Hoppa till innehållet

Henrik Dam

Från Wikipedia
Henrik Dam Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1943
Född21 februari 1895[1][2][3]
Köpenhamn[4]
Död17 april 1976[2][3][5] (81 år)
Köpenhamn[4]
BegravdBispebjergs kyrkogård[4]
Medborgare iKonungariket Danmark
Utbildad vidDanmarks Tekniske Universitet
Graz universitet
SysselsättningBiokemist, universitetslärare, kemist, pedagog, läkare, fysiolog
ArbetsgivareDanmarks Tekniske Universitet
Köpenhamns universitet
Utmärkelser
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1943)[6][7]
Redigera Wikidata

Carl Peter Henrik Dam, född i Köpenhamn 21 februari 1895, död där 17 april 1976, var en dansk biokemist, professor i biokemi och fysiologi vid Polyteknisk Læreanstalt i Köpenhamn 1941–1965. År 1944 tilldelades han hälften av 1943 års Nobelpriset i fysiologi eller medicin för gemensamt arbete med Edward Doisy för upptäckten vitamin K och dess roll i människans fysiologi.

Dam tog en grundexamen i kemi vid Köpenhamns polytekniska institut (numera Danmarks tekniska universitet) 1920 och utsågs till biträdande instruktör i kemi vid Skolan för jordbruk och veterinärmedicin. År 1923 blev han instruktör i biokemi vid Köpenhamns universitets fysiologiska laboratorium. Han studerade mikrokemi vid Universitetet i Graz under Fritz Pregl 1925, men återvände till Köpenhamns universitet, där han utnämndes till biträdande professor vid Institutet för biokemi 1928 och biträdande professor 1929. Under sin tid som professor vid Köpenhamns universitet tillbringade han en tid utomlands, och lämnade 1934 in en avhandling med titeln Nogle Undersøgelser över Sterinernes Biologiske Betydning (Vissa undersökningar om sterinernas biologiska betydelse) till Köpenhamns universitet för disputation till doktorsexamen i biokemi.

Åren 1942 och 1945 var Dam en senior forskare vid University of Rochester. Det var under denna period som han tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1943. År 1951 var han en av sju nobelpristagare som deltog i det första Lindaumötet med Nobelpristagare.[8]

Dam med hustru i Stockholm 1946.

Dam ägnade sig åt biokemiska och näringsfysiologiska frågor som K- och E-vitaminernas verkningssätt, blodets koagulering och bildning av gallsten.

Hans huvudexperiment byggde på utfodring av kycklingar med en kolesterolfri diet.[9] Han upprepade till en början experiment som rapporterats av forskare vid Ontario Agricultural College (OAC).[10] McFarlane, Graham och Richardson, som arbetade med kycklingfoderprogrammet på OAC, hade använt kloroform för att ta bort allt fett från kycklingfodret. De märkte att kycklingar, som bara matats med fettutarmat foder utvecklade blödningar och började blöda från fjäderfästen.[11] Dam fann att dessa defekter inte kunde återställas genom att tillsätta renat kolesterol till fodret. Det verkade som om – tillsammans med kolesterolet – en andra förening hade extraherats från maten, och denna förening kallades koaguleringsvitamin. Det nya vitaminet fick bokstaven K eftersom de första upptäckterna rapporterades i en tysk tidskrift, där det betecknades som Koagulationsvitamin.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Henrik Dam, 9 april 2021.
  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Henrik-Damtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: dam-henrik-carl-peter, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Dansk Biografisk Lexikon, Dansk biografisk Leksikon-ID: Henrik_Dam, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Find a Grave, läs online, läst: 30 juni 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 53292.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1943, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”1st Lindau Nobel Laureate Meeting - Laureates”. www.mediatheque.lindau-nobel.org. http://www.mediatheque.lindau-nobel.org/laureates/meeting-1951. Läst 9 januari 2018. 
  9. ^ Dam, H. (1935). ”The Antihæmorrhagic Vitamin of the Chick.: Occurrence And Chemical Nature”. Nature 135 (3417): sid. 652–653. doi:10.1038/135652b0. 
  10. ^ Dam, H. (1943). ”The discovery of vitamin K, its biological functions and therapeutical application”. Nobel Prize Laureate Lecture. https://www.nobelprize.org/uploads/2018/06/dam-lecture.pdf. 
  11. ^ McAlister, V.C. (2006). ”Control of coagulation: a gift of Canadian agriculture”. Clin Invest Med 29 (6): sid. 373–377. PMID 17330453. Arkiverad från originalet den 6 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100306162601/http://www.csci-scrc.org/cim/cim_dec2006.pdf. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]