Jakutiska
| jakutiska | |
| 'саха тыла sacha tyla' | |
| Talas i | Ryssland |
|---|---|
| Region | Sacha (Jakutien) |
| Antal talare | 363 000[1] |
| Språkfamilj | jakutiska |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Sacha |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | sah |
| ISO 639‐2 | sah |
| ISO 639‐3 | – |
| SIL | TRK |
Jakutiska, eller sacha, är ett turkspråk med omkring 363 000 talare, jakuterna. Dessa bor främst i delrepubliken Sacha (Jakutien) i nordöstra Sibirien i Ryssland.
Klassificering
[redigera | redigera wikitext]Jakutiska tillhör de nordturkiska språken (nordöstturkiska språken), där även sjor, tuvinska och den mycket närbesläktade dolganska ingår. De nordturkiska språken ingår i den turkiska språkfamiljen, som stundom inkluderats i en altaisk språkfamilj.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]
Jakutiska talas totalt av omkring 363 000 personer, jakuterna vilka främst lever i delrepubliken Sacha (Jakutien) i nordöstra Sibirien i Ryssland. Det talas också av etniska jakuter i Chabarovsk kraj i sydöstra Sibirien samt av en liten diaspora i andra delar av Ryssland, Turkiet och andra delar av världen. Dolganskan, en nära släkting till jakutiskan och av vissa ansedd som en dialekt av den senare, talas av dolganer i Krasnojarsk kraj. Jakutiskan används till stor utsträckning som lingua franca av andra etniska minoriteter i Sacha.
Ljudlära
[redigera | redigera wikitext]En karakteristisk egenskap i jakutiskan är dess vokalharmoni. Om den första vokalen i ett jakutiskt ord är främre (mjuk) blir påföljande vokaler vanligtvis även de främre: exempelvis kelin, "tillbaka", där e är en öppen främre orundad vokal och i är en sluten främre orundad vokal.
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]| Bilabial | Dental | Alveolar | Palatal | Velar | Glottal | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Klusil | p | b | t | d | c | ɟ | k | g | ||||
| Nasal | m | n | ɲ | ŋ | ||||||||
| Frikativa | s | x | ɣ | h | ||||||||
| Flapp | ɾ | |||||||||||
| Approximant | j, j̃ | |||||||||||
| Lateral approximant |
l | |||||||||||
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]| Kort | Lång | Diftong | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sluten | Öppen | Sluten | Öppen | |||
| Främre | Orundad | i | e | iː | eː | ie |
| Rundad | y | ø | yː | øː | yø | |
| Bakre | Orundad | ɯ | a | ɯː | aː | ɯa |
| Rundad | u | o | uː | oː | uo | |
Skriftsystem
[redigera | redigera wikitext]Jakutiskan skrivs med en variant av det kyrilliska alfabetet. Det moderna jakutiska alfabetet, som etablerades 1939 av Sovjetunionen, består av de ryska samt fem ytterligare bokstäver: Ҕҕ, Ҥҥ, Өө, Һһ, Үү.
| Kyrilliska | IPA | |
|---|---|---|
| А а | /a/ | |
| Б б | /b/ | |
| В в | /v/ | endast i ryska lånord |
| Г г | /g/ | |
| Ҕ ҕ | /ɣ, ʁ/ | |
| Д д | /d/ | |
| Дь дь | /ɟ/ | |
| Е е | /e, je/ | endast i ryska lånord |
| Ё ё | /jo/ | endast i ryska lånord |
| Ж ж | /ʒ/ | endast i ryska lånord |
| З з | /z/ | endast i ryska lånord |
| И и | /i/ | |
| Й й | /j, j̃/ | nasaliseringen av halvvokalen utsätts inte ortografiskt |
| К к | /k, q/ | |
| Л л | /l/ | |
| М м | /m/ | |
| Н н | /n/ | |
| Ҥ ҥ | /ŋ/ | |
| Нь нь | /ɲ/ | |
| О о | /o/ | |
| Ө ө | /ø/ | |
| П п | /p/ | |
| Р р | /r/ | |
| С с | /s/ | |
| Һ һ | /h/ | |
| Т т | /t/ | |
| У у | /u/ | |
| Ү ү | /y/ | |
| Ф ф | /f/ | endast i ryska lånord |
| Х х | /x/ | |
| Ц ц | /ts/ | endast i ryska lånord |
| Ч ч | /c/ | |
| Ш ш | /ʃ/ | endast i ryska lånord |
| Щ щ | /ɕː/ | endast i ryska lånord |
| Ъ ъ | ? | endast i ryska lånord |
| Ы ы | /ɯ/ | |
| Ь ь | ? | endast i ryska lånord |
| Э э | /e/ | |
| Ю ю | /ju/ | endast i ryska lånord |
| Я я | /ja/ | endast i ryska lånord |
Ett annat alfabet, skapat av Semjon Novgorodov, är baserat på det internationella fonetiska alfabetet.
Grammatik
[redigera | redigera wikitext]Såsom andra turkspråk begagnar jakutiskan vokalharmoni, är ett agglutinerande språk och saknar grammatiskt genus.
Syntax
[redigera | redigera wikitext]Grundordföljden kan summeras som subjekt–adverb–objekt–predikat, ägare–det ägda, substantiv–adjektiv.
Substantiv
[redigera | redigera wikitext]Substantiv har singular- och pluralformer. Pluralis bildas av suffixet /-LAr/, som kan realiseras som [-lar], [-ler], [-lør], [-lor], [-tar], [-ter], [-tør], [-tor], [-dar], [-der], [-dør], [-dor], [-nar], [-ner], [-nør] och [-nor], beroende på föregående vokal och konsonant. Pluralen används endast vid syftning till ett antal företeelser kollektivt, inte då ett specifikt antal anges. Substantiv böjs inte efter genus.
Pronomen
[redigera | redigera wikitext]Personliga pronomen
[redigera | redigera wikitext]Personliga pronomen skiljer i jakutiskan mellan först, andra och tredje person och i numerus till singularis och pluralis.
| Singular | Plural | |||
|---|---|---|---|---|
| Första | min | bihigi | ||
| Andra | en | ehigi | ||
| Tredje | kini | kiniler |
Trots att genus generellt saknas skiljes bland personliga pronomen på mänskligt och icke-mänskligt i tredje person, där kini syftar till människor och ol till alla andra företeelser.
Interrogativer
[redigera | redigera wikitext]Interrogativer stannar i jakutiskan in situ; de placeras ej först i meningen och frångår således ej ordföljden. Bland interrogativer finns: tuox, "vad", kim, "vem", xaydax, "hur", xas, "hur mycket", xanna, "var", xannɯk, "vilken".
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]Det första tryckta verket på jakutiska var en del av en bok av Nicolaas Witsen, publicerad 1692 i Amsterdam.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Yakut” (på engelska). Ethnologue. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=sah. Läst 17 mars 2009.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Där angavs följande referenser:
- Kirişçioğlu, M. Fatih (1999). Saha (Yakut) Türkçesi Grameri. Ankara: Türk Dil Kurumu. ISBN 975-16-0587-3.
- Krueger, John R. (1962). Yakut Manual. Bloomington: Indiana U Press.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext] |
Wikipedia har en upplaga på Jakutiska. |