Hoppa till innehållet

Koshersalt

Från Wikipedia
Jämförelse av bordssalt (vänster) och koshersalt (höger)

Koshersalt eller kökssalt[1] (även kallat matlagningssalt, stensalt, kasheringsalt eller kosheringsalt) är grovt ätbart salt, vanligtvis utan vanliga tillsatser som jod,[2][3][4][5]som vanligtvis används i matlagning och inte vid bordet. Liksom vanligt bordssalt består koshersalt huvudsakligen av natriumklorid (NaCl). Koshersalt är mycket vanligt förekommande i amerikansk matlagning och recept.

Till skillnad från många vanliga bordssalter innehåller koshersalt inget tillsatt jod (I). Vissa varumärken innehåller klumpförebyggande medel i små mängder.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Namnet kosher kommer av att det inom judisk kultur kan användas för att göra kött kosher genom att ta bort blod på köttytan. Blodet anses inom judendomen som bärare av själen,[6] Namnet varierar kraftigt i olika kulturer och länder, men termen koshersalt fick allmän användning i USA och hänvisar till dess användning i den judiska religiösa praktiken av torrt saltat kött, känt som kashering, och inte till att själva saltet tillverkas under några religiösa riktlinjer. Vissa märken identifierar vidare koshercertifierat salt som godkänt av ett religiöst organ.[7]

Korn av koshersalt i 60 gångers förstoring

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Vanlig matlagning

[redigera | redigera wikitext]

På grund av bristen på metalliska eller bismakande tillsatser som jod, fluor eller dextros, används det ofta i köket istället för bordssalt som innehåller tillsatser.[8][9] Att uppskatta mängden salt vid handsaltning kan också vara lättare på grund av den större kornstorleken.[10] Vissa recept kräver specifikt volymmätning av kosher/kökssalt, som för vissa märken väger mindre per mått på grund av dess lägre densitet och därför är mindre salt än en lika volymmätning av bordssalt; recept som kräver en specificerad vikt salt är mer konsekventa.[11] Olika märken av salt varierar dramatiskt i densitet och för ett märke kan samma volymmått innehålla dubbelt så mycket salt (i massa) som för ett annat märke.[12]

Brining eller koshering av kött

[redigera | redigera wikitext]
Koshersalt applicerat på kyckling visande extraherad fukt efter en timme

Det grovkorniga saltet används för att skapa en torr saltlake, som ökar saftigheten och smaken och uppfyller vissa religiösa krav, ibland med smaktillsatser som örter, kryddor eller socker.[13] Köttet blötläggs vanligtvis i kallt vatten och dräneras och täcks därefter helt med ett tunt lager salt och får sedan stå på ett galler eller en bräda i en timme eller mer. De större saltkornen förblir på ytan av köttet, till största delen olösta, och absorberar vätskor från köttet, som sedan delvis återabsorberas med saltet och eventuella tillsatta smakämnen, vilket i huvudsak saltar köttet i dess egen saft. Saltmassan sköljs sedan av och kasseras före tillagning.[14][13]

Rengöring

[redigera | redigera wikitext]

På grund av dess kornstorlek används saltet även som ett slipande rengöringsmedel för köksredskap som gjutjärnspannor. Blandad med olja behåller det sin nötningsförmåga men kan lätt lösas upp med vatten efter rengöring, till skillnad från rengöringsmedel baserade på pimpsten eller kalciumkarbonat, som kan lämna en grynig rest om den inte sköljs bort noggrant.[15]

Tillverkning

[redigera | redigera wikitext]

Istället för kubiska kristaller har koshersalt en platt form och för vissa märken kan det också ha en ihålig pyramidform. Morton Salt producerar platt koshersalt medan Diamond Crystal producerar pyramid. Den platta formen görs vanligtvis när kubiska kristaller tvingas in i denna form under tryck, vanligtvis mellan rullar. De pyramidformade saltkristallerna tillverkas i allmänhet genom en förångningsprocess som kallas Albergerprocessen. Koshersalt tillverkas vanligtvis med en kornstorlek som är större än bordssaltkorn.[16]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kosher salt, 15 april 2024.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Kitchen salt definition”. Kitchen salt definition. Collins. 2018. https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/kitchen-salt. 
  2. ^ The Good housekeeping cookbook. New York: Hearst Books. 2001. sid. 15. ISBN 1588163989. OCLC 54962450. https://archive.org/details/goodhousekeeping0000unse_d6d9/page/15 
  3. ^ Bader, Myles. (1998). The wizard of food presents 10,001 food facts, chef's secrets & household hints : more usable food facts and household hints than any single book ever published. Las Vegas, Nev.: Northstar Pub. ISBN 0964674173. OCLC 40460309 
  4. ^ Simmons, Marie (April 2008). Things cooks love (First). Kansas City. sid. 67. ISBN 9780740769764. OCLC 167764416. https://archive.org/details/isbn_9780740769764/page/67 
  5. ^ Morgan, Diane (2010). Gifts cooks love : recipes for giving. Kansas City: Andrews McMeel Pub. sid. 14. ISBN 9780740793509. OCLC 555648047. https://archive.org/details/giftscookslovere0000morg/page/14 
  6. ^ ”HK-portalen, "Mat & religion"”. Arkiverad från originalet den 30 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220730013647/http://www.hkportalen.se/mat-och-religion.html. Läst 30 juli 2022. 
  7. ^ ”Kosher Salt Guide”. Kosher Salt Guide. SaltWorks. 2010. https://seasalt.com/salt-101/about-salt/kosher-salt-guide. 
  8. ^ Iodine Nutriture in the United States: Summary of a Conference, October 31, 1970. National Academies. October 31, 1970. sid. 36–. NAP:13984. https://books.google.com/books?id=VEMrAAAAYAAJ&pg=PA36 
  9. ^ World Health Organization (2011). Bulletin of the World Health Organization: Bulletin de L'Organisation Mondiale de la Santé. World Health Organization. https://books.google.com/books?id=iB78fxDMeL0C 
  10. ^ Nosrat, Samin (April 25, 2017). ”The Single Most Important Ingredient”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2017/04/25/dining/how-to-season-food-with-salt.html. 
  11. ^ Kaiser, Emily (February 25, 2004). ”Chefs Who Salt Early if Not Often”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2004/02/25/dining/chefs-who-salt-early-if-not-often.html. 
  12. ^ ”The Kosher Salt Question: What Box Does What? There's a Difference.” (på amerikansk engelska). TASTE. 2017-10-11. https://www.tastecooking.com/kosher-salt-question/. 
  13. ^ [a b] Benwick, Bonnie S. (14 november 2007). ”Wet Brining vs. Dry: Give That Bird a Bath”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/11/13/AR2007111300427.html. Läst 7 april 2018. 
  14. ^ Luban, Yaakov (2010). ”Orthodox Union Kosher Primer”. Orthodox Union Kosher Primer. Orthodox Union. https://oukosher.org/the-kosher-primer/. 
  15. ^ Lewis, Hunter (January 23, 2012). ”How to Clean Your Cast-Iron Skillet”. How to Clean Your Cast-Iron Skillet. Bon Appetit. https://www.bonappetit.com/test-kitchen/inside-our-kitchen/article/how-to-wash-your-cast-iron-skillet. 
  16. ^ ”Kosher Salt”. Kosher Salt. Salt Institute. http://www.saltinstitute.org/content/download/9458/51295/file/Kosher%20Salt.pdf. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Koshersalt&oldid=54892841”