vilka sedermera blev professionella skådespelare."
- ^ ”Bröllop”. Svenska Dagbladet: s. 8. 24 oktober 1950. https://www.svd.se/arkiv/1950-10-24/8.
- ^ Västerås domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/ULA/11727/E I/14 (1948-1956), bildid: F0006486_00116[död länk].
- ^ ”Olof Thunberg”. Aftonbladet: s. 9. 25 november 1951. Citat:
- "Då Olof Thunberg är hemma och kopplar av från teaterarbetet har han en rar fru som pysslar om honom och som han var skolkamrat med i Västerås."
- ^ Ernheimer 2020.
- ^ ”Förlovade”. Svenska Dagbladet: s. 2. 17 maj 1959. https://www.svd.se/arkiv/1959-05-17/2. Läst 5 april 2018.; ”Skådespelerskan, fil. kand. [...]”. Svenska Dagbladet: s. 15. 20 maj 1959. https://www.svd.se/arkiv/1959-05-20/15. Läst 5 april 2018.
- ^ [a b] Myrberg 1961, s. 20.
- ^ Allas veckotidning 1967:46, s. 11.
- ^ Wigardt, Gaby (8 juni 1983). ”"Svensk" Shakespeare i parkerna”. Svenska Dagbladet: s. 11. https://www.svd.se/arkiv/1983-06-08/11. Läst 10 mars 2018.
- ^ Sjöström, Stefan (11 juli 1983). ”4 × Thunberg = Shakespeare”. Expressen: s. 24.
- ^ Bokström, Stefan (12 november 1984). ”Thunberg i 17 upplagor i historisk enmansteater”. Expressen: s. 35.
- ^ ”Hur andra älskar [annons]”. Svenska Dagbladet: s. 42. 25 maj 1989. https://www.svd.se/arkiv/1989-05-25/42. Läst 5 april 2018.
- ^ Bister, Johanna (24 november 2010). ”Malena Ernman – stjärnan som inte vill stå i fokus”. Vestmanlands Läns Tidning: s. 8 i del 2. https://app.retriever-info.com/go-article/057353201011244wpqvN3C8ig72tokWs1nHpqv10000201080s/null/archive/search?sessionId=ffaa9fdd-c919-4f71-8556-82a06ce152f2&&theme=light. Läst 1 mars 2020.
- ^ Jfr Höglin, Renée (11 november 1967). ”Julia Caesar måste fråga sin läkare för att få se kungen i TV i kväll”. Aftonbladet: s. 24.
- ^ Jfr Inskrivningsmyndighetens i Nacka domsaga arkiv, Aktuella fastighetsböcker, SE/HLA/1340225/D/D I/D I a/330, bildid: 10013600_00176[död länk].
- ^ Löfstrand, Lars (15 december 1972). ”'Mannen i svart', 19, blir polis efter nyår”. Expressen: s. 30.
- ^ ”Fritz-Olof Thunberg (93 år) Nacka | Ratsit”. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2018. https://archive.today/20180830172429/https://www.ratsit.se/19250521-Fritz_Olof_Thunberg_Nacka/oHdgJ5w7JWwRoGjwh5JIwj6NtcJQe_AF4BViDi-OKuI. Läst 30 augusti 2018.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 30. 28 november 1953. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-11-28/323/30. Läst 19 december 2021.
- ^ ”Radioprogrammen”. Svenska Dagbladet: s. 25. 18 mars 1969. https://www.svd.se/arkiv/1969-03-18/25. Läst 30 augusti 2018.
- ^ ”Radio”. Svenska Dagbladet: s. 49. 31 oktober 1997. https://www.svd.se/arkiv/1997-10-31/49. Läst 30 augusti 2018.
- ^ ”Teaterelever belönade”. Svenska Dagbladet: s. 9. 22 juni 1951. https://www.svd.se/arkiv/1951-06-22/9. Läst 25 mars 2018.
- ^ ”VÄSTERÅS KULTURSTIPENDIATER FR O M 1951”. Västerås stad. 10 december 2016. sid. 18. Arkiverad från originalet den 29 september 2017. https://web.archive.org/web/20170929172947/http://www.vasteras.se/download/18.7957636115873a6aff121b3/1481291439488/V%C3%84STER%C3%85S+KULTURSTIPENDIATER+1951+-+2016.pdf#. Läst 31 augusti 2018.
- ^ Tidningarnas Telegrambyrå (7 februari 1995). ”Nöjesteatern fick Guldmaskpris”. Helsingborgs Dagblad. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050805199502072971639&serviceId=2. Läst 25 mars 2018.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Bergold, Kersti (29 mars 2003). ”Thunberg – still going strong”. Vestmanlands Läns Tidning: s. 44.
- Ehrenkrona, Anne-Marie (1976). ”De har spelat teater i hela sitt liv”. Hemmets Veckotidning (2): sid. 20-21 och 48.
- Ernheimer, Jan (27 februari 2020). ”Skådespelaren Olof Thunberg har avlidit”. Vestmanlands Läns Tidning: s. 7 i del 2. https://app.retriever-info.com/go-article/05735320200227350a54ddd31416832a31d8e03570f90f/null/archive/search?sessionId=ffaa9fdd-c919-4f71-8556-82a06ce152f2&&theme=light. Läst 29 februari 2020.
- Holger-Ahlbeck, Gunilla (1976). "Det sorglösa 20-talet och depressionens 30-tal". I: Vi som var med!: 23 journalistveteraner berättar. Stockholm: Gidlund. 1976. Libris 7591093. ISBN 91-7021-162-0, s. 133–138.
- Fehne Rybrink, Inger (1987). ”Olof Thunberg: Teater är för spännande för att slösas på ett fåtal”. Scen & salong (Stockholm: Riksorganisationen Folkets hus och parker) (11): sid. 3–5.
- Forslund Lennart, red (1982). Teater i Stockholm 1910-1970. Vol. 2, Repertoar = Repertory [Elektronisk resurs]. Umeå: Univ. Libris 14012294. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85228
- Hilding, Olle; Hoogland Claes (1953). Hur man blir skådespelare: känsla och kunnande .... Stockholm: Strömberg. Libris 1453034
- Lagercrantz, Anita (1959). ”Här har vi ägget!”. Veckojournalen (Stockholm: Åhlén & Åkerlund) (12): sid. 40–41 och 46.
- Myrberg, Gunilla (1961). ”Vi har aldrig grälat”. Damernas Värld (Stockholm: Åhlén & Åkerlund) (17): sid. 20–21 och 64.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Olof Thunberg på Internet Movie Database (engelska)
- Olof Thunberg i Dramatens rollbok
|
|
- Olof Thunberg
- Svenska teaterregissörer
- Svenska skådespelare under 1900-talet
- Svenska skådespelare under 2000-talet
- Alumner från Dramatens elevskola
- Svenska röstskådespelare
- Svenska scenskådespelare
- Svenska TV-regissörer
- Svenska dubbningsregissörer
- Svenska imitatörer
- Bamse
- Sommarvärdar 2006
- Skådespelare från Västerås
- Födda 1925
- Avlidna 2020
- Män
- Guldmasken för bästa manliga biroll