John Hassler
| John Hassler | |
 John Hassler 2019. | |
| Född | 18 september 1960[1] (64 år) Sundsvalls Gustav Adolfs församling[1], Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Massachusetts Institute of Technology[2]  |
| Sysselsättning | Nationalekonom |
| Befattning | |
| Ordförande, Elevförbundet (1981–1982) Ledamot, Värnpliktsrådet (1984–1985) Professor, Institutet för internationell ekonomi (2005–) Ledamot, Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (2009–2018) Ledamot, Finanspolitiska rådet (2011–2013) Ordförande, Finanspolitiska rådet (2013–2016) Ledamot, Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (2020–) | |
| Arbetsgivare | Stockholms universitet (2005–) |
| Redigera Wikidata | |
John Åke Arne Hassler, född 18 september 1960 i Sundsvalls Gustav Adolfs församling, Västernorrlands län, är en svensk ekonom och professor.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Hassler var ordförande för Elevförbundet 1981–1982, i Elevorganisationen i Sverige 1982–1984, ledamot av Värnpliktsrådet 1984–1985. Han blev 1994 filosofie doktor i nationalekonomi vid Massachusetts Institute of Technology med avhandlingen Effects of Variations in Risk on Demand and Measures of Business Cycle Fluctuations, under handledning av professor Olivier Blanchard.[3] Han är professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet sedan 2005 där han är biträdande föreståndare sedan 2015. John Hassler är ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien IVA och Kungliga Vetenskapsakademin KVA.
Förutom att publicera vetenskapliga artiklar har han varit kolumnist i tidningen Affärsvärlden, arbetet som rådgivare på det svenska finansdepartementet under finanskrisen och varit medlem av European Economic Advisory Group.[4] Hassler var ledamot i Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009-2018 och från och med 2020. Han har varit medlem av den internationella Bellagiogruppen som består av akademiker och vice centralbankschefer 2011-2016. Han var ledamot av Finanspolitiska rådet 2011-2016 och ordförande i samma råd 2013-2016[5].
Hassler har varit lärare både åt Sveriges nuvarande och före detta finansministrar Anders Borg och Magdalena Andersson inom ramen för forskarutbildningen i nationalekonomi. Han var under 2020 krönikör på Expressens ledarsida.[6]
Hassler är ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) samt styrelseledamot i Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). Hassler var ordförande för SNS genomgång av den svenska klimatpolitiken inom ramen för SNS konjunkturråd 2020. Han är även ledamot av tankesmedjan Fores styrelse.
Hasslers vetenskapliga publicering har (2022) enligt Google Scholar drygt 3 500 citeringar och ett h-index på 25.[7]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Hassler är son till överläkaren Åke Hassler och gymnastikdirektören Inger Hassler (född Meijenqvist), sonson till kyrkoherde Arne Hassler och brorsons son till juristprofessor Åke Hassler, pedagogen Carita Hassler-Göransson och till domkyrkosysslomannen och teologen Ove Hassler. Han är sedan 1990 gift med Susanne Freytag Hassler, född 1962. De har tillsammans två barn.
Bibliografi (artiklar) i urval
[redigera | redigera wikitext]- “Optimal taxes on fossil fuel in general equilibrium”, Econometrica 82:1 (tillsammans med Michael Golosov, Per Krusell och Aleh Tsyvinski),
- "The Survival of the Welfare State", American Economic Review, 93:1 (tillsammans med Kjetil Storesletten, José V. Rodríguez Mora och Fabrizio Zilibotti).
- "Intelligence, Social Mobility, and Growth", American Economic Review, 90:4 (tillsammans med José V. Rodríguez Mora).
- "The Swedish Business Cycle: Stylized Facts Over 130 Years", i V. Bergström och A. Vredin, red., Measuring and Interpreting Business Cycles, Clarendon Press, 1994 (tillsammans med P. Lundvik, T. Persson och P. Söderlind).
- "The Dynamics of Government", Journal of Monetary Economics, 52:7, 2005 (tillsammans med Per Krusell, Kjetil Storesletten och Fabrizio Zilibotti).
- "Democratic Public Good Provision", Journal of Economic Theory, 133:1, 2007 (tillsammans med Kjetil Storesletten och Fabrizio Zilibotti).
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, läst: 27 oktober 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ^ ”Effects of Variations in Risk on Demand and Measures of Business Cycle Fluctuations”. Massachusetts Institute of Technology. Maj 1994. https://dspace.mit.edu/bitstream/handle/1721.1/11970/31053674-MIT.pdf. Läst 29 maj 2020.
- ^ ”Hasslers CV”. http://hassler-j.iies.su.se/cv.htm. Läst 24 juni 2019.
- ^ ”Tidigare medlemmar i Finanspolitiska rådet”. http://www.finanspolitiskaradet.se/ledamoterochmedarbetare/tidigareledamoterochmedarbetare.4.426fdc951492f491dc4db53b.html. Läst 24 juni 2019.
- ^ ”Ekonomiprofessor John Hassler till Expressens ledarsida”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/om-expressen/han-har-lart-upp-ministrar-nu-gar-han-till-expressen-/. Läst 29 maj 2020.
- ^ ”Profil John Hassler”. Google Scholar. https://scholar.google.se/citations?user=pT-6W5YAAAAJ&hl=sv. Läst 22 november 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|