Hoppa till innehållet

Stockholms stadion: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Eranipk (Diskussion | Bidrag)
11 redigeringar
m Lagt till kategori "Friidrottsanlägningar i Sverige"
InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 330 557 redigeringar
Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v2.0beta)
Rad 170: Rad 170:
* [http://www.stockholm.se/stadion Officiell webbplats]
* [http://www.stockholm.se/stadion Officiell webbplats]
* [http://www.borjedorch.se/Olympiska%20spelen/OS_1896-1980.html Olympiska spelen 1896-1980] Text om "Sommar-OS i Stockholm 1912", och "Torben Grut arkitekten bakom Stockholms stadion" med fina närbilder av byggnaden Stockholms stadion.
* [http://www.borjedorch.se/Olympiska%20spelen/OS_1896-1980.html Olympiska spelen 1896-1980] Text om "Sommar-OS i Stockholm 1912", och "Torben Grut arkitekten bakom Stockholms stadion" med fina närbilder av byggnaden Stockholms stadion.
* [http://www.stadiumguide.com/stockholm.htm The Stadium Guide]
* [https://web.archive.org/web/20070101144143/http://www.stadiumguide.com/stockholm.htm The Stadium Guide]
* [http://www.worldstadiums.com/stadium_pictures/europe/sweden/stockholm_stadion.shtml World Stadiums]
* [http://www.worldstadiums.com/stadium_pictures/europe/sweden/stockholm_stadion.shtml World Stadiums]


Versionen från 14 juni 2018 kl. 04.21

Stockholms stadion
Stockholms stadion vy mot norr vid Rolling Stones konsert, 1995
PlatsSverige Stockholm
Kapacitet&&&&&&&&&&014417.&&&&&014 417[1] (10:e) vid fotbollsmatcher
32 000 (konserter)
ÄgareStockholms kommun
ArkitektTorben Grut
UnderlagGräs
HemmalagAIK (1912–1936)
Djurgårdens IF (1936–2013)
Djurgårdens IF Dam
Datum
Byggstart1910
Invigd1912
Renoverad2011–2012

Stockholms stadion, Stockholms Olympiastadion eller i dagligt tal Stadion, är en arena för idrottsevenemang och konserter belägen vid Valhallavägen–Lidingövägen på Norra Djurgården i Stockholm. Den byggdes till sommar-OS 1912 och är den äldsta olympiska arena som fortfarande är i aktivt bruk.[2]

Historik

Stockholms stadion byggdes som huvudarena till de 5:e Olympiska spelen 1912 på platsen för den gamla idrottsplatsen. Den svenska ansökan om att få arrangera spelen var väl underbyggd och föll Internationella Olympiska Kommittén (IOK) i smaken och den 28 maj 1909 utsågs Stockholm enhälligt av IOK till att arrangera spelen 1912, men Stockholm hade då ingen större idrottsarena. Under åren 1910–1912 byggdes därför Stockholms stadion tillsammans med AIK.[källa behövs] Arkitekt var Torben Grut och arenan byggdes i nationalromantisk stil. Stadionanläggningen bevarar, trots mindre förändringar, fortfarande sin ursprungliga karaktär.

Stadion är utformad efter den antika arenan med formspråk från medeltida stadsmurar. Byggnadsmaterialet är mörkt handslaget dekorationstegel. Vid Maratonporten är två skulpturer med idrottsmotiv av Carl Eldh, Löparna eller Löparna vid målet (1937) gjuten i brons, och två skulpturer av Carl Fagerberg, Kulstötaren (1937) i brons, och Stafettlöparen (1937) i brons. Av Carl Fagerberg tillkom 1999 även en kopia av Spjutkastaren, som nu står utanför Stadion och vars original står vid Sundbybergs idrottsplats. Skulpturen Lek (1930) i brons av Bruno Liljefors finns också vid Stadion.

Stadion är en av de äldsta olympiaarenor som fortfarande används för idrottsändamål. På Stockholms stadion har ett 80-tal världsrekord satts i friidrott. Stockholms stadion var arena för VM i ishockey 1949, Olympiska ryttarspelen 1956, EM i friidrott 1958 och VM i ridsport 1990. Svenska flaggans dag firades i många år på Stadion.

I juli 1964 överläts Stadion från Svenska staten till Stockholms stad. Staden har äganderätt till anläggningen medan marken lyder under Kungliga Djurgårdsförvaltningen. År 1990 utsåg Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholms stadion till byggnadsminne.[3] Inför 100-årsjubileet för de olympiska spelen 1912, utfördes en varsam renovering och upprustning. Stadion är världens äldsta aktiva olympiska arena.[4]

Stockholms Stadion ligger granne med Gymnastik- och Idrottshögskolan och Östermalms IP, och är belägen inom Kungliga Nationalstadsparken.

Bilder

Byggnadshistorik

Maratonporten vid Stockholms stadion.

Stockholms stadion uppfördes 1910–1912, på initiativ av Sveriges Centralförening för idrottens främjande för de olympiska sommarspelen 1912 som hölls i Stockholm. Anläggningen ersatte då Idrottsparken som tidigare var belägen på samma plats. Tennispaviljongen som även den låg på stadions plats flyttades till sin nuvarande plats vid Tennisstadion. Till arkitekt utsågs Torben Grut, själv idrottsman och elittennisspelare. Till en början var den nya arenan tänkt som ett provisorium och de första ritningarna visade en byggnad i trä som skulle vitmålas. Snart ändrades uppdraget till att omfatta en permanent, monumental anläggning och Grut fick tänka om. Den första versionen liknade ett Vasaslott.[5]

Stadion är byggd i nationalromantisk stil, med murarna uppförda i mörkbränt, handslaget helsingborgstegel. Inspirationen hämtade Grut från Ragnar Östberg tegelarkitektur och från Visby ringmur.[6] Förebild var den antika idrottsarenan med sin hästskoformade grundplan.[7] Grut tillämpade den medeltida hantverksmässiga tegelbyggnadskonsten i ett modernt sammanhang. Infällt i tegelmurarna finns flera dekorativa mönster, även de utförda i tegel, exempelvis märks över huvudportalen Sveriges "Tre Kronor". De grova stenplintarna mellan omgångens valvbågar var ursprungligen tänkta att huggas till skulpturer.[7]

Iögonfallande är de båda hörntornen med krenelering som för tanken till en medeltida stadsmur.[8] I tornen ryms flaggbalkonger, administrationslokaler, pressrum och liknande. På taket finns två av Stadions strålkastaranläggningar för planbelysningen. Det östra tornet kallas "Klocktornet" (intill Lidingövägen) på grund av en stor klocka, det norra för "Sofiatornet" eftersom det ligger närmast Drottning Sofias väg och Sofiahemmet.

Arenans ytterfasader artikuleras genom pilastermarkeringar av murens bärande pelare. Delningen är cirka fem meter som löper runt hela komplexet som ett enhetsmått. Portalansatserna markeras särskild genom flaggbalkonger och flaggstänger, dels stående för nationsflaggor dels liggande för märkesflaggor.[5]

Byggnadsdetaljer

Mot den tunga tegelarkitekturen står läktarnas lätta, slanka master i trä som bär upp läktartaket. Dessa är dekorerade med polykroma, nordiska allusioner. Mitt på sydöstra långsidan ligger "kungaläktaren" eller "kungalogen" under en lätt baldakin av kopparplåt. Norra längan var ursprungligen en provisorisk träläktare, byggd för de olympiska spelen 1912. Den var då i två våningar, vilket gav en total kapacitet på drygt 22 000 åskådare, varav 4 000 ståplatser. Vid invigningen fick 25 000 personer plats. Publiken kommer till sina platser via tolv trappor i den yttre omgången.

Grundläggningsarbetena påbörjades den 23 november 1910. Den bärande konstruktionen är utförd av armerad betong och läktartaken är utförda av trä och ursprungligen täckta med tjärpapp och taktegel. Sockeln är satt av grovhuggen granit. Redan från början fanns elektrisk belysning i alla rum, vid alla ingångar och över läktaren. Stadion uppfördes av byggnadsfirman Kreuger & Toll. Läktaren har byggts om vid olika tillfällen, senast 1996, då den försköts mot norr.[7]

Kostnaderna för Stadion uppgick till 1,25 miljoner kronor. Anläggningen invigdes lördagen den 1 juni 1912 klockan 15.00, men Stadions provbelastades redan den 31 maj då 500 personer från regementena Livgardet till häst och Svea artilleriregemente provsatt läktarna.[9]

Chef för Stadion var 1916–1946 Erik Bergvall. På 1930-talet restes en rad idealiserade skulpturer av idrottande människor, exempelvis Carl Eldhs "Löparna" vid huvudingången och Carl Fagerbergs "Kulstötaren" och "Stafettlöparen" som samtliga kom på plats 1937. Ett av Grut föreslaget skulpturprogram med bland annat takskulpturer genomfördes aldrig.

Historiska bilder

  • Stadion under uppförande 1911-12
    Stadion under uppförande 1911-12
  • Stadion under uppförande 1911-12
    Stadion under uppförande 1911-12
  • Öppningsceremonin vid de olympiska sommarspelen 1912
    Öppningsceremonin vid de olympiska sommarspelen 1912
  • Från luftskeppet "Bodensee" 1919
    Från luftskeppet "Bodensee" 1919

Ombyggnader

År 1954 brann den västra övre läktaren, varvid trätaket och gradängerna förstördes. Hela denna läktare renoverades med ny betongkonstruktion och nytt tak. En motsvarande ombyggnad utfördes 1967 på östra läktaren.

Mellan den 10 och 17 juni 1956 avgjordes de olympiska hästsporttävlingarna på Stockholms stadion (spelen för övrigt arrangerades i Melbourne, Australien). Idag är arenan byggnadsminne och möjligheterna för om- eller tillbyggnad begränsade. Arenans publikkapacitet är 14 417[10], alla sittplatser (träbänkar).

Anläggningen utvidgades 1958 till EM i friidrott. Ståplatsläktaren och arkaden revs och istället uppfördes norra fondläktaren efter ritningar av Sture Frölén. Stadion fick då en kapacitet av 27 000 platser.[11] I samband med att stadion renoverades 1990 ersattes Frölens läktare med en ny läktare, anpassad efter arenans ursprungliga arkitektur.[12] Idag (2012) är fotbollsplanens mått 105 x 68 meter och löparbanans varv är 400 meter runt. Stadion förfogar över åtta löparbanor.

Åren 2008–2009 har Stockholms stads fastighetskontor utrett frågan om löparbanorna skall tas bort och planen och läktarna anpassas mer för hemmalaget i fotboll, Djurgårdens IF. Utredningen ledde fram till att Djurgården och staden inte fann möjligheter att göra om Stadion till en tillräckligt bra fotbollsarena. Staden beslutade därmed att behålla arenan i nuvarande skick.[13] Inför 100-årsjubileet av Olympiaden 1912 utfördes en varsam renovering och upprustning av Stockholms stadion till en kostnad av 74 miljoner kronor.[14]

Stockholms stadion, dagens utseende, vy mot norr (vänster) och vy mot söder. Stockholms stadion, dagens utseende, vy mot norr (vänster) och vy mot söder.
Stockholms stadion, dagens utseende, vy mot norr (vänster) och vy mot söder.

Fotboll

Djurgårdens IF mot IFK Göteborg, april 2006.

Lag som har eller har haft Stadion som hemmaarena:

  • AIK (1912–1936(1956)): AIK började på 1890-talet spela fotboll på Gärdet, och sedan ett stenkast därifrån på Lindarängen. Nästa spelplats var Idrottsparken, på platsen där Stockholms Stadion ligger idag, där man spelade mellan 1901 och 1910. Efter att Stockholms Stadion hade byggts 1912 flyttade AIK dit. AIK:s fotboll hade sedan Stockholms Stadion som hemmaarena fram till år 1937. AIK:s sektion i bandy hade Stadion som hemmaplan till mitten av 1950-talet. AIK hockey spelade på Stadion fram till 1956 bl a vann man SM 1947 på Stadion.
  • Westermalms IF
  • Spårvägens FF (1996)
  • Djurgårdens IF (1936–2013) och Djurgårdens IF Dam (från och med 2013): Stadion har sedan 1936 varit hemmaarena för Djurgårdens IF:s fotbollslag. Stadion har sedan dess varit viktig för Djurgården, inte bara i fotboll. DIF Bandy spelade här från starten fram till 1970. Bordtennisen höll till i klocktornet 1947–1951 och boxarna höll 1917–1922 till i tornet vid Drottning Sofias väg. På 1950-talet hade cykelsektionen sina klubblokaler vid Stadion och mellan 1959 och 1971 hade fäktarna sina träningslokaler under de gamla ståplatsläktarna. Mellan åren 1922 och 1962 höll ishockeyn till på Stadion.
  • FC Café Opera (?–2003)
  • IF Brommapojkarna (bland annat 2005, 2007) Då Grimsta IP inte räckt till eller byggts om.
  • Hammarby IF (1919-1966) Stadion användes främst t.o.m. 1953/1954 och även säsongen 1966, då Söderstadion byggdes där Johanneshovs IP tidigare låg. Några enstaka matcher spelades även under åren däremellan. Hammarby spelade minst 22 allsvenska hemmamatcher på Stadion. Publikrekord på Stadion: 19 655 (allsvenskt kval 1939).
  • Sveriges herrlandslag i fotboll[källa behövs]

Dessutom har en del underhållningsmatcher spelats på Stadion, exempelvis en match i juni 2006 mellan VM 94-laget och ett kändislag. Vidare spelade tv-laget FC Z på Stadion tidigt på hösten 2005 och 2006.

Andra evenemang

Jubileumsmarathonloppet 2012-07-14.

Kanslier

Sveriges Olympiska Kommitté har sitt kansli i Sofiatornet, medan Klocktornet används av Djurgårdens IF.

Nutida bilder

  • Huvudentrén med Carl Eldhs "Löparna" (1937)
    Huvudentrén med Carl Eldhs "Löparna" (1937)
  • Sidoentrén
    Sidoentrén
  • Norra arkadgången
    Norra arkadgången
  • Östra läktaren och Sofiatornet
    Östra läktaren och Sofiatornet
  • Kungaläktaren
    Kungaläktaren
  • Belysningsarmatur i smide
    Belysningsarmatur i smide
  • Klocktornet
    Klocktornet
  • Publika läktaren
    Publika läktaren

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ http://svenskfotboll.se/damallsvenskan/lag/?flid=163109
  2. ^ [a b] Juhlin, A. Lennart (27 augusti 2012). ”IAAF: Swedish champs celebrate a century at Stockholm Stadium” (på engelska). iaaf.org. https://www.iaaf.org/news/news/swedish-champs-celebrate-a-century-at-stockho. Läst 8 maj 2018. 
  3. ^ Stockholmskällan om Stadion.
  4. ^ ”Jubileumsåret tar form”. Sveriges Olympiska Kommitté. 14 november 2011. http://www.sok.se/nyheter/nyheter/nyheter2009/jubileumsarettarform.5.34b66006132ea9e960980006254.html. Läst 30 april 2015. 
  5. ^ [a b] Stadion. Byggnadshistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring.
  6. ^ Ulf Sörenson: Ferdinand Boberg: arkitekten som konstnär, Höganäs 1992, ISBN 91-7024-721-8
  7. ^ [a b c] Hultin, Österling & Perlmutter 2002, s. 49.
  8. ^ Bedoire & Andersson 1986, s. 176.
  9. ^ Gustaf V och hans tid 1907-1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.215
  10. ^ Gänger, Hasse (2007). ”Arenorna”. Djurgårdens IF Fotboll 1899-2006 (ny utg). sid. 67. ISBN 978-91-633-0992-2 
  11. ^ Stockholms byggnader (1977), s. 309
  12. ^ Stockholms Olympiastadion – en klassisk arena Arkiverad 16 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine., Stockholms Marathon (läst 1 juli 2013.
  13. ^ Stadion byggs INTE om
  14. ^ Fastighetskontoret: Upprustning och modernisering av Stadion, 2011-10-25.
  15. ^ Nordiska museet. ”Svenska flaggans dag – Sveriges nationaldag 6 juni”. Arkiverad från originalet den 8 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080608183506/http://www.nordiskamuseet.se/makeframeset.asp?sUrl=https%3A%2F%2Frp.liu233w.com%3A443%2Fhttp%2Fwww.nordiskamuseet.se%2Fpublication.asp%3Fpublicationid%3D6121&Cat=&catName=&publicationid=6121. Läst 19 augusti 2007. 
  16. ^ Claes-G Bengtsson 1 juni 2009 - Låt Stadion åter bli bandyns nationalarena Arkiverad 27 september 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ Diamond League om Stockholms stadion. Arkiverad 20 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ ”Världsrekord - Diamond League - Stockholm”. stockholm.diamondleague.com. https://stockholm.diamondleague.com/info/stadion/vaerldsrekord/. Läst 8 maj 2018. 
  19. ^ Kvinnokavalkad : en bilderbok om svenska kvinnors liv 1918-1944, av Ellen Rydelius och Anna Odhe, Bonnier, Stockholm 1946, s. 74

Tryckta källor

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Stockholms stadion.

v • r
Arenor i Allsvenskan
Nuvarande
Tidigare
Rivna
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stockholms_stadion&oldid=43127931”