Hoppa till innehållet

Jakutiska

Från Wikipedia
jakutiska
'саха тыла sacha tyla'
Talas iRyssland
RegionSacha (Jakutien)
Antal talare363 000[1]
Språkfamiljjakutiska
Officiell status
Officiellt språk iSacha
Språkkoder
ISO 639‐1sah
ISO 639‐2sah
ISO 639‐3
SILTRK

Jakutiska, eller sacha, är ett turkspråk med omkring 363 000 talare, jakuterna. Dessa bor främst i delrepubliken Sacha (Jakutien) i nordöstra Sibirien i Ryssland.

Klassificering

[redigera | redigera wikitext]

Jakutiska tillhör de nordturkiska språken (nordöstturkiska språken), där även sjor, tuvinska och den mycket närbesläktade dolganska ingår. De nordturkiska språken ingår i den turkiska språkfamiljen, som stundom inkluderats i en altaisk språkfamilj.

Karta över jakutiskans (blått) och dolganskans (grön) spridningsområden.

Jakutiska talas totalt av omkring 363 000 personer, jakuterna vilka främst lever i delrepubliken Sacha (Jakutien) i nordöstra Sibirien i Ryssland. Det talas också av etniska jakuter i Chabarovsk kraj i sydöstra Sibirien samt av en liten diaspora i andra delar av Ryssland, Turkiet och andra delar av världen. Dolganskan, en nära släkting till jakutiskan och av vissa ansedd som en dialekt av den senare, talas av dolganer i Krasnojarsk kraj. Jakutiskan används till stor utsträckning som lingua franca av andra etniska minoriteter i Sacha.

En karakteristisk egenskap i jakutiskan är dess vokalharmoni. Om den första vokalen i ett jakutiskt ord är främre (mjuk) blir påföljande vokaler vanligtvis även de främre: exempelvis kelin, "tillbaka", där e är en öppen främre orundad vokal och i är en sluten främre orundad vokal.

Jakutiskans konsonantfonem
Bilabial Dental Alveolar Palatal Velar Glottal
Klusil p b t d c ɟ k g
Nasal m n ɲ ŋ
Frikativa s x ɣ h
Flapp ɾ
Approximant j, j̃
Lateral
approximant
l
Jakutiskans vokalfonem
Kort Lång Diftong
Sluten Öppen Sluten Öppen
Främre Orundad i e ie
Rundad y ø øː
Bakre Orundad ɯ a ɯː ɯa
Rundad u o uo

Skriftsystem

[redigera | redigera wikitext]

Jakutiskan skrivs med en variant av det kyrilliska alfabetet. Det moderna jakutiska alfabetet, som etablerades 1939 av Sovjetunionen, består av de ryska samt fem ytterligare bokstäver: Ҕҕ, Ҥҥ, Өө, Һһ, Үү.

Kyrilliska IPA
А а /a/
Б б /b/
В в /v/ endast i ryska lånord
Г г /g/
Ҕ ҕ /ɣ, ʁ/
Д д /d/
Дь дь /ɟ/
Е е /e, je/ endast i ryska lånord
Ё ё /jo/ endast i ryska lånord
Ж ж /ʒ/ endast i ryska lånord
З з /z/ endast i ryska lånord
И и /i/
Й й /j, j̃/ nasaliseringen av halvvokalen utsätts inte ortografiskt
К к /k, q/
Л л /l/
М м /m/
Н н /n/
Ҥ ҥ /ŋ/
Нь нь /ɲ/
О о /o/
Ө ө /ø/
П п /p/
Р р /r/
С с /s/
Һ һ /h/
Т т /t/
У у /u/
Ү ү /y/
Ф ф /f/ endast i ryska lånord
Х х /x/
Ц ц /ts/ endast i ryska lånord
Ч ч /c/
Ш ш /ʃ/ endast i ryska lånord
Щ щ /ɕː/ endast i ryska lånord
Ъ ъ ? endast i ryska lånord
Ы ы /ɯ/
Ь ь ? endast i ryska lånord
Э э /e/
Ю ю /ju/ endast i ryska lånord
Я я /ja/ endast i ryska lånord

Ett annat alfabet, skapat av Semjon Novgorodov, är baserat på det internationella fonetiska alfabetet.

Såsom andra turkspråk begagnar jakutiskan vokalharmoni, är ett agglutinerande språk och saknar grammatiskt genus.

Grundordföljden kan summeras som subjektadverbobjektpredikat, ägare–det ägda, substantivadjektiv.

Substantiv har singular- och pluralformer. Pluralis bildas av suffixet /-LAr/, som kan realiseras som [-lar], [-ler], [-lør], [-lor], [-tar], [-ter], [-tør], [-tor], [-dar], [-der], [-dør], [-dor], [-nar], [-ner], [-nør] och [-nor], beroende på föregående vokal och konsonant. Pluralen används endast vid syftning till ett antal företeelser kollektivt, inte då ett specifikt antal anges. Substantiv böjs inte efter genus.

Personliga pronomen

[redigera | redigera wikitext]

Personliga pronomen skiljer i jakutiskan mellan först, andra och tredje person och i numerus till singularis och pluralis.

Singular Plural
Första min bihigi
Andra en ehigi
Tredje kini kiniler

Trots att genus generellt saknas skiljes bland personliga pronomen på mänskligt och icke-mänskligt i tredje person, där kini syftar till människor och ol till alla andra företeelser.

Interrogativer

[redigera | redigera wikitext]

Interrogativer stannar i jakutiskan in situ; de placeras ej först i meningen och frångår således ej ordföljden. Bland interrogativer finns: tuox, "vad", kim, "vem", xaydax, "hur", xas, "hur mycket", xanna, "var", xannɯk, "vilken".

Det första tryckta verket på jakutiska var en del av en bok av Nicolaas Witsen, publicerad 1692 i Amsterdam.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Där angavs följande referenser:

  • Kirişçioğlu, M. Fatih (1999). Saha (Yakut) Türkçesi Grameri. Ankara: Türk Dil Kurumu. ISBN 975-16-0587-3.
  • Krueger, John R. (1962). Yakut Manual. Bloomington: Indiana U Press.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]