1849
år
1849 (MDCCCXLIX) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Händelser
redigeraJanuari
redigera- 27 januari – Fayetteville and Western Plank Road Company bildas i USA för att bygga en plankväg från Fayetteville, North Carolina till Bethania, North Carolina.[1]
Mars
redigera- 4 mars
- Zachary Taylor efterträder James K. Polk som USA:s president.
- Millard Fillmore från New York blir USA:s nye vicepresident.
April
redigera- 3 april – Efter drygt sju månaders vapenvila utbryter åter strider i schleswig-holsteinska kriget.
- 22 april – Brand i Hedemora, Sverige.[2]
Maj
redigera- 5 maj – Byggandet av den första hästdrivna järnvägen i öppet landskap, Sveriges första järnväg, Frykstabanan, påbörjas mellan Klarälven och Fryksta vid Frykensjöarna i Värmland.
- 11 maj – Uppsala studentkår grundas.
- 22 maj – Brand i Linköping, Sverige.[2]
Juni
redigera- 4 juni – Det första liberala reformmötet i Örebro öppnas.
- 5 juni – Danmark blir en konstitutionell monarki.[3]
Juli
redigera- Juli – En amerikanska flottstyrka återfår en amerikan som tillfångatagits av österrikarna i Smyrna.[4]
- 10 juli – En vapenvila sluts i schleswig-holsteinska kriget och löfte utfärdas om 4000 man svensk-norska trupper till norra Schleswig som buffert mellan danskarna och tyskarna.
Oktober
redigera- Oktober – Frykstabanan öppnas för trafik.
Okänt datum
redigera- North Carolinas generalförsamling i USA låter North Carolina Railroad bygga en järnväg från Goldsboro genom Raleigh och Salisbury till Charlotte.[5]
- Sveriges första ångsåg anläggs i Tunadal utanför Sundsvall. Med centrum kring Sundsvall ("Sveriges Klondike") expanderar sågverksindustrin och ökar befolkningen i Norrland.
- Ett svenskt läroverksplakat utfärdas. Lärdoms- och apologistskolorna samt gymnasierna sammanslås till ett gemensamt läroverk. Plakatet väcker dock kritik, eftersom det inte innehåller några konkreta bestämmelser.
- Fredrika Bremer anträder som ensam kvinna en resa till Amerika.
- Sveriges sista veteransjukhus, Invalidkåren på Ulriksdal, läggs ned, då den siste invaliden där avlider. Därmed har de sista finska soldaterna i svenska armén försvunnit.
- Storbritannien besegrar sikherna och lägger under sig Punjab.
- Hedemora, Lidköping och Linköping drabbas av bränder.
- Harrods grundas, Knightsbridge, London.
- Grundandet av Bedford College (London), den första institutionen för högre utbildning för kvinnor.
Födda
redigera- 13 januari – Alfhild Agrell, svensk författare.
- 18 januari – Richard Pischel, tysk indolog.
- 19 februari – Hans Dahl, norsk konstnär.
- 22 januari – August Strindberg, svensk författare, dramatiker och konstnär.
- 29 januari – Newton C. Blanchard, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Louisiana 1904–1908.
- 2 februari – Martin Huss, svensk godsägare och riksdagsman.
- 4 februari – Jean Richepin, fransk författare och poet.
- 5 februari – August Palm, svensk socialdemokratisk agitator - Mäster Palm.
- 13 februari – Randolph Churchill, brittisk politiker (tory), finansminister 1886–1887.
- 18 februari – Alexander Kielland, norsk författare.
- 4 mars – Albert Stutzer, tysk lantbrukskemist.
- 9 mars – Josef Kohler, tysk jurist.
- 14 mars – Erik Anders Wijkander, svensk fysiker.
- 19 mars – Alfred von Tirpitz, tysk storamiral.
- 6 april – John William Waterhouse, brittisk målare, prerafaelit.
- 15 april – Victor Henri Hutinel, fransk läkare.
- 17 april – William R. Day, amerikansk politiker och jurist, USA:s utrikesminister 1898 och domare i USA:s högsta domstol 1903–1922.
- 29 april – Wilhelm Bergström, svensk disponent och politiker.
- 3 maj – Bertha Benz, tysk affärskvinna, Carl Benzs fru och den första person som kört en längre biltur, år 1888.
- 14 maj – Jean-Jacques Winders, belgisk arkitekt.
- 31 maj – Carl Fredrik Hill, svensk konstnär.
- 21 juni – Johan August Brinell, svensk metallurg.
- 10 juli – John W. Griggs, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1898–1901.
- 12 juli – William Osler, kanadensisk läkare.
- 19 juli – Alphonse Aulard, fransk historiker.
- 23 augusti – William S. West, amerikansk demokratisk politiker, senator 1914.
- 9 september – Rienzi Melville Johnston, amerikansk publicist och demokratisk politiker, senator 1913.
- 26 oktober – Ferdinand Georg Frobenius, tysk matematiker.
- 29 november – John Ambrose Fleming, brittisk elektroingenjör och fysiker.
- 6 december
- Charles Thomas, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1899–1901, senator 1913–1921.
- August von Mackensen, tysk militär.
- 11 december – Ellen Key, svensk författare, pedagog och feminist.
- 25 december – Magnus Blix, svensk fysiolog.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 11 januari – Ray Greene, 83, amerikansk politiker, senator 1797–1801.
- 28 januari – David L. Morril, 76, amerikansk politiker, senator 1817–1823, guvernör i New Hampshire 1824–1827.
Februari
redigera- 13 februari – Christian Rummel, 61, tysk musiker.
- 28 februari – Josepha von Siebold, 77, tysk obstetriker.
Mars
redigera- 12 mars – Thomas Morris, 78, amerikansk politiker, kongressledamot 1801–1803.
- 15 mars – Giuseppe Gasparo Mezzofanti, 74, italiensk kardinal och lingvist.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 3 april – Juliusz Słowacki, 39, polsk poet.
Maj
redigera- 10 maj – Hokusai, 88, japansk ukiyo-ekonstnär.
- 11 maj – Julie Récamier, 71, fransk salongsvärd.
Juni
redigera- 10 juni – Thomas Robert Bugeaud de la Piconnerie, 64, fransk marskalk.
- 15 juni – James K. Polk, 53, amerikansk politiker, USA:s president från 1845 till 4 mars detta år.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 7 juli – Goffredo Mameli, 21, italiensk poet och militär.
Augusti
redigera- 23 augusti – Edward Hicks, 69, amerikansk målare.
September
redigera- 25 september – Johann Strauss den äldre, 45, österrikisk kompositör.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 7 oktober – Edgar Allan Poe, 40, amerikansk författare.
- 17 oktober – Frédéric Chopin, 39, polsk tonsättare och pianist.[6]
November
redigera- 26 november – Anders Fredrik Granstedt, 49, finländsk arkitekt.
December
redigera- 2 december – Adelaide av Sachsen-Meiningen, 57, drottning av Storbritannien 1830–1837 (gift med Vilhelm IV).
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ CommunicationSolutions/ISI, "Plank Roads Chartered in North Carolina" Arkiverad 29 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine., North Carolina Business History, 2006, läst 1 februari 2010
- ^ [a b] ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html. Läst 16 mars 2011.
- ^ Det hände i dag
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. Arkiverad från originalet den 9 december 2013. https://web.archive.org/web/20131209174005/http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm. Läst 30 januari 2011.
- ^ CommunicationSolutions/ISI, "Railroads — prior to the Civil War" Arkiverad 26 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine., North Carolina Business History, 2006, läst 1 februari 2010
- ^ Det hände i dag
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1849.
