W
| Ww Ww | |
| Ursprung | |
|---|---|
| Protokanaiskt |  (wav) |
| Feniciskt |  (wāw) |
| Besläktade bokstäver i andra alfabet | |
| Arabiskt | و (wāw) |
| Hebreiskt | ו (vav) |
| Arameiskt |  (waw) |
| Grekiskt | Υυ (Ypsilon) |
| Kyrilliskt | Уу |
| Tekniskt | |
| Morse | |
| ISO/IEC 8859-1 | W:87 / w:119 |
| Unicode | W:U+0057 / w:U+0077 |
| Bokstavering | Wilhelm/Whiskey |
W [dubbel-ve] är den tjugotredje[1] bokstaven i det moderna latinska alfabetet. Sedan 2012 års upplaga av SAOL noteras den separat från systerbokstaven V.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Bokstaven W är ursprungligen en ligatur (två sammanskrivna tecken) av två V:n.[1] Den började först användas av anglosaxiska skribenter på 600-talet, för att beteckna halvvokalen [w], och upptogs senare i tyskan, där det på den tiden uttalades på samma sätt. U och V var fram till 1500-talet bara skilda stilar för att skriva samma bokstav, vilket är anledningen till att man på engelska kallar "W" för ”double u”.
W används i svensk skrift sedan åtminstone 1717.[1] Bokstaven räknades i den svenska versionen av det latinska alfabetet fram till 2006 som en variant av V, enligt Svenska Akademien. Det innebar bland annat att V och W sorterades tillsammans vid alfabetisk ordning.
Detta ändrades i 2006 års upplaga av Svenska Akademiens ordlista, SAOL, bland annat till följd av bokstavens mer utbredda användning i etablerade lånord som webben,[2] som stundom uttalas såsom på engelska; tyska lånord som stavas med W uttalas dock precis likadant som om de stavades med V. Det finns ett fåtal exempel på minimala ordpar där man i uttal och definition kan skilja på V och W, som tvist och twist.
Betydelser
[redigera | redigera wikitext]Versalt W
[redigera | redigera wikitext]- Länsbokstav för Dalarnas län.
- Kemiskt tecken för grundämnet volfram. Se även periodiska systemet.
- Förkortning för watt, enheten för effekt i Internationella måttenhetssystemet.
- Symbol för den fysikaliska storheten mekaniskt arbete, energi.
- Smeknamn, öknamn och kampanjnamn för USA:s före detta president George W. Bush. Uttalas då vanligen på amerikanskt sydstatsvis (det vill säga Texas) som ”dubya”, eftersom det är vad Bush själv gör.
- En film om den amerikanske presidenten George W Bush av Oliver Stone, se W (film).
- Den statistiska kategorin vinst i baseboll.
Gement w
[redigera | redigera wikitext]- Betecknar i det internationella fonetiska alfabetet en koartikulerad fon, en tonande labialiserad velar approximant.
Datateknik
[redigera | redigera wikitext]I datafiler och -program som använder Unicode lagras W samt förkomponerade bokstäver med W som bas och vissa andra varianter av W med följande kodpunkter:
| Unicode | Liten bokstav |
Unicode | Stor bokstav |
Används bl.a. i följande språk | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| U+0077 | w | LATIN SMALL LETTER W | U+0057 | W | LATIN CAPITAL LETTER W | de flesta där latinskt alfabet används |
| U+02B7 | ʷ | MODIFIER LETTER SMALL W | ||||
| U+1E83 | ẃ | LATIN SMALL LETTER W WITH ACUTE | U+1E82 | Ẃ | LATIN CAPITAL LETTER W WITH ACUTE | |
| U+1E81 | ẁ | LATIN SMALL LETTER W WITH GRAVE | U+1E80 | Ẁ | LATIN CAPITAL LETTER W WITH GRAVE | |
| U+0175 | ŵ | LATIN SMALL LETTER W WITH CIRCUMFLEX | U+0174 | Ŵ | LATIN CAPITAL LETTER W WITH CIRCUMFLEX | walesiska |
| U+1E98 | ẘ | LATIN SMALL LETTER W WITH RING ABOVE | <U+0057, U+030A> | W̊ | ||
| U+1E85 | ẅ | LATIN SMALL LETTER W WITH DIAERESIS | U+1E84 | Ẅ | LATIN CAPITAL LETTER W WITH DIAERESIS | |
| U+1E87 | ẇ | LATIN SMALL LETTER W WITH DOT ABOVE | U+1E86 | Ẇ | LATIN CAPITAL LETTER W WITH DOT ABOVE | |
| U+1E89 | ẉ | LATIN SMALL LETTER W WITH DOT BELOW | U+1E88 | Ẉ | LATIN CAPITAL LETTER W WITH DOT BELOW |
I ASCII-baserade kodningar lagras W med värdet 0x57 (hexadecimalt) och w med värdet 0x77 (hexadecimalt). I EBCDIC-baserade kodningar lagras W med värdet 0xE6 (hexadecimalt) och w med värdet 0xA6 (hexadecimalt). Övriga varianter av W lagras med olika värden beroende på vilken kodning som används, om de alls kan representeras.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”w - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/w. Läst 11 juni 2024.
- ^ Blåder, Anders (21 april 2006). ”Svenska språket har fått en ny bokstav”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/svenska-spraket-har-fatt-en-ny-bokstav. Läst 11 juni 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- ”Alfabetet blir längre – växer med W”. Dagens Nyheter. 21 april 2006. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071001091738/http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=538744&previousRenderType=3. Läst 10 januari 2011.
| |||||||||||||||||