Wikipedia

Yogyakartaprinciperna

uppsättning principer som rör sexuell läggning och könsidentitet

Yogyakartaprinciperna (Yogyakartaprinciperna om tillämpning av det internationella skyddet av de mänskliga rättigheterna vad gäller sexuell läggning och könsidentitet) är en uppsättning internationella principer som rör sexuell läggning och könsidentitet avsedda att hantera dokumenterade bevis på missförhållanden, t.ex. våld, trakasserier, diskriminering, uteslutning, stigmatisering, sterilisering[1]. Principerna slår vidare fast att fördomar undergräver integriteten och värdigheten hos homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras (HBTQ-personers) rättigheter och vidare även intersexuellas rättigheter. Man vill även arbeta mot en värld utan stereotypa roller för män och kvinnor och där var och en skyddas mot bl.a. människohandel, hemlöshet, hedersmord[2] och inhuman behandling i fängelser.[3]

Grunddragen fastställdes vid ett möte med Internationella Juristkommissionen och människorättsexperter från flera länder på Gadjah Mada University på Java mellan den 6 och 9 november 2006. Principerna består av 29 punkter "som antogs enhälligt av experterna tillsammans med rekommendationer till regeringar, regionala mellanstatliga organisationer, civilsamhället och till FN".[4]

Principerna är uppkallade efter Yogyakarta, den minsta provinsen i Indonesien på Java. Bland de som skrivit under dokumentet finns Mary Robinson, Manfred Nowak, Martin Scheinin och Wan Yanhai. Principerna var avsedda att vara, och har också blivit, världsomfattande riktlinjer för mänskliga rättigheter.[5]

Sverige

redigera

Sedan 2007 stöder Sverige principerna[6] och 2010 översatte regeringen principerna till svenska.[7] 2019 fick Sverige dock kritik i en granskning av FN för att inte följa principerna. Bland annat kritiserades att transpersoner var tvungna att genomgå obligatorisk könsbekräftande vård för att byta juridiskt kön, något som inte följer Yogyakartaprinciperna.[8]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Princip 3, Rätten till erkännande inför lagen
  2. ^ UNHCR guidance note on refugee claims relating to sexual orientation and gender idetity, II. B. 14
  3. ^ Princip 9 och Handbook on prisoners with special needs, p. 110
  4. ^ Human Rights Watch World Report 2008
  5. ^ About the Yogyakarta Principles Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”Regeringen ska fortsätta att vara en stark röst för hbt-personer”. QX.se. https://www.qx.se/samhalle/opinion/7426/regeringen-ska-fortsatta-att-vara-en-stark-rost-for-hbt-personer/. Läst 31 mars 2023. 
  7. ^ Sweden. Utredningen Stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner (2017). Transpersoner i Sverige : förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor : betänkande. ISBN 978-91-38-24711-2. OCLC 1017090655. https://www.worldcat.org/oclc/1017090655. Läst 31 mars 2023 
  8. ^ ”Summary of Stakeholders’ submissions on Sweden - Report of the Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights”. daccess-ods.un.org. 15 november 2019. https://daccess-ods.un.org/access.nsf/Get?OpenAgent&DS=A/HRC/WG.6/35/SWE/3&Lang=E. Läst 31 mars 2023. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Yogyakartaprinciperna&oldid=52434302”