Tina Blau men också Tina Blau-Lang, född 15 november 1845 i Wien, dog 31 oktober 1916 i Wien, var en österrikisk konstnär, som verkade i Wien, Ungern och Italien.

Tina Blau
FöddRegina Leopoldine Blau
15 november 1845[1][2][3]
Wien[4][5]
Död31 oktober 1916[1][6][7] (70 år)
Wien[5]
BegravdZentralfriedhof Wien
Medborgare iKejsardömet Österrike och Cisleithanien[8]
SysselsättningMålare[9]
ArbetsgivareMünchner Künstlerinnenverein
MakeHeinrich Lang
(g. 1883–1891)[10]
Redigera Wikidata
Tina Blau: Ungerska låglandet
Tina Blau: Detwang i Tauberdalen, Rothenburg ob der Tauber

För sin målning Frühling im Prater fick hon i Paris 1883 stor uppskattning. Kejsaren i Wien och prinsregenten Luitpold av Bayern köpte hennes tavlor.

1884 gifte Tina Blau sig med Heinrich Lang.

Källor

redigera

Materialet hämtat från tyskspråkiga Wikipedia.

  1. ^ [a b] Tina Blau, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 8933, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Tina Blau-Lang, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00020793, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ FemBios databas, FemBio-ID: 3396, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Karoline Murau, Wiener Malerinnen, s. 5-8, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Anna Gadzinski, KALLIOPE Austria : Frauen in Gesellschaft, Kultur und Wissenschaft, Förbundsministeriet för Europafrågor och internationella frågor, 2 september 2015, s. 80, ISBN 978-3-9503655-5-9, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: blau-tina-regina-leopoldine, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ Frauen in Bewegung 1848–1938, Österrikiska nationalbiblioteket, Kvinnor i rörelse 1848–1938-ID: 3490.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”98”, death record of the Lutheran City Church of Vienna, vol. 36, läs onlineläs online, läst: 3 februari 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 143403, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Moritz Szeps (red.), Neues Wiener Tagblatt, 29 december 1883, s. 2, läs online, läst: 3 februari 2022 .[källa från Wikidata]

Externa länkar

redigera