Urho Kekkonen (3 september 1900–31 augusti 1986) var Finlands president under perioden 1 mars 1956 till 27 januari 1982. Under 1920-talet var Kekkonen en erkänd friidrottare och finländsk mästare i stående höjdhopp. År 1936 blev han Finlands justitieminister i Kyösti Kallios regering och det blev början på en lång karriär i den finländska politiken. Under fortsättningskriget pläderade han för en uppgörelse med Sovjetunionen och efter kriget fick han ansvaret för rättegångar mot finländska toppolitiker. Kekkonens vann presidentvalet 1956 och hans tid som president blev exceptionellt lång, 1956–1982. Hans metoder att förbli vid makten har varken av samtiden eller i historiens ljus setts som helt rumsrena. Trots det blev han med åren en mycket populär president och till slut var det många som inte kunde tänka sig annat än att han skulle sitta kvar på presidentposten. Han avgick slutligen 1982, inte efter nederlag i ett presidentval, utan av hälsoskäl. Hans tid som president kom att präglas av goda förbindelser österut, en inställning som av kritiker kallats "finlandisering". ► Läs mer