Hoppa till innehållet

Edward Burne-Jones

Från Wikipedia
Edward Burne-Jones
Född28 augusti 1833[1][2][3]
Birmingham[4]
Död17 juni 1898[5][2][3] (64 år)
London[4]
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidExeter College
King Edward's School
Heatherley School of Fine Art
SysselsättningMålare[6], illustratör[7], ritare[7], formgivare[7], tecknare[6], bildkonstnär[8]
Noterbara verkThe Beguiling of Merlin
MakaGeorgiana Burne-Jones
(g. 1860–)[9][10]
PartnerMaria Zambaco[11][12]
BarnPhilip, Sir, 2nd Bart. Burne-Jones (f. 1861)[13][9]
Christopher Burne-Jones (f. 1864)[13][9]
Margaret Mackail (f. 1866)[13][9]
FöräldrarEdward Richard Jones[9]
Elizabeth Coley[9]
Redigera Wikidata

Sir Edward Coley Burne-Jones, född 28 augusti 1833 i Birmingham, död 17 juni 1898 i London, var en brittisk målare och illustratör som associerades med det prerafaelitiska brödraskapet.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Burne-Jones studerade teologi (ej avslutade) vid Exeter College i Oxford där han mötte William Morris. Han började måla under påverkan av Dante Gabriel Rossetti och förknippas med den andra "romantiska" fasen av prerafaelismen. Under resor i Italien 1859 och 1862 blev han starkt influerad av Sandro Botticelli och Andrea Mantegna.

Hos Burne-Jones saknas den kraftfullhet och de samhällsideal som utmärkte flera av prerafaeliterna. Hans mystiska romantiska och ohistoriska målningar med litterära motiv, främst tagna från den grekiska mytologin, Geoffrey Chaucer och Thomas Malory, representerade en drömvärld att fly till från 1800-talets industrialisering.

Burne-Jones arbetade i en dämpad färgskala och ett linjärt manér som bidrog till art nouveau. De förlagor till målade glasfönster och textilier, som han gjorde för sin vän William Morris och dennes företag Morrs & Co, utövade ett stort inflytande. Hans romantiska värld med teatraliskt allvarliga personer influerade såväl den brittiska esteticismen som den franska symbolismen.

Han gifte sig 1860 med konstnären Georgiana Burne-Jones (1840–1920) och de fick två barn: Philip (1861–1926) som också blev målare och Margaret (1866–1953). Burne-Jones hade också en stormig kärleksrelation med den grekisk-brittiska konstnären och modellen Maria Zambaco (1843–1914) under 1860-talet och som avbildades i hans konst även senare, till exempel i The Beguiling of Merlin (1874–1877).

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Edward Coley (Sir) Burne-Jones, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 14292, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Edward Coley Burne-Jones, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00029176, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6rx9h9m, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] RKDartists, RKDartists-ID: 14292.[källa från Wikidata]
  5. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 14292, läst: 27 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 58722, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Union List of Artist Names, ULAN: 500001381, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, kmska.be , läst: 2 maj 2024.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d e f] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ The Peerage person-ID: p17391.htm#i173903, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Sir-Edward-Coley-Burne-Jones-1st-Baronet, ”External Websites / The Victorian Web - Biography of Sir Edward Burne-Jones / https://www.victorianweb.org/painting/bj”.[källa från Wikidata]
  12. ^ The Victorian Web, läs online, ”Works / Theme and subject / Art, Autobiography, and Eros / According to Bill Waters, [...] However, the femme fatale, which was only hinted at in the early work, dominates the content of his painting from the time of his affair with Maria [Zambaco.] Throughout the 1870s [...] [10-11] / Water further argues that the "disasterous climax" of the painter's affair with Zambaco, when she tried to commit suicide in public, [...] (12). / Bibliography / Waters, Bill. Burne-Jones -- A Quest for Love. [Works by Sir Edward Burne-Jones Bt and Related Works by Contemporary Artists]. London: Peter Nahum, 1993.”.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Edward_Burne-Jones&oldid=56066438”