Alfred Binet
Alfred Binet | |
Född | Alfredo Binetti 8 juli 1857[1][2][3] Nice[4] |
---|---|
Död | 18 oktober 1911[1][2][3] (54 år) Paris[4] |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | juridiska fakulteten i Paris, Medicinska fakulteten i Paris |
Sysselsättning | Psykolog[5], pedagog, sociolog |
Arbetsgivare | Universitetet i Paris |
Redigera Wikidata |
Alfred Binet, född 8 juli 1857 i Nice, död 18 oktober 1911 i Paris, var en fransk psykolog som är mest känd för att ha uppfunnit det första intelligenstestet.[6]
I början av 1900-talet ville den franska skolministern få en procedur utvecklad för att identifiera intellektuellt lågpresterande skolbarn, så att dessa kunde tas ur den normala undervisningen och sättas i specialklass. Binet hade gjort sig ett namn i sin tidigare forskning på mänskliga förmågor (Perceptions d'enfants och Recherches sur les mouvements de quelques jeunes enfants, artiklar publicerade 1890 i La Revue Philosophique) , och tog 1904 plats i den kommission som tillsatts av skolministern med uppdraget att utveckla en sådan procedur.[7]
Binet publicerade 1905 Binet-Simon-intelligensskalan tillsammans med sin medarbetare Theodore de Simon.[8] Reviderade versioner publicerades 1908 och 1911, den sista just innan Binets död. Binet-Simonskalan utvecklades vidare av Lewis M. Terman från Stanford University, som tog in begreppet IQ som föreslagits av den tyska psykologen William Stern.[9] Termans test lade grunden för ett intelligenstest som fortfarande används, som kom att kallas Stanford-Binet-intelligensskalan.[10]
Binet genomförde även en av de första psykologiska studierna av spelet schack.[6]
Binet gav även ett bidrag till trollerikonsten genom att publicera sina synpunkter i The Psychology of Prestidigation 1894.
Publikationer
[redigera | redigera wikitext]- La psychologie du raisonment; Recherches expérimentales par l'hypnotisme (1886), hans första bok.
- Perception intérieure (1887).
- Etudes des psychologie expérimentale (1888).
- Les altérations de la personnalité (1892).
- Introduction à la psychologie expérimentale (1894; med andra).
- On Double Consciousness (1896).
- La fatigue intellectuelle (1898; med Henri).
- La Suggestibilité (1900).
- Etude expérimentale de l'intelligence (1903).
- L'âme et la corps (1905).
- Les révélations de lécritique d'après un contrôle scientifique (1906).
- Les enfants anormaux (1907; med Simon).
- Les idées sur les enfants (1900).
Han var även en av redaktörerna av L'année psychologique, en årligt utkommande volym med originalartiklar och genomgångar av psykologins utveckling.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alfred-Binettopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6w69b1z, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Who Named It?, Whonamedit?-ID: 1299, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бине Альфред”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Nationalencyklopedin. Bd 2. Höganäs: Bra böcker. 1990. sid. 558, Alfred Binet. ISBN 91-7024-619-X
- ^ Psychological Testing, 6th ed., Robert M. Kaplan och Dennis P. Saccuzzo, Thomson Custom Publishing 2005. ISBN 0-534-63306-4
- ^ Nationalencyklopedin. Bd 9. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 503, intelligens. ISBN 91-7024-619-X
- ^ ”How has intelligence testing changed throughout history?”. World Economic Forum. https://www.weforum.org/agenda/2015/10/how-has-intelligence-testing-changed-throughout-history/. Läst 3 december 2020.
- ^ Nationalencyklopedin. Bd 17. Höganäs: Bra böcker. 1995. sid. 196, Stanford–Binet-skalan. ISBN 91-7024-619-X
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Human Intelligence: Alfred Binet
- Verk av Alfred Binet på Project Gutenberg
- New Methods for the Diangnosis of the Intellectual Level of Subnormals, text av Alfred Binet
|