Kaspiska havet: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 23 juni 2008 kl. 16.04

Kaspiska havet (på ryska Каспийское море, Kaspijskoje more; på persiska دريا خزر, Dariae Mazenderan; azerbajdzjanska Xäzär dänizi) är jordens största insjö, med en yta på 386 400 km²^[1]. Den är belägen på gränsen mellan Asien och Europa, mellan länderna Iran, Azerbajdzjan, Ryssland, Kazakstan och Turkmenistan.

Historia

Kaspiska havet är, liksom Svarta havet och Medelhavet en rest av Tethyshavet. Under historiens gång har sjön till och från helt torkat upp, men återfyllts under våtare epoker.

Människan har, enligt utgrävningar vid Behshahr i Mazandaran, varit bosatta i området cirka 75 000 år.

Geografi

Kaspiska havet har en ytnivå 28 meter under havets och ett största djup på 1 023–1 025 meter under havet. Sjön ligger mellan Kaspiska sänkan i norr, Kazakiska stäppen (Kirgiziska steppen) i nordost, Turansänkan i öster, Elburz i söder och Kaukasus i väster.

De viktigaste tillflödena är Volga (står för cirka 80 % av inflödet), Ural, Terek och Kura. Andra större tillflöden är Aras, Emba, Kuma, Samur, Sefid och Sulak. Sjön har inget utflöde, utan är endorheisk, det vill säga att vattnet avgår genom avdunstning.

En stor del av kustområdena ligger även de på cirka 28 meter under havsnivån. Sjöns storlek har de senaste decennierna minskat på grund av dammar och konstbevattning som bromsar vattentillförseln. Kaspiska havet delas in i en grundare norra halva och en djupare södra. De båda halvorna skiljs åt av en grundare passage som förbinder halvöarna Apsjeron (i Azerbajdzjan) och Tjeleken (i Turkmenistan) på var sin sida om sjön. Till sjön räknas också den mycket grunda bukten Kara-Bogaz-Gol just norr om Tsjeleken-halvön, men denna bukt håller på att förvandlas till en salt sumpmark och är i det närmaste avskuren från Kaspiska havet av en landremsa.

Djupskillnaden, i kombination med att det största tillflödet av sötvatten sker i norra delen av sjön, skapar en ojämn salthalt i sjön. I norra delen är sjön praktiskt taget saltfri, medan salthalten ständigt stiger i söder. Saltast är Kara-Bogaz-Gol, där det i perioder uppmäts 30 % salinitet. Mitt i sjön är salthalten 1,1–1,3 %.

De största städerna vid Kaspiska havet är den ryska hamnstaden Astrachan och den azerbajdzjanska huvudstaden Baku.

I sjön finns ett femtiotal^[1] öar, främst i den norra delen. De största öarna är Chechen, Tyuleny, Morskoy, Kulaly, Zhiloy och Ogurchin.^[1] Ön Bulla i Bakubukten är känd för sina stora oljetillgångar, liksom Pirallahi på andra sidan Apsjeronhalvön. På Nargin har det tidigare legat en sovjetisk militärbas.

Ekonomisk betydelse

Kaspiska havet är mycket rikt på petroleum och naturgas. I sjön finns även en omfattande fiskerinäring på framförallt sill (Clupea harengus) och karpfiskar (Cyprinidae) samt stör (Acipenser sturio), från vilken man får den berömda ryska och iranska kaviaren. I Kara-Bogaz-Gol utvinns salt.

Fauna

Förutom ovan nämnda fiskar finns bland annat kaspisk säl (Pusa caspica), kaspisk trut (Larus cachinnans) och skräntärna (Hydroprogne caspia).

Ön Vulf har tidigare haft ett mycket rikt djurliv, som till stor del förstörts av oljeindustrin.

Noter

^ [a b c] Encyclopædia Britannica Online: Caspian Sea. Hämtdatum 23 juni 2008

[Britannica-1] [a b c] Encyclopædia Britannica Online: Caspian Sea. Hämtdatum 23 juni 2008

[1]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
+[[Bild:TurkmenbashiSea.jpg|thumb|Kaspiska havet vid [[Türkmenbaşy]]]]
+'''Kaspiska havet''' (på [[ryska]] Каспийское море, ''Kaspijskoje more''; på [[persiska]] دريا خزر, ''Dariae Mazenderan''; [[azerbajdzjanska]] Xäzär dänizi) är [[jorden]]s största [[insjö]], med en yta på 386 400 km²<ref name="Britannica">Encyclopædia Britannica Online: ''Caspian Sea''. Hämtdatum 23 juni 2008</ref>. Den är belägen på gränsen mellan [[Asien]] och [[Europa]], mellan länderna [[Iran]], [[Azerbajdzjan]], [[Ryssland]], [[Kazakstan]] och [[Turkmenistan]].
+==Historia==
+Kaspiska havet är, liksom [[Svarta havet]] och [[Medelhavet]] en rest av [[Tethyshavet]]. Under historiens gång har sjön till och från helt torkat upp, men återfyllts under våtare epoker.
+Människan har, enligt utgrävningar vid [[Behshahr]] i [[Mazandaran]], varit bosatta i området cirka 75 000 år.
+==Geografi==
 [[Bild:Caspian Sea from orbit.jpg|thumb|Satellitbild]]
+Kaspiska havet har en ytnivå 28 meter under havets och ett största djup på 1 023–1 025 meter under havet. Sjön ligger mellan [[Kaspiska sänkan]] i norr, [[Kazakiska stäppen]] (''Kirgiziska steppen'') i nordost, [[Turansänkan]] i öster, [[Elburz]] i söder och [[Kaukasus]] i väster.
-[[bild:Baku 2.jpg|thumb|Kaspiska havet vid [[Baku]]]]
+De viktigaste tillflödena är [[Volga (flod)|Volga]] (står för cirka 80 % av inflödet), [[Ural (flod)|Ural]], [[Terek]] och [[Kura]]. Andra större tillflöden är [[Aras]], [[Emba]], [[Kuma]], [[Samur]], [[Sefid]] och [[Sulak]]. Sjön har inget utflöde, utan är [[endorheiskt bäcken|endorheisk]], det vill säga att vattnet avgår genom [[avdunstning]].
+En stor del av kustområdena ligger även de på cirka 28 meter under havsnivån. Sjöns storlek har de senaste decennierna minskat på grund av dammar och konstbevattning som bromsar vattentillförseln. Kaspiska havet delas in i en grundare norra halva och en djupare södra. De båda halvorna skiljs åt av en grundare passage som förbinder halvöarna [[Apsjeron]] (i Azerbajdzjan) och [[Tjeleken]] (i Turkmenistan) på var sin sida om sjön. Till sjön räknas också den mycket grunda bukten [[Kara-Bogaz-Gol]] just norr om Tsjeleken-halvön, men denna bukt håller på att förvandlas till en salt sumpmark och är i det närmaste avskuren från Kaspiska havet av en landremsa.
+[[bild:Baku 2.jpg|thumb|Baku, med Kaspiska havet i bakgrunden]]
+Djupskillnaden, i kombination med att det största tillflödet av sötvatten sker i norra delen av sjön, skapar en ojämn salthalt i sjön. I norra delen är sjön praktiskt taget saltfri, medan salthalten ständigt stiger i söder. Saltast är Kara-Bogaz-Gol, där det i perioder uppmäts 30 % salinitet. Mitt i sjön är salthalten 1,1–1,3 %.
+De största städerna vid Kaspiska havet är den ryska hamnstaden [[Astrachan]] och den azerbajdzjanska huvudstaden [[Baku]].
+I sjön finns ett femtiotal<ref name="Britannica" /> [[ö (landområde)|öar]], främst i den norra delen. De största öarna är [[Chechen]], [[Tyuleny]], [[Morskoy]], [[Kulaly]], [[Zhiloy]] och [[Ogurchin]].<ref name="Britannica" /> Ön [[Bulla]] i [[Bakubukten]] är känd för sina stora oljetillgångar, liksom [[Pirallahi]] på andra sidan [[Apsjeron]]halvön. På [[Nargin]] har det tidigare legat en sovjetisk militärbas.
+==Ekonomisk betydelse==
+[[bild:Oil field inside Baku.JPG|thumb|Oljefält vid Baku]]
+Kaspiska havet är mycket rikt på [[petroleum]] och [[naturgas]]. I sjön finns även en omfattande fiskerinäring på framförallt [[sill]] (''Clupea harengus'') och [[karpfiskar]] (''Cyprinidae'') samt [[stör]] (''Acipenser sturio''), från vilken man får den berömda ryska och iranska [[kaviar]]en. I Kara-Bogaz-Gol utvinns salt.
+==Fauna==
-'''Kaspiska havet''' (på [[ryska]] Каспийское море, ''Kaspijskoje more''; på [[persiska]] ''Dariae Mazenderan'') är [[jorden]]s största [[insjö]], med en yta på 371 000 km². Den är belägen på gränsen mellan [[Asien]] och [[Europa]], mellan länderna [[Iran]], [[Azerbajdzjan]], [[Ryssland]], [[Kazakstan]] och [[Turkmenistan]]. De största städerna vid Kaspiska havet är den ryska hamnstaden [[Astrachan]] och den azerbajdzjanska huvudstaden [[Baku]]. Kaspiska havet är mycket rikt på [[petroleum]] och [[naturgas]]. I sjön finns även en omfattande fiskerinäring och bland annat produceras där den berömda ryska och iranska [[kaviar]]en.
+Förutom ovan nämnda fiskar finns bland annat [[kaspisk säl]] (''Pusa caspica''), [[kaspisk trut]] (''Larus cachinnans'') och [[skräntärna]] (''Hydroprogne caspia'').
+Ön [[Vulf]] har tidigare haft ett mycket rikt djurliv, som till stor del förstörts av oljeindustrin.
-De viktigaste tillflödena är [[Volga (flod)|Volga]], [[Ural (flod)|Ural]], [[Terek]] och [[Kura]]. Vattenytan och en stor del av kustområdena ligger på cirka 28 meter under havsnivån. Sjöns storlek har de senaste decennierna minskat på grund av dammar och konstbevattning som bromsar vattentillförseln. Kaspiska havet delas in i en grundare norra halva och en djupare södra. De båda halvorna skiljs åt av en grundare passage som förbinder halvöarna [[Apsjeron]] (i Azerbajdzjan) och [[Tjeleken]] (i Turkmenistan) på var sin sida om sjön. Till sjön räknas också den mycket grunda bukten [[Kara-Bogaz-Göl]] just norr om Tsjeleken-halvön, men denna bukt håller på att förvandlas till en salt sumpmark och är i det närmaste avskuren från Kaspiska havet av en landremsa.
+==Noter==
+<references />
 [[Kategori:Centralasien]]
 [[Kategori:Insjöar i Asien]]